Just nu pågår insamlingen till Rosa Bandet. En insamling som vill fokusera på kvinnors bröstcancer. Under oktober månad undgår det nästan ingen att passera en insamlingsbössa, ett rosa band eller en rosa produkt. Som alltid, vid alla insamlingskampanjer appellerar man till att folk öppnar sina hjärtan och sin plånbok för behövande i en svår situation. Och den handlingen i sig är naturligtvis otvivelaktigt positiv. Men med denna artikel vill vi fokusera mer på omständigheter kring just Rosa Bandet och Cancerfonden som kanske inte alla känner till.
Vad få vet om, är att det pågår två olika separata Rosa Band kampanjer parallellt.
Den ena drivs av Cancerfonden. 2012 samlade de in 59 miljoner kronor. Ca 15 % av insamlade medel gick till administration. Resten används till forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. Cancerfonden har mycket resurser att tillgå och kan lägga mycket pengar på att lansera insamlingen via media och därigenom attrahera stora företag. Denna produktplacering är åtråvärd. Företag som får lansera Rosa Bandet är få och utvalda. Kritiker talar om att det förekommer en form av ”pinkwashing”, ett sätt för företag att tvätta sig rena genom att placera hjälporganisationers symboler på sina förpackningar. I detta fall ett gulligt rosa band.
2013 hittade man rosa produkter från bl a ICA, Apoteket, Kellogs, Supreme Card och ett bullogramföretag som skickar kanelbullar med rosa strössel. Dessutom lanseras en speciell cancerförsäkring som alla kvinnor kan teckna, för att få ut ersättning om man skulle drabbas.
Den andra Rosa Bandet kampanjen drivs av BRO, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, som drev den ursprungliga Rosa Bandet kampanjen i Sverige. Rosa Bandet som idé kommer från USA och introducerades här med hjälp av kosmetikaföretaget Estée Lauder 1994.
I början av 2000-talet tog kampanjen fart i samband med att tidningsmogulen Amelia Adamo lanserade kampanjen genom sina tidningar och det var då splittringen uppstod. När kommersialiseringen av symbolen tog fart, engagerade sig Cancerfonden och ville nu ta betalt för banden och det uppstod en tvist. BRO hade inget intresse i att skapa mer kommers, utan ville hålla insamlingen till det ursprungliga syftet, att uppmärksamma bröstcancern. Idag äger BRO rätten till symbolen och Cancerfonden äger namnet. Cancerfondens band är inte helt rosa, utan designas årligen av olika kända personligheter, 2013 var det Elsa och Helen Billgren.
BRO samlar inte in lika mycket pengar som cancerfonden. 2012 uppger BRO ett totalt insamlingsresultat på 14 311 000 kronor. Det skiljer sig även vad pengarna går till. BRO skänkte år 2012, 761 000 kronor direkt till vårdpersonal och medlemmar samt bidrag för rehabilitering. Cancerfonden är mer inriktad på forskning, kliniska studier och opinionsbildning.
Just opinionsbildning eller lobbying, har varit ett av Cancerfondens metoder för att införa ett specifikt läkemedel för bröstcancerpatienter, Herceptin.
Det spreds i patientgrupper information om att detta var en form av mirakelmedicin, som utan allvarliga bieffekter agerade som en målsökande robot mot cancerceller. Man presenterade drastiska siffror på antalet tillfrisknande patienter och uteblivna återfall. Herceptin är en dyr behandling och tillhandahölls inte för alla från början, då nyttan ej ansågs tillräckligt dokumenterad. För att kräva jämlik vård gick då även BRO in i debatten och menade att det är diskriminerande att inte tillhandahålla samma läkemedel till alla patienter. Med andra ord, mer politik än medicinsk fakta.
Kritiska röster pekade på allvarliga biverkningar som kunde förekomma vid just denna medicinering. SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering skrev en rapport 2001, om att det innebar en ökad risk för allvarliga hjärtproblem i samband med intag av Herceptin.
Läkemedelsföretaget Roche, som säljer Herceptin, har varit föremål för en stor skandal gällande bristande hantering av biverkningsrapporter. I juni 2012 upptäckte brittiska myndigheter att Roche missat att rapportera 80 000 fall av biverkningar, varav 15 000 dödsfall vidare till berörda läkemedelsmyndigheter. Bland de läkemedel som inte rapporterats finns cancerpreparaten Avastin och Herceptin och Tamiflu mot fågelinfluensa. Enligt den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, förblir alla läkemedel dock godkända för förskrivning till patienter, men anser att man bör utvärdera nytta-riskbalansen i berörda fall.
Allt detta kan man inte läsa mycket om i samband med Rosa Bandet, som fortsätter att trollbinda med sin förföriska rosa färg. Frågan är vilken betydelse det har att denna information inte är sammanställd och presenterad i samband med debatt, dialog och insamlingar till förmån för bröstcancerpatienter?
Cancerfondens kopplingar till läkemedelsbolagen redovisas inte heller.
Källor och information:
Tobias Rasmussons blogginlägg om Rosa Bandet:
Pink Ribbons, Inc.
BRO:
http://www.bro.se/subpageA.asp?nodeid=120073
Cancerfonden:
http://www.cancerfonden.se/sv/rosabandet/olika-satt-att-stodja/Rosa-produkter-2013/
http://www.cancerfonden.se/sv/rosabandet/rosa-bandet-hit-gar-pengarna/
Kritik mot lobbying för Herceptin:
http://www.informyourself.com.au/Herceptin%20Hype.html
SBU-rapport 2001 om Herceptin:
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Alert/Trastuzumab-Herceptin-vid-brostcancer/
Cancerfonden om Herceptin:
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Artikelarkiv/Behandling/Herceptin—Kan-radda-liv-pa-kvinnor-med-brostcancer/
Läkemedelsföretaget Roche missade 80 000 biverkningsrapporter:
http://lifescience.idg.se/2.1763/1.480947/ema-granskar-roches-miss?queryText=Herceptin
Övrigt:
http://dinamediciner.se/nyheter/battre-behandling-vid-her2-positiv-brostcancer
http://www.fass.se/LIF/product;jsessionid=w1vbSc3Q7fLYm1DSzn2xhh76Ln6YCvvTWGQj1Nyd0TZqgWGcY49L!-1210910526?0&docType=7&specId&userType=2&nplId=20000828000019
http://www.bcna.org.au/news/2012-11/government-approves-herceptin-use-surgery
Originaltext: 2op.se