Sverige är ett av de länder som ligger i världstoppen vad det gäller antidepressiva läkemedel och psykofarmaka. 15 % av kvinnorna och 8 % av männen förskrevs antidepressiva under 2022 enligt statistik från Socialstyrelsen. Den största gruppen som använder antidepressiva i Sverige är äldre kvinnor. I Norge och i Tyskland är det bara hälften så vanligt med antidepressiva som i Sverige, och i Danmark och Finland är det cirka 35 % mindre vanligt än här.

Johan Stiernstedt, psykiatriker och leg psykoterapeut, kom år 2020 ut med boken Den galna psykiatrin, om bristen på andlighet, samtal och psykoterapi. Han redogör för utvecklingen av psykiatrin i Sverige och den tilltagande medikaliseringen och ger förslag på förbättringar. ”Mellan åren 1991-2014 ökade bruket av antidepressiva 140 gånger bland flickor 15-19 år, och 70 gånger bland pojkar i samma åldersgrupp.” (sid 13) Samtidigt skedde också en kraftig ökning av sömnmedel, lugnande medel och antipsykotiska medel till tonåringar.

Som nybliven psykiater ville Johan Stiernstedt lära känna sina patienter. Han upplevde snart att han snarare hade blivit en del av ett system där samtalen mest kom att handla om medicinering, biverkningar och sjukskrivningar. Känslor, tankar och samtal om livssituationer hade blivit satta på undantag. Det har blivit mycket svårt att få rätt till psykoterapi, speciellt för en längre period.

I sin bok berättar Stiernstedt om Norge som också hade en kraftig ökning av förskrivning av psykofarmaka, men där införde man för ett antal år sedan rätt till medicinfri psykiatrisk vård. Det var norska patientorganisationer som drev på beslutet. ”Medicinfri vård är en del i ett försök att bromsa utvecklingen. Man stödjer sig också på statistik som visar en mycket stor skillnad i långsiktigt tillfrisknande  för schizofrenipatienter utan antipsykotisk medicin.  På 5-15 års sikt ligger tillfrisknandegraden för de medicinfria på 40-50 procent, medan bara 10-15 procent av patienterna med antipsykotisk behandling blir friska.” (104). Den medicinfria vården innehåller bland annat en mängd aktiviteter såsom fysisk aktivitet, yoga, meditation och psykoterapi.

Kritiker till medikaliseringen av människors mående menar att det gör det svårare för psykiska sjukdomar att självläka. Enligt Stiernstedt hade dessa sjukdomar ett kortare förlopp under första halvan av 1900-talet än i dag. (107). Stiernstedt hävdar också att många ungdomar prövar flera antidepressiva preparat men mår dåligt i alla fall. ”Det finns inget stöd för att antidepressiva fungerar för tonåringar. Tvärtom har ökad självmordsrisk påvisats. Självmorden bland unga ökar i Sverige.” (134)

Stiernstedt lyfter också problemet med att antidepressiva mediciner har sexuella biverkningar, ”som minst hälften av de medicinerade får. Det leder till eftertanke att i en ålder då man håller på att upptäcka sin sexualitet” får ”mediciner som ofta leder till minskad sexlust eller sexuell förmåga. Vad är det vi gör med våra ungdomar? Som jag ser det är det ett allvarligt övergrepp på den normala tonårsutvecklingen.” (130)

Till sist vill vi säga att Johan Stiernstedt betonar att man inte ska sluta ta mediciner på eget bevåg, utan man ska  göra det i samråd med sin läkare/psykiatriker och att det måste göras mycket långsamt och det är en process som kan ta år.

Existentiellt Författarsamtal med psykiatern och leg. psykoterapeuten Johan Stiernstedt

Källor:

Stiernstedt, Johan. Den galna psykiatrin, om bristen på andlighet, samtal och psykoterapi. Förlag: Siljans Måsar, 2020.

equalsthlm.se
socialstyrelsen.se
statista.com

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här