Dagen efter den holländska haverikommissionens rapport1 2 angående det malaysiska passagerarplanet (MH17), som sköts ner över Östra Ukraina den 17 juli 2014, fylldes tidningarna i väst och i Sverige med rubriker som gick ut på att planet hade skjutits ner av en”rysk Buk-missil”.3 I bästa fall hette det att raketen var ”rysktillverkad”.4

Att missilen i själva verket var sovjettillverkad och inte längre används i den ryska armén bekymrade inte särskilt många. Det var tydligen viktigare att lämna utrymme för felaktiga spekulationer och insinuationer i massmedierna i syfte att koppla ihop Ryssland med nedskjutningen av det malaysiska Boeing-planet.

Efter 14 månaders utredning av katastrofen drog den holländska haverikommissionen två felaktiga slutsatser: a.) man kom fram till fel typ av missil / stridsspets och b.) pekade ut helt fel avfyrningsområde. Vidare påstod haverikommissionens ledare, Tjibbe Joustra, att detta område (d.v.s. det felaktigt utpekade!), kontrollerades enbart av de ”proryska rebellerna”.

Vi tar och granskar kommissionens slutsatser och Joustras påstående lite närmare för att se om de verkligen håller måttet.

Typ av missil och stridsspets

Den ryska vapentillverkaren ”Almaz-Antey” och de holländska utredarna verkar vara överens på en punkt: MH17 sköts ner av en Buk-missil. Det finns flera olika typer av Buk-missiler, men endast två har relevans i vårt fall:

Typ A. Missil 9M38 med stridsspets 9N314 (utan fjärilsliknande metallfragment)
Typ B. Missil 9M38M1 med stridsspets 9N314M1 (med fjärilsliknande metallfragment)

Vid en presskonferens den 2 juni 2015 presenterade ”Almaz-Antey” en bild över de olika missil- och stridsspetstyperna.5 De två som är aktuella i vårt fall finns i de två första kolumnerna i nedanstående bild.

Buk-typerHaverikommissionen påstår i sin rapport att stridsspetsen i fråga skulle ha varit av typen 9N314M1 (alltså ”typ B”). Hur man har kommit fram till den slutsatsen är oklart. Det är nämligen så att9N314M1 är fylld med bland annat 13x13x8,2 mm stora fjärilsliknande metallfragment, som lämnar väldigt specifika avtryck i plåten när de träffar ett flygplan. Några sådana fjärilsliknandeavtryck i MH17:s skrov har haverikommissionen inte presenterat i sin rapport.

Almaz-Antey” har å sin sida genomfört två experiment där man har låtit Buk-missiler explodera framför uppställda föremål.6 I det andra testet, som genomfördes den 7 oktober 2015, användes ett utrangerat flygplan av typen IL-86. Planets främre del hade kapats av och ställts upp på ett fält. En Buk-missil ställdes upp framför planet varpå man lät den detonera. Stridsspetsen som användes i experimentet var av typen 9N314M1 (d.v.s. exakt samma typ som haverikommissionen påstod hade använts vid nedskjutningen av MH17).

Resultatet av testet blev vad man kunde förvänta sig: flera av ingångshålen i planet hade en tydlig fjärilsliknande form. Och det är just sådana hål som saknas på det nedskjutna malaysiska passagerarplanet.

Fjärilsavtryck_IL86Den 13 oktober 2015 höll ”Almaz-Antey” sin andra presskonferens angående nedskjutningen av MH17.7 8 Presentationen skedde innan haverikommissionen publicerade sin rapport. ”Almaz-Antey” berättade att avsaknaden av fjärilsliknande hål i MH17:s skrov tyder på att en äldre typ av missil och stridsspets (9M38 / 9N314) hade använts vid nedskjutningen. Den sista missilen / stridsspetsen av denna modell tillverkades 1986, d.v.s. under sovjettiden. Missilerna hade en 25-årsgaranti som löpte ut 2011. 9M38 / 9N314 används inte längre av den ryska armén.

Enligt ”Almaz-Antey” hade Ukraina båda dessa stridsspetsar vid en inventering som genomfördes 2005. Den ukrainska armén hade då 502 stridsspetsar av typen 9N314 och 991 av typen9N314M1.9

Avfyrningsområdet

En annan märklig slutsats som haverikommissionen har kommit fram till är att missilen hade avfyrats från ett 320 kvadratkilometer stort område söder om staden Snezjnoje, som låg längre fram i Boeing-planets flygriktning. Vid ett sådant scenario hade Buk-missilen kommit nästan rakt mot MH17.

