Riksgäldens ”bail-in”-planer hotar svenska bankers kreditvärdering

0
1481
bank

Tidningen Euroweek som är de globala finansmarknadernas språkrör, varnade den 16 augusti för att de svenska storbankernas kreditvärdering står inför en nedvärdering eftersom krishanteringen enligt Cypernmodellen förbereds i Sverige. De pekar på en ”läcka” från Riksgälden som i en rapport till Finansdepartementet den 9 augusti har beskrivit sina förberedelser för att införa Cypernmodellen så att bankernas långivare kan tvingas täcka bankens spekulationsförluster. Euroweek: ”Landets införande av RRD (EU:s direktiv för bankkrishantering) kan underminera dess bankers osäkrade långivares kreditvärderingar eftersom det statliga stödet reduceras, säger Moody´s.” (Resten av artikeln är bara tillgänglig för prenumeranter.)

Vad tidningen skriver betyder att om regeringen bestämmer att införa Cypernmodellen och bankernas långivare skall riskera betala bankförluster, så kommer bankernas kreditvärdighet försämras, vilket innebär högre ränta och lånekostnader. Cypernmodellen kallas i finansvärlden för ”bail-in” eller på EU-byråkratsvenska för ”skuldreduktionsverktyget”.

Vad Euroweek inte bekymrar sig om, är att insättarnas bankkonton också kan beslagtas. På Cypern togs 60 procent av innehaven på privatpersoners och företags bankkonton på delen utöver den statliga bankgarantin på 100.000 euro. För företagen innebar det att det mesta av kassan bara försvann. På Cypern har förtroendet (”kreditvärdigheten”) för banker bland privatpersoner och företag därför närmast försvunnit och folk undviker att använda banker så mycket de kan. Riksgäldens planer borde därför vara ett varningstecken även för svenska privatpersoner att pengarna på banken inte är säkra med dagens bankpolitik.

Så här skriver Riksgälden i om sina ”åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:2)”. Först är fyra avsnitt om andra stödprogram för bankerna. Ett av dem handlar om den nya stabilitetsfonden som hittills samlat futtiga 34,9 miljarder kr för att ha i reserv om det stormar (eller snarare kommer en vindpust) mot bankernas tillgångar på 4,5 gånger BNP eller derivatkontrakt på 87.914 miljarder kr.

Bankdelning avvisas

I ett sjätte avsnitt kommenteras även EU:s stora utredning om bankdelning, den s.k. Liikanenrapporten. Riksgälden har tillsammans med Finansinspektionen två gånger svarat på EU-remisser om detta vilket utgör Sveriges officiella ståndpunkt till bankdelning och det är att vänta med det ”tills de fulla effekterna av de regelverk som redan är på väg kan utvärderas.” Det innebär att man vill stoppa bankdelning med samma fördröjningstaktik som bankerna använder i EU-sammanhang. Bankerna har ju lyckats tränga sig före med sina förslag om Cypernmodell och den överstatliga bankunionen, som ger dem makten till ännu värre plundring. Det är ju det som bankdelning skall stoppa. Riksgälden använder också det felaktiga argumentet att bankdelning skulle ”få negativa effekter på stats- och bostadspappersmarknaden som i Sverige är en s.k. market maker marknad. Det skulle i sin tur riskera att fördyra finansiering för stat och bostäder.” Med den bankkontrollerade dyra bostadsfinansieringen vi har kan det kanske finnas sådana marknadseffekter, men om man i stället åtgärdar de absurda påslagen som bankerna gör för bostadslånen, kan bostadsräntorna sänkas kraftigt. Bostadlånen kan nämligen med fördel också avskiljas från bankerna och återföras till det gamla systemet med statsgaranterade hypotekskassor som själva kan ta upp billiga obligationslån.

I det femte avsnittet kommer de uppgifter om Euroweek åberopar, där det står att alla fyra svenska storbankernas, liksom 10 andra institut, vid kris kommer att tillåtas lägga vantarna både på bankernas långivares och bankkundernas pengar:

”5. Riksgälden trappar upp förberedelsearbetet för nytt bankkrisregelverk

Inom EU pågår för närvarande en process med att ta fram ett harmoniserat EU-ramverk för hantering av kreditinstitut och värdepappersbolag i kris (krishanteringsdirektivet). (3) En central del i ramverket är att det inom varje land ska utses en myndighet som ansvarar för krishanteringen (krishanteringsmyndigheten). Denna myndighet ska även ansvara för krisförebyggande och krisförberedande uppgifter, uppgifter som idag inte utförs av någon svensk myndighet. I denna rapport antas att reglerna kommer att vara införda och börja tillämpas den 1 januari 2015. (4) Om Sverige ska kunna leva upp till direktivets krav bedömer Riksgälden att man under 2014 kommer att behöva trappa upp förberedelsearbetet.

