Med nära en miljon svenskar som står på dessa kemiska preparat är det av naturliga skäl många som känner oro när de märker att de mår sämre, men de vågar inte trotsa doktorn som inte sällan säger till dem att de kommer att dö i förtid om de inte tar sina statiner. När jag är ute bland människor för Riksföreningen för Metabol Hälsas räkning och talar om hur man skall kunna hålla sig metabolt frisk livet ut, får jag ofta frågor om just de statiner som nästan alla äldre i Sverige blir förskrivna.

Cellandningen
Själva fundamentet för ett friskt och hälsosamt liv är att våra cellers ämnesomsättning fungerar optimalt. Det handlar om cellandningen (respirationen) som sköts av cellernas mitokondrier. Det är viktigt att mitokondrierna obehindrat kan omvandla energin från blodet till det ATP (adenosintrifosfat) som är den energiform som cellerna kan nyttiggöra. Nobelpristagaren Otto Warburg på 30-talet och på senare år professorn Thomas Seyfried har visat att det bl.a. är när mitokondriernas ämnesomsättning skadas som risken att cellerna omvandlas till cancerceller blir akut.

Om mitokondriernas förmåga att genom cellandning omvandla syre, ketoner (fett) och glukos till ATP skadas, tvingas de att övergå till en primitivare och långt ineffektivare form av ämnesomsättning kallad fermentation. Denna ämnesomsättningsförändring kan även initieras av syrebrist. Inte nog med att energiutbytet blir mycket lägre, utan mitokondrierna blir även helt beroende av glukos och i förekommande fall fruktos, som är de enda näringsämnen som kan fermenteras. Restprodukterna från fermentationen är även giftiga vilket inte cellandningens restprodukter koldioxid och vatten är. Ketonerna i blodet förblir outnyttjade. Detta leder till att de skadade cellerna förbrukar 5 – 35 gånger mer glukos än en frisk cell och att det uppstår kaos i cellernas DNA – de övergår till cancerogen form. Detta visade Warburg redan på 1930-talet. Seyfried har visat att DNA-skadan inte är orsaken till cancern utan att den uppkommer som en sekundär effekt efter att cellens metabolism skadats.

Koenzym Q10
Jag har gått igenom en omfattande studie av betydelsen av ett enzym kallat koenzym Q10 för cellandningen och andra livsviktiga funktioner och hur detta enzym påverkas av kolesterolsänkande statiner.

Koenzym Q10 spelar en avgörande roll för en väl fungerande mitokondriell cellandning. Q10 har visat sig vara en nyckelkomponent i den mitokondriella bioenergiöverföringen i cellerna. Brist på detta enzym försämrar cellernas energiomsättning och leder till att vi blir trötta och orkeslösa. Brist på Q10 resulterar i ett antal neurologiska och myopatiska syndrom. Helt enkelt skador på nerver och muskler. Det faktum att kroppens bildning av Q10 avtar med stigande ålder är en viktig faktor bakom åldrande och ålderströtthet. Det är här som statinernas destruktiva roll kommer in.

Kroppens bildande av Q10 sker genom den s.k. mevalonatmekanismen som ni ser skissad i den rubricerade bilden. Detsamma gäller bildandet av kroppens livsviktiga kolesterol. Hydroxylmetylglutarylkoenzym är en reduktashämmare som stör produktionen av mevalonsyra vilket även statiner gör. Mevalonsyran är ett förstadium i syntesen av just Q10 och av kolesterol. Det är denna mekanism som leder till att statinerna sänker kolesterolet och tyvärr även Q10-nivån.

Vissa studier har visat på minskning av Q10 i muskelvävnad vid statinbruk. En sådan Q10-brist kan vara den mekanism som leder till statininducerad myopati (t.ex. muskelförtvining). Kosttillskott av Q10 vid statinbruk har emellertid inte visat sig rutinmässigt förbättra muskelfunktionen, varför statinernas biverkan inte alltid verkar kunna kompenseras med tillskott av Q10. Här krävs mer forskning.

De enzymatiska processer som drivs av Q10 underlättar elektronöverföring vid produktion av ATP. Q10 har även visat sig ha viktiga antioxidativa egenskaper. Naturliga fysiologiska koncentrationer av Q10 mättar inte fullständigt de mitokondriella receptorerna. Följaktligen kan en liten ökning av koncentrationen av Q10 i mitokondriella membranen via tillskott leda till en förstärkning av cellandningen.

Q10 i sin reducerade form, ubiquinol har även visats hämma oxidation av proteiner, DNA och lipider. Q10 i blodserum finns i stor utsträckning bunden till lipoproteintransporter med LDL-kolesterol och cirkulerar inte i någon märkbar koncentration i obunden form. Kosttillskott av Q10 ökar nivåerna av dess reducerade form inom de cirkulerande lipoproteinerna och hämmar den peroxidering av LDL som anses vara en viktig orsak bakom ateroskleros. Denna inhibering av peroxidering av LDL kan spela en nyckelroll i Q10:s antiaterogena effekter (åderförfettning).

Flera studier har visat att statiner minskar Q10-nivån. En del av denna minskning är relaterad till minskningen i nivåerna av dess lipoproteintransportbärare, vilket induceras av statinernas kolesterolsänkande effekt. Djurstudier har avslöjat uttömning av både vävnads- och blodnivåer av Q10 efter statinbehandling. Även hos människor visar exponering för statiner en signifikant minskning av Q10-nivåerna. Högdos statinbehandling resulterar i minskad mitokondriell funktion hos de patienter som hade låga nivåer av Q10 i musklerna.

Även om serumnivåerna av Q10 rutinmässigt minskar med statinbehandling, bekräftar inte alla studier en potentiell mitokondriell dysfunktion. Åldrande verkar spela en viktig roll för att orsaka låga nivåer av Q10. Äldre djur har i studier visat sig påverkas särskilt av statininducerad Q10-brist. Mitokondriell omvandling från adenosindifosfat till ATP har visats minska med 45% i hjärtmitokondrier hos 2-åriga marsvin jämfört med yngre djur behandlade med lovastatin. En studie av människor noterades ett signifikant lägre Q10-innehåll i vävnaden hos patienter äldre än 70 år. Detta lägre Q10-innehåll i vävnaden var associerat med en signifikant reducerad muskelstyrka, vilken reverserades genom förbehandling med Q10. Hos människor kan således åldrande ge ökade krav på Q10 tillskott.

Träning kan inducera en relativ Q10-brist på grund av ökade krav på mitokondrier för att klara tillräcklig ATP-produktion. Oxidativ stress som uppkommer efter krafti