DN:s Erik Ohlsson: ”Syrienkriget är krig genom ombud”

Dagens Nyheter och liknande tongivande riksmedia har gett en bild av kriget i Syrien som kan sammanfattas enligt följande:

”Bashar al-Assad dödar sin befolkning, först de oskyldiga demonstranterna, sedan de väpnade syrierna som tvingats beväpna sig för att skydda sig mot al-Assad. Nu har lite Al-Qaida slunkit in och då dödar han dem, och oskyldiga barn. Med klusterbomber.”

Syriens regering menar att de tillmötesgått kraven från de första fredliga demonstranterna, och sedan ägnat sig åt att skydda befolkningen från terrorn som de utländska jihadisterna, med flera, står för. Det som talar för att regeringens linje är, åtminstone, mer sann, är främst det faktum att Syrienkriget drog igång direkt efter att man var klar med Khaddafi. Samma scenario som man framgångsrikt använde i Libyen, kan det antas att man sedan försökt använda i Syrien. Det finns vidare inte mycket grund att tro att en statschef som al-Assad skulle finna det förnuftigt att helt prompt börja slakta sin befolkning i samma veva som Khaddafi mördats efter att ha anklagats för samma sak.

Den springande punkten har alltsedan november 2011 varit det större sammanhang inom vilket Syrienkriget utspelar sig. LaRouche varnade då för risken för – inte den absoluta säkerheten, utan risken för – att man runt Syrien skulle skapa ett nytt Balkan anno 1910-tal i Mellanöstern. Ett scenario som fortfarande är aktuellt.

Världskrig kan fortfarande bli följden om västvärlden inte ger upp idén med förebyggande anfallskrig. I Syrienfallet har det inte varit möjligt att genomföra en direkt invasion, dels på grund av det ryska, kärnvapenstyrkta, vetot, och dels på grund av det motstånd som amerikaner i allmänhet och institutionella ledarfigurer i synnerhet uppvisat mot ytterligare ett plågsamt krig.

En annan konsekvens av den policy som Obama kallat ”att leda bakifrån” är drönarmorden, där förarlösa flygplan går lös på befolkningen i bl.a. Jemen och Pakistan. På så vis behöver inga amerikaner få sätta livet till. Enligt samma logik faller det sig naturligt att stödja sina samtidiga fiender inom al-Qaida. Man använder dem som sina fotsoldater i Syrien, och tidigare i Libyen, samtidigt som man mördar folk som man misstänker är med i samma organisation på annat håll.

Faran för världskrig ligger i att Ryssland, och till viss del Kina, börjar att med fog känna sig tillbakapressade, och undrar om de kommer att utsättas för regimförändring om de låter alla andra falla. De har dragit en gräns vid Syrien. Detta nämns inte ofta av Dagens Nyheter. De förteg länge att det ens fanns al-Qaida-liknande grupperingar bland rebellerna.

Följande spontant organiserade intervju med DN:s mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson, som LaRouche.se utförde under DN:s ”utrikesdag” den 25 mars 2013, blir i detta sammanhang intressant, rent kliniskt, för att läsaren ska kunna förstå hur det kan bli så fel i deras rapportering.

Intervju med DN:s mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson

LaRouche.se: Ursäkta. Jag har några frågor. Jag kommer från LaRouche.se.

DN: Det är du som kommer från LaRouche.se? Som pratade med Micke där [DN:s USA-korrespondent Michael Winiarski -red.]?

LaRouche.se: Jo, jag ställde en fråga. [Två faktiskt, om Obamas drönarmord, på bland annat barn i exempelvis Pakistan, i kontexten av Newtown-massakern. Det sändes live på DN.se Webb-tv och i rummet fanns hundratals deltagare.] Precis. Jo, jag bara undrar. Du sa tidigare i en intervju med en av dina kolleger, att du tyckte att ”al-Jazira [tidigare BBC-Arabic -red.], AP och den franska nyhetsbyrån AFP har ett finmaskigt nät av källor inne i Syrien”. Du uppger att de enligt din erfarenhet sällan har fel. Och säger att du förlitar dig mycket i din rapportering på deras rapportering, i kombination med rapporter som du får från flyktingar som rör sig i områden som kontrolleras av rebellerna och deras allierade. Hur går det ihop med din opartiskhet, att du kallar den syriska officiella linjen för konspiratorisk och så, samtidigt som du då ganska okritiskt återpublicerar vad de ”allierade” …

DN: Okritiskt är ju din värderande omdöme. Det är ju… [Tystnad]

LaRouche.se: ”Min erfarenhet är att de sällan har fel.”

DN: Ja, det är min erfarenhet.

LaRouche.se: Och hur bedömer du då vad som är sant? Vad som är rätt? [Om de nu sällan har fel.]

