Riksdagen kan komma att göra omfattande ändringar av grundlagen

0
15050
grundlagen

Medan massmedia är fullt upptagna med att skriva om melodifestivalen och fotboll-VM är riksdagen på väg att göra omfattande ändringar i Sveriges grundlag som bland att tillåter militär att sättas in mot folket. Omröstning skall enligt information från riksdagen ske den 2 juni.

Det är svårt att tro att särskilt många riksdagsledamöter faktiskt har läst den drygt 400 sidor långa proposition som de snart röstar om. Detta trots att det är ”omfattande ändringar” i grundlagen det rör sig om – och det är justitiedepartementet själva som beskriver ändringarna som just omfattande.

I sammanfattningen på webben skriver departementet:

”I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen (1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a. riksdagsordningen. I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning.”

Men regeringen vill även göra ändringar i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen, som det skrivits en del om under 2008 i samband med den så kallade grundlagsutredningen. Nu är det dock sällsynt många och omfattande förändringar av grundlagarna som skyndas igenom innan riksdagen går på sommarledighet och riksdagsvalet hålls i höst.

Minskad makt för medborgarna
Flera av förändringarna syftar till att förflytta makt ifrån medborgarna till politikerna. Nivån höjs för hur många röstberättigade medborgare som måste kräva en kommunal folkomröstning för att den ska genomföras. Andelen höjs från 5% till 10% av de röstberättigande. Samtidigt blir det enklare för kommunala politiker att kräva samma sak. Politikerna kan fortfarande vägra att hålla en folkomröstning såvida 2/3 av kommunfullmäktige motsätter sig det. Resultatet av folkomröstningen är även i fortsättningen enbart ”rådgivande”.

EU-medlemskapet blir grundlag
Sveriges EU-medlemskap och Lissabonföredraget blir grundlagsskyddat, ett hårt slag mot de som vill ta Sverige ur unionen. Medlemskapet har dock funnits i grundlagen sedan 1995.

Offentlighetsprincipen ”upphävs”
Omstridda ”Lex Helene Eduards” blir ny grundlag. Riksdagen ändrar tryckfrihetsförordningen så att myndigheters säkerhetskopior inte längre är allmänna handlingar, i syfte att mörklägga vad kollegorna i S-regeringen gjorde under tsunamin 2004. Det betyder att myndigheter och politiker enkelt kan förstöra, eller som i tsunamifallet, låta offentliga handlingar ”försvinna”, utan att de får återskapas och lämnas ut. Grundlagsändringen har kritiserats för att i praktiken upphäva offentlighetsprincipen.

Militären får sättas in mot svenskar
En annan förändring är villkoren för när statsmakten får sätta in väpnade styrkor på svenskt territorium – en förändring som går i strid med vad Försvarsmakten själva vill. Regeringen vill utöka möjligheterna för att rikta vapen mot det svenska folket – om så krävs – med lagtillägget ”till rikets försvar”. I grunden råder en tvist mellan regering och försvarsmakt om vad som menas med ”krig och krigsfara”.

”Om det anses nödvändigt bör tillämpningsområdet avgränsas till krig eller krigsfara som hotar statens existens eller territoriella integritet eller när det i övrigt vid krig eller krigsfara föreligger trängande behov”, skriver Försvarsmakten. Den lagändring försvarsmakten motsätter sig medger tolkningsutrymme och godtycklighet som i extrema fall innebär att politikerna med vapenmakt kan använda militären – och inte polisen som idag – för att skydda sig själva från medborgarna.

Det har rapporterats om hur svensk militär tränar inför ett tänkt inbördeskrig i Sverige. Samtidigt övade amerikanska styrkor för krig mot den s.k. Tea Party-rörelsen, en medborgarrättsrörelse i USA.

Riksdagen: Ladda ned propositionen

Riksdagen: Planerat beslutsdatum är 2 juni 2010.