I tidiga jägarsamhällen levde man i små familjegrupper på cirka 25-50 personer. När vi sen började odla och skapa städer ökade antalet människor som levde tillsammans. När så byteshandeln övergavs och penningsystemet och beskattningen infördes av de mest adrenalinstinna hannarna så tvingades folk in i ett system som än idag håller världen i ett järngrepp. Uppror har förekommit men oftast så har religiös skrämselpropaganda och vapenmakt i kombination med löneslaveriets effektiva maskineri hållit dem i schack.
I modern tid sÃ¥ har man ofta använt mer raffinerade metoder för att hÃ¥lla folket lugna – man har gett dem en illusion av frihet via politiska val där de fÃ¥tt välja bland diverse marionetter och papegojor. Med hjälp av massmediernas propaganda har man sedan effektivt drillat ”packet” och lärt dem vad som är lämpligt att tycka, tro och tänka.
Indoktrineringen är numera sÃ¥ effektivt inympad i folk att vi blivit varandras fÃ¥ngar och fÃ¥ngvaktare pÃ¥ samma gÃ¥ng. Allt är ”väl” sÃ¥ länge vi inte kliver utanför de politiskt korrekta Ã¥siktsramarna – men nÃ¥de den som anstÃ¥r sig att ens antyda att vi blivit sÃ¥lda en lögn av etablissemanget. DÃ¥ stormar Ã¥siktspolisen fram med blixtens hastighet och skränar ”konspirationsdÃ¥re”, ”foliehatt”, och ”rättshaverist” till den ”pajas” som haft mage att begÃ¥ ”tankebrottet” att hävda en Ã¥sikt som bryter mot konsensus. DÃ¥ spelar det föga roll hur väl vederbörande kan presentera sin sak eller hur mycket fakta och bevis han/hon redovisar, det gÃ¥r ju för bövelen mot allt som man fÃ¥tt lära sig av skolan, tidningarna och TV:n, sÃ¥ följaktligen MÃ…STE det vara fel.
Vad som sker är att individen drabbas av kognitiv dissonans, det vill säga när olika tankar kommer i konflikt med varandra och personen rationaliserar bort obehagliga fakta eftersom de står i strid med vad denne VILL tro är sant, varpå en känsla av kognitiv balans infinner sig, som – även om den bygger på illusioner – ändå skänker en känsla av trygghet.
Låt oss nu ta en titt på fakta om världen:
Var 30:e sekund dör ett litet barn i världen i malaria. En fjärdedel av kostnaden för ett amerikanskt bombplan skulle räcka för att finansiera ett globalt forskningsprogram för att finna ett effektivt vaccin mot malaria. Världens samlade militärutgifter uppskattas idag ligga på 1 339 miljarder dollar per år, det vill säga 11 000 miljarder kronor. Det betyder att 981 miljarder i månaden, 225 miljarder i veckan och 32 miljarder om dagen läggs på militära medel. Jämför siffrorna med de cirka 1 200 miljarder kronor som år 2008 finansierade samtliga EU-verksamheter. (Källa: Enorma resurser går till upprustning, FN.)
Den främsta vapenproducenten på jorden är USA som enskilt svarar för cirka 80 procent av ökningen sedan 2004. USA svarar ensamt för nästan hälften av världens totala militära utgifter följt av Storbritannien, Frankrike, Japan och Kina med vardera 4-5 %.
Världens 500 rikaste personer har tillsammans en inkomst som är större än de 416 miljoner fattigaste människornas sammanlagda inkomst. 2,5 miljarder människor lever på mindre än två dollar om dagen medan 10 % av världens rikaste får 54 % av inkomsterna. 1996 visade FN:s Human Development Report att 358 människor hade tillgångar vilka motsvarade hela 2,3 miljarder av jordens befolkning. Rapporten visade vidare att en elit på 1 % av världens befolkning äger över 40 % och att 10 % äger närmare 85 % av alla tillgångar.
2009 publicerade de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, boken ”The Spirit Level” (pÃ¥ svenska ”Jämlikhetsanden”) där de redovisar analys av statistik om hälsa och sociala problem i 23 av världens rikaste länder. Pickett och Wilkinson visar att skillnader i ohälsa mellan rika och fattiga kan förklaras med en enda variabel, nämligen ekonomisk ojämlikhet.
Man upptäckte att de sex mest ojämlika länderna inom OECD är Australien, Nya Zeeland, Singapore, Portugal, Storbritannien, och USA . Där tjänar den rikaste femtedelen av befolkningen mellan 7 och 10 gånger så mycket som den fattigaste femtedelen. På punkt efter punkt fann de samband mellan ojämlikhet och misstroende, psykisk sjukdom, alkohol och drogmissbruk, barndödlighet, livslängd, fetma, skolprestationer, tonårsfödslar, mord, fängelsestraff och social rörlighet.
25 % av amerikanerna och 20 % av britterna och australierna lider av psykisk sjukdom, medan motsvarande siffra för det mest jämlika landet i OECD, Japan, är 8 %. Den förväntade livslängden bland de 23 jämförda länderna var högst i Japan och Sverige och lägst i USA och Portugal. Spädbarnsdödligheten var lägst i Japan och Sverige och högst i USA och Portugal.
Föga överraskande så begås det fler mord i de ojämlika länderna och samma mönster hittar man även för ojämlika delstater i USA. Motsvarande samband hittar man också när det gäller användning av illegala droger där USA, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland ligger högst medan Japan, Sverige och Finland ligger lägst.
Professorer Wilkinson och Pickett redogör statistik som visar en i stort sett perfekt korrelation mellan andelen fångar per 100 000 invånare och länders ekonomiska ojämlikhet. USA och Singapore, de mest ojämlika länderna i OECD toppar listan överlägset medan Grekland, Japan och de nordiska länderna ligger lägst.
Kontentan är att bästa sättet att öka folks välbefinnande består i att utjämna inkomstskillnaderna. Wilkinson och Picket menar att sambandet mellan ojämlikhet och ökning av hälsorelaterade och sociala problem tyder på att om USA skulle minska inkomstskillnaderna till närheten av genomsnittet för de fyra mest jämlika länderna Japan, Norge, Sverige och Finland skulle andelen som har förtroende för andra stiga med 75 %. Dessutom så skulle förekomsten av psykisk sjukdom och sjuklig fetma kunna minskas ned med nästan två tredjedelar, antalet fängelseinterner skulle minskas med 75 % och människor skulle leva längre samtidigt som de skulle kunna arbeta två månader mindre per år.
I de flesta industriländer har det skett en stor ökning av Ã¥ngest och depressioner bland ungdomar, vilket nÃ