När en Buk-missil exploderar sprids metallfragmenten från stridsspetsen i sidled. Detta innebär i sin tur att om explosionen inträffar alldeles intill piloternas kabin (som i fallet med MH17) så kan inte planets vänstra vinge skadas av metallfragmenten. I fallet med MH17 är planets vänstra vinge skadad av Buk-missilens metallfragment.

I det ovannämnda experimentet med det utrangerade IL-86-planet, utgick ”Almaz-Antey” från att missilen hade avfyrats från Snezjnoje (eller däromkring), vilket är vad haverikommissionen samt även en del andra i väst har påstått. I experimentet ställdes ett stort plank upp på det ställe, där vänstra vingen skulle ha legat. Som man kan se på bilden nedan klarade sig planket helt och hållet efter Buk-explosionen.

IL86_skadefri_vänster_vinge_Snezjnoje-scenarietResultatet visar med all önskvärd tydlighet att planets vänsta vinge hade aldrig blivit skadad om missilen hade avfyrats från trakten av Snezjnoje.

Almaz-Antey” drog redan i juni månad slutsatsen att missilen hade avfyrats från ett ca 3-4 x 4 km stort område strax söder om byn Zarosjtjenskoje. Zarosjtjenskoje ligger inte inom det 320 kvadratkilometer stora ormåde som haverikommissionen har pekat ut i sin rapport som en möjlig avfyrningsplats.

Avfyrningsområdet kontrollerades av båda sidor

Haverikommissionens rapport lade inte uttryckligen skulden på någon av sidorna för nedskjutningen av MH17. Det närmaste man kom ett utpekande var konstaterandet att Ukraina får ta på sig ansvaret för att ha låtit det malaysiska passagerarplanet flyga in över en stridszon.

Avsaknaden av tydliga bevis kring vem som ligger bakom själva nedskjutningen hindrade dock inteTjibbe Joustra, chefen för det holländska säkerhetsrådet, från att gå ut med ett uttalande i tidningen ”De Volkskrant” (13 oktober 2015) där han hävdade att Buk-missilen hade avfyrats”från ett område som kontrollerades av de proryska rebellerna”.10

Tjibbe Joustras

Trots att ”De Volkskrant” inte hör till de mest välciterade tidningarna i världen, upptäcktes Tjibbe Joustras uttalande och spreds blixtsnabbt av flera olika nyhetsbyråer. Något annat än det kunde västmedierna inte uppbringa i form av ”bevis””rysk skuld”.

Betydligt mer intressant i sammanhanget är dock Tjibbe Joustras andra intervju som han gav för samma tidning den 16 oktober 2015, där journalisten i praktiken lyckades påvisa att Joustra tolkar fakta på ett, milt sagt, mycket godtyckligt sätt.

Utdrag ur intervjun:11

– Er slutsats om att området varifrån raketen avfyrades var vid denna tidpunkt i händerna på de proryska rebellerna kom inte med i rapporten. Det har ni sagt efteråt. Var det en felsägning?

– Absolut inte. Det står i rapporten.

– Vi har inte sett det där.

– Om ni studerar korrekt de kartor som finns med i rapporten, så tror jag, att det är uppenbart.

Sedan säger Joustra att det saknas direkta påståenden i rapporten om vilka som kontrollerade området varifrån raketen avfyrades och att syftet med det skulle ha varit att man ville ”hålla rapporten fri från geopolitiska tolkningar”. Varpå journalisten kommer med en relevant anmärkning:

– Ni vill således förhindra att det görs politiska tolkningar, men går sedan ut till journalisterna och gör just detta. Är det någon sorts strategi?

– Nja, strategi. Jag kom till er och ni har ställt frågan. I rapporten har vi inte dragit några geopolitiska slutsatser. Det som jag förmedlar till er i egenskap av ledare för säkerhetsrådet, är de slutsatser som jag har kommit fram till på annat sätt.

Med andra ord grundade inte kommissionsledaren sina slutsatser på vad haverikommissionen hade kommit fram till, utan på sina egna, odefinierade och högst privata observationer. Givetvis ignorerades denna andra intervju av massmedierna i väst. Den var helt plötsligt inte längre lika intressant att rapportera om, som det första uttalandet som Joustra hade gjort några dagar innan.