… Till att börja med krävs att myndigheten samlar in information från samtliga institut som omfattas av regelverket, i Sveriges fall cirka 270 företag i dagsläget. …Därefter ska det ske en individuell prövning av systemviktighet, vilken ska ligga till grund för beslut om institutet ska vara föremål för fullständig eller förenklad planering eller om det helt kan undantas. …. För de företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet kommer hela den ovan beskrivna processen att behöva genomföras i samverkan med utländska myndigheter – inom ramen för s.k. resolutionskollegier. Ett sådant kollegium har redan skapats för att hantera krisplanering för Nordea. (5) När det gäller eventuella ingripanden måste dessutom en samordning ske med Finansinspektionen och berörda tillsynsmyndigheter i andra länder. … När det gäller eventuella ingripanden måste dessutom en samordning ske med Finansinspektionen och berörda tillsynsmyndigheter i andra länder.

En möjlig modell är att dela upp instituten i tre kategorier: systemviktiga, potentiellt systemviktiga och icke systemviktiga institut. För de systemviktiga instituten behöver resolutionsmyndigheten tillämpa direktivets krav fullt ut. I denna kategori inryms åtminstone de fyra svenska storbankerna samt möjligen några ytterligare företag. Även mindre institut kan under särskilda omständigheter betraktas som systemviktiga. För de potentiellt systemviktiga instituten kan ett förenklat planeringsarbete bedrivas. Uppskattningsvis ingår ca 10 företag i denna kategori. Övriga, icke systemviktiga institut, bör rimligtvis helt kunna undantas från kraven på planering. Det kan naturligtvis inte uteslutas att något av övriga institut under vissa betingelser kan komma att betraktas som systemviktiga….Med denna indelning kommer ca 15 institut av de knappt 270 institut som omfattas av regelverket att behöva genomgå planeringsprocessen.”

Noter i Riksgäldens rapport:
”(3) Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council establishing a framework for the recovery and resolution of credit institutions and investment firms. Direktivförslaget bygger på riktlinjer, Key Attributes of Effective Resolution Regimes for Financial institutions, som tagits fram av Financial Stability Board (FSB) och som undertecknats av G-20 länderna. Avsikten är att dessa riktlinjer ska fungera som internationell standard för krishantering av finansiella företag.
(4) Med undantag för regler om nedskrivning och konvertering av skulder (bail-in) som enligt förslag ska vara införda 2018.
(5) Med anledning av att Nordea är en av 29 banker som pekats ut som globalt systemviktiga av Financial Stability Board har ett internationellt samarbete mellan myndigheter kallat Crisis Management Group Nordea startat.”

Vad betyder ”systemviktigt”?

Det som är ”systemviktigt” skall räddas till varje pris. Allt kan offras för att med bankstöd hålla igång de ”systemviktiga” delarna av banksystemet: Vård av gamla och handikappade, en ungdomsgenerations framtid. Att människor går under för att de förlorar sitt livs besparingar eller företag stängs för att förlorat kassan är bara en del. Speciellt ”systemviktiga” enligt Cypernmodellen (RRD) är derivataffärerna som inte får åsamkas några förluster som kan störa dessa känsliga (dvs högspekulativa) globala marknader. ”Systemviktiga” motparter i derivataffärer måste därför räddas före långivare och bankkunder om en bank hamnar i kris enligt denna politik.

Nordea har dessutom försetts med både svenska och internationella krockkuddar för att garantera deras spekulationsförluster eftersom de ingår i elitklubben av de 29 ”globalt systemviktiga finansiella institutionerna” (G-SIFI). Nordea hörde genom sin danska del (fd. Privatbanken) redan innan till elitbankklubben Inter Alpha som drivit på avregleringen av banksystemet ända sedan 1971.

Cypernmodellen är motsatsen till bankdelning enligt Glass-Steagall.

Läs om Cypernmodellen här: http://larouche.se/nyheter/2013/06/30/eu-toppmotena-godkande-cypermodellen

Läs om Nordea och Inter-Alphagruppens politik här: http://larouche.se/nyheter/2010/03/10/inter-alpha-bakom-forslaget-till-emf-diktatur
och här: http://larouche.se/nyheter/2010/06/08/inter-alpha-vi-ar-ingen-konspiration-eller

Länk till Euroweeks notis: http://www.euroweek.com/Article/3243972/Bail-in-threatens-Swedish-bank-ratings.html

Läs Riksgäldens rapport här

Originaltext: larouche.se