Förstå referensramar och hur de styr vårt tänkande

0
3829
911 truth konst

Vi bedömer världen utifrån de referensramar vi har som formas utifrån informationspunkter i vårt lägre medvetande och ger vår världsbild. När något inte passar in i detta subjektiva mönster går det inte in i medvetandet utan sveper förbi utan mening.

Tillsammans skapar punkterna av information en samlad bild av vad som hänt och varför, en referensram för att bedöma annan information.

Ramen fungerar som en mur mot yttre information. Är den mjuk och följsam är den öppen för förändring. Hård och sluten innebär att den är stängd för ny information som hotar dess form.

reframar2

Vi kan bara hålla en viss mängd information åt gången i vårt lägre medvetande, vårt nu-tillstånd. Detta ger narrativet vilket kan används för att styra svenskar i en given riktning. Ju längre tid som går med samma information i omlopp, i nu-medvetandet, desto starkare blir narrativet.

Har man en stark övertygelse, ett starkt ego och håller hårt i sin självbild, en förblindande självsäkerhet, blir det som en teflonyta där ingen divergerande information fastnar.

Det kan också handla om ren bekvämlighet eller rädsla för det okända. En reviderad bild av världen kan vara en svår och jobbig process varför man väljer att behålla den syn man har.

Är det för jobbigt undviker man det helt trots logisk relevans. Det kallas för kognitiv dissonans, som att höra två orkestrar samtidigt, och innebär att man upplever ny information som mentalt jobbig varför man undviker att ens beakta den för att undvika de jobbiga känslor som följer en förändrar världsbild.

Det finns också en gruppeffekt att ta hänsyn till. Journalister inom mainstream media har skapat en kultur av självsäkerhet och håller hårt i sin bild. Medvetet eller omedvetet är det ett svårt hinder att ta sig förbi.

Ett moment 22 eftersom de enbart litar på information från andra källor inom samma sfär av mainstream media vilket skapar en loop av självbekräftad sanning.

Att ställa sig upp i en grupp och ha en annan uppfattning i en avgörande fråga som utmanar narrativet är ingen enkel sak. Av bekvämlighet eller av rädsla för att stötas ut håller man tyst.

It is difficult to get a man to understand something, when his salary depends upon his not understanding it!
— Upton Sinclair

Den mentala referensramens egna liv och effekter är ett stort problem när vi talar om världens skeenden, kriget mot terrorismen eller det som sker i Ukraina. Har vi fel om det som sker får det följdeffekter för världens kurshållning.

Vad är sanningen?

Vilken bild av världen som är sanningsenliga kan man endast avgöra genom att ta del av all relevant information, alla referenspunkter, och utifrån det forma en trovärdig bild utan att negligera någon punkt bara för att den förändrar den samlade bilden.

Varje referenspunkt måste beaktas och bedömas för sig. Andra punkter kan ge stöd för den samlade bedömning.

reframar3

11 september är ett bra exempel. Svensk mainstream media är till synes säker på den officiella förklaringen för vad som hände. Från dag ett. Man har aldrig givit uttryck för något annat trots en uppsjö av information som ger en annan tvetydig bild eller rent av avfärdar den officiella förklaringen.

Man menar att det var 19 kapare muslimer under ledning av bin Ladin som stod bakom attacken. Man flög in två flygplan i WTC 1 och 2 som sedan rasade.

I verkligheten var det 3 hus som rasade. WTC 7 rasade på eftermiddagen utan att ha träffats av något flygplan. Oomtvistad fakta.

En officiell utredning av raset gjordes, av någon outgrundlig anledning om inte för att dölja sanningen, långt senare 2008 av National Institute of Standards and Technology (NIST) som hävdade att raset berodde på brand.

2300 arkitekter och ingenjörer från Architects and Engineers for 9/11 Truth (AE911) kräver en ny utredning då man menar att WTC 7 demolerades med sprängämnen.

Organisationen hävdar att 90% av alla experter som tar del av deras material sedan delar uppfattningen att det var kontrollerad demolering.

Visselblåsaren Sibel Edmonds säger om bin Ladin ”we did carry very intimate relationship with these people [bin Ladin och Talibaner], and it involves Central Asia, all the way up to September 11”.

Enligt Le Figaro träffade CIA bin Ladin i Dubai i juli 2001 där han fick dialysbehandling. Peter Bergen, CNNs terroristanalytiker, sa 2002 om bin Ladin ”by December, of course, that tape that was aired then, he’s barely moving the left side of his body. So he’s clearly got diabetes”.

CBS rapporterade att bin Ladin befann sig på ett pakistanskt militärsjukhus i Rawalpindi för dialysvård den 10 september 2001 något som styrker bilden av en sjuk bin Ladin som därmed skänker ett visst mått av indicium till uppgiften att han dog i december 2001 samt att han troligen stod nära personer eller grupper inom USAs säkerhetsapparat.

Vittnesmål från WTC visar att det förekom många explosioner, något som stödjer teorin om demolering via sprängämnen. Dessa har aldrig utretts vilket i sig är viktig och besvärande information. Flera vittnesmål talar om explosioner innan planen träffar byggnaderna, till exempel detta.

Så länge mainstream media eller regeringen inte kan förklara eller motbevisa den “nya” informationen är de av lika stort värde som annat och bör påverka den samlade bilden och rapporteringen kring 11 september. Så har inte skett. En rimlig förklaring är att det handlar om informationsstyrning och kontroll för att leda svenskar i en önskad riktning.

Av: Pål Bergström

palbergstrom.com