Den 16 april började rättegången mot massmördaren Anders Behring Breivik. Många fel begicks i polisens arbete och den tekniska nödinsatsen den 22 juli.
Många undar nu helt enkelt: varför?

Det är skrämmande hur många brister det finns i hanteringen av terrorattackerna den 22 juli förra året i Oslo och på Utøya, både före och under attackerna. Detta är märkligt, då den norska regeringen under Bondevik och Stoltenberg har haft terrorbekämpning som en av de viktigaste prioriteringarna, efter 11 september 2001.

Misslyckande #1: Polishelikopterenheten hade fått extra sommarsemester

Helikopterbesättningen hade fått fyra veckors semester för att spara pengar. Budgetnedskärningar ledde till stora brister i polisens utryckningsrespons under terroristattackerna den 22 juli. Trots detta hade polisen 227 miljoner i outnyttjade resurser förra året. Källa: 1, 2

Misslyckande #2: Polisens larmdatorer avstängda 22 juli

Flera polisdistrikt har inte haft på datorn när kriminalpolisen utfärdade rikslarm efter terroristangreppet mot regeringskvarteret. Det är ett klart brott mot instruktionerna. Källa VG.

Misslyckande #3: Det fanns bara fyra poliser i tjänst i Oslo när bomben exploderade

– Det var väldigt lite bemanning den eftermiddagen, säger ledaren för Oslo Police Association, Sigve Bolstad.

Vid den centrala polisstationen, som ansvarar för stadens centrum, ambassader och ministerier, fanns det bara fyra poliser i tjänst på fredag 22 juli kl. 15:25. Källa: Aftenposten

Misslyckande #4: Polisen i Oslo var tvungna rycka ut utan vapen och kommunikationsutrustning

Polisen var tvungen att rycka ut utan vapen och kommunikationsutrustning. Bara några veckor tidigare hade nämligen alla utredare och andra som dagligen har tjänstgöring blivit tillsagd att lämna in sin utrustning, skottsäkra västar, polisbälten, utrustning. Källa: Nettavisen

Misslyckande #5: Speciella norska terroristenheten fick inget larm efter bombattentatet i Oslo

Den speciella polisenheten som är särskilt utbildade för att hantera och rycka ut vid terrorattentat, skall inte ha varskotts att en bomb exploderat utanför regeringsbyggnaden, avslöjar högt uppsatta poliskällor till NRK.

De säger att specialutbildade poliser i en särskild krisenhet i Oslo, som tillhandahåller med akuta truppinsatser, aldrig samordnas i samband med terrorattackerna den 22 juli.

Utryckningsenheten (UEH) består av vanliga poliser med utökad kompetens vad gäller hantering terroristattacker mot byggnader. Källa: NRK.no

Misslyckande #6: Det tog 77 minuter innan rikslarm utlöstes

Det tog 77 minuter innan rikslarm utlöstes den 22 juli. Det tog två timmar och 36 minuter innan gränskontrollen fick larmet. Källa: VG

Misslyckande #7: Nödsamtal från Utøya komma inte fram

Många unga människor tog upp mobiltelefonen för att ringa 112, men både mobilsystemen i området och den lokala larmcentralen klarade inte av tillströmningen av samtal för de nödställda ungdomarna. Folk började då istället ringa familj och vänner över hela landet. De anhöriga ringde då i sin tur 112 och kom då fram till olika larmcentraler runt om i landet.

Geir Johnsen Lavangen Labor, vars dotter befann sig på Utöya, ringde 112 flera gånger utan att få någon kontakt. Efter första försöket kl. 17:26 kom han slutligen fram till 112 kl. 17:30. Vad som hände då var att de helt enkelt inte trodde på honom när han berättade vad som hänt och att om det stämde så skulle hans dotter själv ringa till 112 från Utøya. Han fick höra att om detta vore fallet, så skulle barnen kallar sig, säger Johnsen. Källa: NRK.no 1, 2

Misslyckande #8: Polisen var tvungen att använda startkablar för att starta utryckningsfordonen

Insatschefen Håvard Gåsbakk i norra Buskeruds polisdistrikt blev tvungen att använda startkablar för att starta utryckningsfordonet. Källa: VG

Misslyckande #9: Polishelikopter anmälde sig som redo för omedelbar utryckning, men togs ej i bruk

Polisen helikopterenhet var klar och redo direkt efter terroristattacken på offentliga byggnader, men ombads avvakta tills vidare.