Avtal, både muntliga och skriftliga, är något som de flesta av oss gör nästan dagligen på ett eller annat sätt. Det kan handla om små oskyldiga avtal till din partner, som att ”om du bäddar sängen så tar jag disken” för att vardagen ska flyta på så smidigt som möjligt, till tyngre avtal där det handlar om stora summor pengar eller kontrakt där du skriver under att du härmed står till förfogande att arbeta åt någon annan 40 timmer per vecka. Dessa tyngre avtal läser vi noggrant igenom innan vi signerar, men ser då ofta till vad vi själva får ut av det som står – sällan granskar vi faktiskt vad som krävs av oss eller hur mycket makt den andre parten får genom att vi skriver under med vår signatur.
Du som läser nu tänker säkerligen att du minsann inte är slarvig när det kommer avtal och vet exakt vad som förväntas av både dig och den andre parten när ett avtal är klappat och klart. Du tror att du läser igenom det finstilta i det du godkänner, det du går med på. Absolut, det kanske du gör när du skriver på ett anställningsavtal, kontrakt för bodelning eller när du ska köpa en nya bil, eller låna pengar på banken. Men jag tvivlar ändå på att även här har gemene man väldigt lite förståelse i alla paragrafer och stycken och punkter och siffror.
Denna krönika kommer i 85% av fallen att läsas på antingen en mobiltelefon eller en surfplatta. Resterande 15% kommer att läsa inlägget i en dator. Ni som läser denna text i er telefon: hur många av er vet om att ni er mobiltelefon under inställningar har ett långt avtal i form av användarvillkor som ni godkänt – utan att säkerligen ens veta om det. Här har ni gått med på både det ena och det andra. Samma sak gäller när det kommer till er mail, kreditkort, konton på sociala medier, nedladdning och användning av appar och dylikt. Ni kanske har läst igenom några lite snabbt sådär innan ni tryckt vidare och godkänt, men jag tvivlar på att ni lusläst allt ni har på er telefon. Alla pushnotiser och riktade reklamkampanjer ni får är baserade på att ni har godkänt det ena avtalet efter det andra. Så fort man går in på en hemsida kommer de upp olika rutor med saker man ska acceptera eller inte acceptera. Kan du med handen på hjärtat säga att du alltid läser igenom dessa, oavsett om du godkänner dem eller inte?
Människor världen över godkänner numera avtal högt och lågt i den digitala världen – allt för att få tillgång till de sidor de vill läsa eller använda de appar som de anses behövs i vardagen. Det är en snöboll som satts i rullning som är svår att stoppa. Hur liten och obetydlig en hemsida är så kommer du nästintill alltid att nås av reklam på det ena eller andra sättet. Vi har blivit så vana vid detta så vi reagerar knappt längre på det. Vi har sedan den 25 maj 2018 blivit ännu mer matade med att snabbt klicka ”Godkänn” i rutor med information om att företaget som driver hemsidan samlar in information om oss. Detta blev en lag i och med att GDPR infördes. Trots detta så har ändå gemene man dålig koll på vad GDPR är för något och vad för rutor vi godkänner i och med detta.
I förlängningen kommer vi inte bara se den här typen av reklam, användarvillkor och avtalsgodkännande i den digitala världen där du måste klicka på den gröna knappen och godkänna för att kunna på tillgång till det du vill ha. Redan nu har bevis, certifikat och pass börjat införas runt omkring världen för att människor ska tillåtas att gå ut och äta på restaurang, gå på bio eller teater, besöka vårdcentral och statliga instanser.
De här passen som behövs i den fysiska världen idag kommer inom en snar framtid att utökas och ändra form. Numera behöver du identifiera dig med bank-ID för att genomföra köp eller komma in på vissa hemsidor, men snart, väldigt snart, kommer detta inte att räcka. Antingen nekas du tillträde till otaliga digitala plattformar eller så kommer du att behöva uppvisa någon form av godkänt bevis eller så tvingas du rent indirekt att godkänna och gå med på att en hemsida eller app spårar både dig och ditt beteende för att lättare kunna läsa av människor världen över och på det sättet bidra till ökad försäljning så kostnadseffektivt som möjligt. Du kommer heller inte kunna handla produkter med fysiska pengar och tro att du kommer undan spårning på detta sätt, nej nej. Handla du med kontanter i de få butiker som fortfarande tar emot dem, absolut – men kom håg: du kommer ändå behöva godkänna avtal efter avtal på allt annat som försegår i ditt liv. Det är detta som sker när det mesta numera enbart fungerar digital.
Dina kontaktuppgifter och personuppgifter är oftast mer värt än de produkter du handlar. I den digitala världen räknar man att en e-postadress till en person är värd runt 200-300SEK för ett företag. När dessa företag på riktigt kommer att börja samla in dessa uppgifter, i ännu större utsträckning än vad de gör idag, så kommer informationen om dig att öka i värde.
Det slutar dock tyvärr inte här. Avtal, kontrakt och godkännande kring användarvillkor kommer att flyta ut i den fysiska världen. Tidigare var pass endast någonting som användes för att resa, för att bevisa från vilket land man kom ifrån, vem man var och vart man skulle. Eller passerkort inom företag, där anställda med särskild identifikation som skrivit på särskilda avtal tillåts röra sig inom företagets väggar. Nu har allt detta tagit en helt nya vändning. Användarvillkoren har ändrats drastiskt och numera behövs andra typer av pass för att få röra sig fritt i samhället. Den har typen av pass kommer snart att appliceras i den digitala världen och snart kommer du även behöva ett digitalt pass för att kunna koppla upp på internet och läsa inlägg som detta.
Tyvärr är det vi, vi människor, som tillåtit denna utveckling genom att majoriteten av befolkningen accepterar avtal, villkor och överenskommelser till höger och vänster utan att ens tänka efter. Allt för att få tillgång till det där som finns, det där som är så viktigt.
:Martin:Nilsson., Användarvillkor
holistichalsocenter.com
SKARPT Hemsida
SKARPT Youtube
Instagram
SKARPT Podcast
