2020 inget rekordår beträffande dödlighet i Sverige enligt SCB

ansiktsmask aerosoliserar Munskyddstvång sprider sig i Tyskland belgiska läkare Brittiska regeringens munskydd mot virus

2020 inget rekordår beträffande dödlighet i Sverige enligt SCB

”För om folkmängden tas i beaktande dog 1,1 procent av Sveriges befolkning år 1993, att jämföra med ”bara” 0,9 procent förra året, pandemin till trots … men inte ens i absoluta tal är 2020 något rekordår.”

Enligt Folkhälsomyndigheten uppskattas internationellt att 0,5–1 procent av de smittade med covid-19 avlider. Det finns ett tydligt samband mellan ökad dödlighet och hög ålder. Risken för svårare symptom är större om man har andra sjukdomar, som exempelvis diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdom.(1) I en studie om dödligheten till följd av covid-19 i Stockholms län fann Folkhälsomyndigheten att dödligheten var i genomsnitt 0,6 procent. Bland 70 åringar och äldre var siffran 4,3 procent och bland de yngre än 70 år var dödligheten 0,1 procent.(2)

Våren 2020 sågs en ökning av avlidna med covid. Vecka 15 uppmättes det högsta dödstalet i Sverige sen millennieskiftet eftersom 2 505 personer dog. Vecka 14 och 16 ligger på tredje respektive fjärde plats. April 2020 var med 10 458 dödsfall den totalt sett det högsta sedan 90-talet. Vi får gå till december 1993, då influensan var ovanligt tuff och 11 057 dog för att hitta en högre siffra. Sommaren 2020 sjönk dödligheten men på vintern sågs åter en överdödlighet.

Vad blir då den sammanlagda analysen år 2020 beträffande antalet döda i Sverige?

Enligt Statistiska centralbyrån så dog 97 164 svenskar år 2020. Mellan 2015–19 avled i snitt 90 962 personer varje år. Det dog med andra ord 6 202 fler svenskar 2020 jämfört med ett vanligt år. Siffrorna kan låta dramatiska, men i Folkhälsomyndighetens statistik hamnar alla som diagnosisterats med covid och dött upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I registret finns det alltså dödsfall medräknade av covidsmittade som även dött i exempelvis bilolyckor.

Även i de fall som någon har avlidit på sjukhus eller på äldreboende så kan det vara svårt att säga i vilka fall viruset har varit den direkta orsaken eller i vilka fall sjukdomen bara var en bidragande orsak. Antalet möjliga felkällor är nämligen många. Forskarna tittar därför på överdödligheten, det vill säga hur mycket dödligheten sticker ut ett år jämfört med ett medelvärde åren innan, för att avgöra hur svårt en pandemi drabbar befolkningen i ett land.

Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB, poängterar att siffran över hur många som dog förra året fortfarande är preliminär och sannolikt kommer att skrivas upp med 300–700 personer på grund av eftersläpning av registreringen Trots det är drygt 6 000 avlidna ändå runt 30 procent färre än det antal som registrerades fram till den 31 januari 2020 i Folkhälsomyndighetens statistik. De här runt 3 000 personerna utgörs alltså av människor som, rent statistiskt, ändå hade dött förra året, fast av andra orsaker än covid-19.

År 1993 dog 97 008 personer i Sverige. Det är nästan lika många som år 2020, men Garp menar att det kan vara mycket vanskligt att göra historiska jämförelse eftersom både befolkningen och  dess sammansättning ändras hela tiden. ”Det finns de som tycker att vi inte ens bör jämföra med de senaste fem årens dödstal, eftersom folkmängden ökat”, säger han. ”Det stämmer, men eftersom den ändrats mest på grund av invandring, så har gruppen riktigt gamla, det vill säga de som påverkats mest av pandemin, inte ändrats lika mycket.” (3)

För om folkmängden tas i beaktande dog 1,1 procent av Sveriges befolkning år 1993, att jämföra med ”bara” 0,9 procent förra året, pandemin till trots. ”Vi har en mycket lägre basdödlighet nu än vad vi hade för bara några år sedan”, förklarar Garp. ”En mycket mindre andel av befolkningen dör nu jämfört med tidigare. Man behöver bara gå 20 år tillbaka i tiden för att det ska finnas en skillnad. Vi förväntas leva längre i dag”.(4)

Men inte ens i absoluta tal så är 2020 något rekordår i sammanhanget. Rekordåret sedan mätningarna började 1749 är 1773 då 105 139 svenskar dog eller motsvarande 5,3 procent av befolkningen. Orsaken var missväxt i kombination med en dysenteriepidemi. Därefter kommer 1918 med 104 591 dödsfall (spanska sjukan) följt av 1857 då 101 491 personer dog.

Michael Delavante 2020 inget rekordår beträffande dödlighet i Sverige enligt SCB

Källor:

(1) Om viruset och sjukdomen, folkhalsomyndigheten.se, 2021-01-20. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

(2) Skattning av letaliteten för covid-19 i Stockholms län, Folkhälsomyndigheten, 2020-06-16. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skattning-av-letaliteten-for-covid-19-i-stockholms-lan/

(3) Överdödligheten 2020 tyder på lägre dödstal i covid-19, dagensmedicin.se, JohanNilsson/TT, 13 Januari 2021. Se även: Siffrorna: 30 procent hade dött i alla fall, Expressen, 13 jan 2021.

(4) Överdödligheten 2020 tyder på lägre dödstal i covid-19, dagensmedicin.se, JohanNilsson/TT, 13 Januari 2021. Se även: Siffrorna: 30 procent hade dött i alla fall, Expressen, 13 jan 2021.

3 KOMMENTARER

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here