Låt oss dock titta lite närmare på Joustras påstående om att kartorna som presenterades i haverikommissionens rapport entydigt pekar ut ”de proryska rebellerna”. Avsnittet i rapporten där kartan finns heter 3.8.6. Det markerade området varifrån raketen, enligt den holländska haverikommissionen, eventuellt hade blivit avfyrad, är relativt stort – 320 kvadratkilometer närmare bestämt.

Almaz-Antey” har, som tidigare nämnts, ifrågasatt denna slutsats. Enligt den ryska Buk-tillverkaren avfyrades missilen från ett ca 3-4 x 4 km stort område strax söder om bynZarosjtjenskoje. Men låt oss ändå ta de holländska utredarnas slutsatser som utgångspunkt för vidare resonemang, eftersom vissa personer gärna hänvisar till dem, när de försöker skylla nedskjutningen av MH17 på de ”proryska rebellerna”.

Här är den karta, som Tjibbe Joustra uppmanar journalisten att titta närmare på:

DutchReportMapInom det markerade området utkämpades i juli och augusti 2014 långdragna strider mellan de ukrainska styrkorna och FRD:s folkmilis. Men kontrollerades det verkligen uteslutande av ”de proryska rebellerna”, så som Tjibbe Joustra vill göra gällande? Haverikommissionens rapport säger inget närmare om den saken.

Låt oss ta en titt på de stridsrapporter som publicerades vid tiden strax innan den 17 juli 2014. Ortsnamnen som förekommer i dessa rapporter gör det möjligt för oss att komma fram till hur den ungefärliga frontlinjen såg ut vid tiden för MH17-katastrofen.

DutchReportMapWithNamesJust de dagarna (och även efteråt) utkämpade de båda sidorna hårda strider kring Saur-Mogila, en 278 meter hög strategiskt viktig höjd. De ukrainska styrkorna gjorde upprepade försök att storma höjden och lyckades (om man ska tro Kiev-sidans officiella rapporter) inta den 28 juli, d.v.s. 11 dagar efter nedskjutningen av MH17.

Det bör dock påpekas att striderna om Saur-Mogila hade pågått sedan början av juli månad. Den 4 juli 2014 rapporterade Andrej Parubij, dåvarande sekreteraren i Ukrainas Nationella säkerhets- och försvarsråd (SNBO), om att de ukrainska s.k. ”ATO-styrkorna” hade utsatt Saur-Mogila för artilleribeskjutning.

Senare rapporterade både Donetskrepublikens representanter och ukrainska militärer om pågående strider kring Saur-Mogila. Striderna om denna höjd fortsatte ända in i slutet av augusti, då folkmilisen slutligen lyckades inta den för gott.

Enligt otaliga vittnesmål från ögonvittnen och rapporter i de olika massmedierna var folkmilisenshuvudstyrkor den 17 juli förlagda kring staden Snezjnoje, medan de ukrainska s.k. “ATO-styrkorna” var koncentrerade i Marinovka. Dagen innan, den 16 juli, rapporterade Igor Strelkovom situationen på slagfältet och noterade stora koncentrationer av ukrainska trupper och stridsfordon i Marinovka.

Även Ruslan Onisjtjenko, den dåvarande chefen för den ukrainska bataljonen ”Sjachtiorsk”, bekräftade att folkmilisens huvudstyrkor, inklusive stridsfordon och artilleri, var koncentrerade i närheten av Snezjnoje. I en intervju i tidningen ”Obozrevatel” som publicerades den 18 juli, pekade Onisjtjenko ut Donetsk och Snezjnoje som ”de mest problematiska ställena”. Intervjun hade av allt att döma genomförts innan nedskjutningen av MH17, då katastrofen inte alls nämns i den.

Tjibbe Joustras

I intervjun uppmanade den skandalomsusade ukrainske befälhavaren helt öppet ukrainarna att jämna Snezjnoje med marken: ”Vi tycker att det är bättre att vi förlorar Snezjnoje som stad, än att vi förlorar våra egna soldater. Vi måste bearbeta staden med flyg och artilleri tills den utplånas och marken bränns 5 meter på djupet”. Ett ganska pompöst uttalande från Onisjtjenko med tanke på de tragiska händelserna den 17 juli.

