Barnen får betala EU:s stödpaket – Hans Jensevik om skuldsättningen av Sverige

Hans Jensevik har nu funnit 1953-års kommunlag och kan där utläsa att det inte är tillåtet för en kommun att göra sådana ”affärer” som leder till att dess ägande minskar. Det var t.ex. inte tillåtet att sälja ett bostadsbestånd för att ha råd att betala för drift av annan verksamhet, dvs. konsumtion. Vad tidigare generationer anskaffat fick man inte förbruka. Det kallades förskingring. Att för en kommun ta lån var reglerat men kunde få göras. De var relativt små lån och de skulle enligt kommunallagen 5 §, återbetalas inom fem år. Med lån avsågs även borgensåtagande. Detta skall sättas i relation till de astronomiska summor som Sverige nu ska gå i borgen för och till att avbetalningen ska avslutas först 2058.

När Hans Jensevik efter en längre tids arbete i Afrika kom tillbaka till Sverige började han arbeta som ekonomichef i Uppsala kommun runt 1986. Han kunde snabbt konstatera att ekonomistyrningen blivit mindre rigorös. De politiker och tjänstemän som nu styrde var inte mottagliga för resonemang om riskerna med hög kommunbelåning. De var ideologiskt troende säger Jensevik. De påminde om persongalleriet i ”Knutbysekten” med ett religiöst sinne. Liknande sektbeteende kan ses i riksdagen med politikernas närmast religiösa strävande att göra Sverige till en ”humanitär stormakt” till varje pris.

Uppsalas ekonomiska situation förvärrades allt eftersom man iscensatte olika storskaliga ideologiska projekt som t.ex. att göra alla kommunala bussar naturgasdrivna. Det blev ett hett samtalsämne i lokalpressen och bland kommuninvånarna. För att råda bot på situationen valde kommunen att sälja av det kommunala bolaget Uppsala energi till statliga Vattenfall. Eftersom Uppsala energi var ett naturligt monopolföretag, där ingen konkurrens förekommer vanligtvis, blev försäljningen ett risktagande för konsumenterna som nu kunde frukta höjda kostnader genom den nya ägaren. Man kan konstatera att kommunen genom transaktionen visserligen gjorde sig av med skulder för kommande generationer, men också med ägande för dessa kommande generationer, som tidigare generationer skapat. Redan första året blev de kostnaderna för fjärrvärmen 40% dyrare.

Vad kan nu tänkas hända med Sveriges ekonomi i och med borgensåtagandet för EU:s stödpaket när landet inte längre kan betala för sina löpande kostnader och låneamorteringar? Kommer då internationella lånegivare att börja snegla på våra hamnar, vägar och annan infrastruktur? Hans Jensevik menar att vi, precis som krisande Grekland, kommer att få lämna ifrån oss nationella tillgångar vare sig vi gillar det eller inte. Vi kan inte räkna med att de sittande politikerna kommer värna våra tillgångar, utan precis som med Fredrik Reinfeldt kommer de att erhålla extremt välarvoderade tjänster efter sina karriärer inom svensk politik. Historiskt sätt har vi under tidigt 1800-tal också haft korrupta politiker avlönade av både Frankrike och Ryssland. Då slutade det med att vi blev av med östra rikshalvan, Finland.

Muslimska brödraskapet är en politisk kraft som Jensevik varnar för. Han menar att flera partier kohandlar med deras svenska förgreningar för att få röster i valen. Runt 15-20 riksdagsmandat är vad det kan ge om man som politiskt parti kan få den muslimska gruppens röster. Hans Jensevik anar att de två grupper som sneglar på makt och inflytande i Sverige, dvs. det internationella kapitalet och den muslimska gruppen, inte kommer ha svårt att lura av oss tillgångar. Detta beror mycket på den närmast religiösa tro politikerna uppvisar. Men när det svenska samhället en gång byggdes, då trodde man inte, utan då ville man veta.

swebbtv.se, Barnen får betala EU:s stödpaket – Hans Jensevik om skuldsättningen av Sverige

1 kommentar

  1. Mycket bra jämförelse mellan förr och nu, och speciellt att Jensevik ser klart och tydligt att miljardlånen i Bryssel innebär detsamma som att låta barnen få betala för alla hysteriska insatser under plandemin.

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here