Som vi redan har lyckats konstatera var de båda sidornas huvudstyrkor förlagda kring Snezjnojerespektive Marinovka. Om vi tittar på haverikommissionens karta med ortsnamnen inlagda i den,ser vi tydligt att området varifrån Buk-missilen (enligt den holländska haverirapporten) eventuellt hade avfyrats, är just området mellan Snezjnoje och Marinovka, där de båda sidorna var involverade i hårda strider.

Redan det faktum att Marinovka låg inom det aktuella området kullkastar Tjibbe Joustras inofficiella slutsatser.

Det är också viktigt att notera några andra ortsnamn i detta område eller alldeles intill det, som förekommer i de officiella stridsrapporterna som publicerades av den ukrainska ATO-staben ochSNBO, nämligen Stepanovka, Tarany och Dmitrovka.

Den 15 juli rapporterade SNBO officiellt att ”illegala beväpnade förband” hade beskjutit en ukrainsk ställning i närheten av Stepanovka.

16 juli meddelade SNBO:s stab att ukrainska ställningar vid Dmitrovka, Stepanovka, Marinovkaoch Tarany hade blivit utsatta för beskjutning från folkmilisens sida. Rapporten i fråga var försedd med en relativt detaljerad beskrivning av exakt samma strid, som Igor Strelkov tidigare hade rapporterat om. På den punkten var Folkrepubliken Donetsk och Ukraina eniga (vilket annars inte var särskilt vanligt). Enligt SNBO:s rapport hade ukrainarna bjudit Donetsk-styrkorna hårt motstånd och drivit tillbaka dem till Stepanovka.

17 juli, dagen då MH17 sköts ner, räknade SNBO upp alla de orter där de ukrainska styrkorna var förlagda. Förutom Stepanovka nämndes Tarany, Dmitrovka och Marinovka.

Även andra ukrainska källor rapporterade om Kiev-arméns ställningar. Bl.a. skrev Dmitrij Tymtjuks grupp ”Informatsionnoje Soprotivlenije” (”Information Resistance”) den 16 juli att folkmilisen hade beskjutit de ukrainska ställningarna vid Dmitrovka. Samma dag rapporterade”Ukrainska pravda” (med hänvisning till det ukrainska nationalgardets officiella sajt) att ”nationalgardet” höll på att slå tillbaka folkmilisens anfall i trakten av Tarany. Anfallet hade enligt tidningen utgått från Saur-Mogila och Stepanovka.12

Tjibbe Joustras

Om vi nu återgår till kartan som publicerades av de holländska utredarna, så kan vi med hjälp av den och de många stridsrapporterna dra en ungefärlig ”frontlinje”, så som den såg ut den 17 juli 2014. Utifrån de olika stridsrapporterna framgår det att ”frontlinjen” inte var permanent. Det handlade snarare om en område, där striderna blossade upp än norr om, än söder om den ungefärliga ”frontlinjen”, men samtidigt, som man kan utläsa av Kiev-sidans egna stridsrapporter, kontrollerades några av orterna i det aktuella området av de ukrainska styrkorna.

Slutsats: Tjibbe Joustras påstående, om att Buk-missilen hade avfyrats från ett område som kontrollerades av de s.k. ”proryska rebellerna”, håller inte för en närmare granskning. Kartan som finns publicerad i haverikommissionens rapport motbevisar hans lögn.

Oleg Mezjuev, Haverikommissionens felaktiga slutsatser och Tjibbe Joustras lögn

Referenser

1 http://cdn.onderzoeksraad.nl/documents/report-mh17-crash-en.pdf

2 https://www.youtube.com/watch?v=6q_uQhZYaVw

3 http://www.dn.se/nyheter/varlden/mh17-skots-ned-av-rysk-buk-missil/

4 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21574026.ab

5 https://www.youtube.com/watch?v=GsohFzbJ-vs

6 https://www.youtube.com/watch?v=VREtudlZeHs

7 https://www.youtube.com/watch?v=KNKFb4KLy04

8 https://www.youtube.com/watch?v=LKAXKwnUTg0

9 https://www.knightstemplarinternational.com/mh-17-shrapnel-holes-in-wreckage-point-to-ukrainian-missile-as-cause-of-tragedy/

10 http://www.volkskrant.nl/binnenland/teruglezen-raket-kwam-uit-pro-russisch-gebied~a4162129/

11 http://www.volkskrant.nl/binnenland/-ik-kan-geen-touw-vastknopen-aan-de-kritiek-van-de-russen~a4164892/

12 http://rusvesna.su/recent_opinions/1445530682

Originalartikel: antieuromaidansweden.wordpress.com

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här