DN: Ja, alltså, man får ju en bred bedömning. Lyckligtvis, höll jag på att säga, finns det ju en rad källor nu, inte bara, utan det finns ju även sådana som är väldigt al-Assadtrogna, som SANA [den syriska regeringens nyhetsbyrå -red.] till exempel, och då får man ju stämma av med dem också givetvis. Sen utifrån den erfarenhet som man har då ge någon slags bild. Problemet med Syrien det är ju att det är så svårt att få, inte bara för mig, utan för alla journalister, access. Jag sökte visum till den regimkontrollerade delen av Syrien i maj 2011…

LaRouche.se: …och du har fortfarande inte fått det?

DN: Nej!

LaRouche.se: Hm, jag kanske kan få tillfälle att intervjua ambassadören här i Sverige och fråga varför de gör så. Det är ju konstigt, i så fall.

DN: Förlåt!?

LaRouche.se: Jag får väl försöka få en intervju med honom [Syriens ambassadör] och fråga…

DN: Ja, det tycker jag.

LaRouche.se: …varför han inte ger det i så fall. Det verkar ju märkligt, och det är klart, om du inte har tillgång till den syriska…

DN: Jag får ju göra det bästa jag kan, så att säga.

LaRouche.se: Det jag bara undrar, lite, är ändå… Du kallar det konspiratoriskt. Alltså. De [den syriska regeringen] säger att utländska intressen konspirerar. Men, det är ju ingen hemlighet att…

DN: Vänta, var får du det ifrån? Konspiratoriskt?

LaRouche.se: Du säger [i nämnda intervju med DN-kollegan Hans Rosén ”Pussel med källor ger sanning om Syrien”] att ”regimen försöker sprida en bild att allt handlar om en utländsk konspiration, och att det bara är terrorister som angriper civilbefolkningen”.

DN: Ja, jaja.

LaRouche.se: Och det är ganska återkommande att när du rapporterar saker från [syriska regeringens officiella nyhetsbyrå] SANA så rapporterar [du] att det här är den syriska officiella linjen, och är [därmed] noga med att påpeka att det här är partiskt, medan när du rapporterar från vad BBC säger så rapporterar du det som, i tonen av: Det här är [hur] verkligheten på marken [ser ut].

DN: Nu vet jag inte om …

LaRouche.se: Det är min uppfattning, i alla fall. Det kan hända att det är fel. [Läsaren uppmanas härmed att själv läsa Erik Ohlssons rapportering om Syrien på DN.se och döma själv. -red.] Men, ändå, när du säger att det är konspiratoriskt, så undrar jag lite: Assad…

DN: Om Assad säger att den väpnade oppositionen endast består av väpnade terrorister från Al-Qaida, och att det bara är folk som kommer utifrån…

LaRouche.se: Men det har han väl inte sagt?

DN: Det har sagts. Det. Då är väl det, tycker jag, med den erfarenhet som jag har från marken i Syrien, då är det konspiratoriskt. Alltså.

LaRouche.se: Men, när man säger så här: Grunden till att vi har det här problemet i Syrien, grunden till att vi har en orolig situation i Syrien är den utländska inblandningen.

DN: Ja.

LaRouche.se: Då kan man ju mena att de uppror som syrier kanske själva gör, hade den syriska armén kanske inte haft några problem med att hantera, om det inte vore för de vapenleveranser som kommer från utlandet, logistiskt stöd [m.m.]. Och det jag hänger upp mig på är…

DN: Ja, jag har inte…

LaRouche.se: …är just att man säger att det är konspiratoriskt. Och det har man ju länge hävdat, men nu har det ju visat sig när [USA:s utrikesminister John] Kerry är i Saudiarabien och säger ”vi tänker hjälpa till med vapen”, att det är väldigt konstigt att kalla det ”konspiratoriskt” att hävda att det pågår en…

DN: Det som är, det som definierar konspirationen, är…

LaRouche.se: …utländsk [intervention]…

DN: Det som jag definierar som en konspiration är att hävda att upproret helt är styrt utifrån. Så är det inte.

LaRouche.se: Det du menar är alltså att det finns syrier som stödjer upproret?

DN: Ja, jag menar att det finns syrier som stödjer upproret.

LaRouche.se: Det tror jag med.

DN: Jaha.

LaRouche.se: Frågan blir ju trots det ändå, när man rapporterar: Det känns som att när en, före detta, rysk allierad, med en rysk flottbas [i landet], och där ryssarna säger nej till ett krig, så väljer man från USA och Storbritannien och Frankrikes sida att gå vidare med försöken att störta regeringen, fast utan en regelrätt invasion. Det borde kanske nämnas i kontexten…

DN: Jag vet inte om du har [läst det], men jag var faktiskt i Moskva i januari, just för att för våra läsare beskriva den ryska linjen.

LaRouche.se: Hmm.

DN: Jag vet inte om du har läst den artikeln.

LaRouche.se: Jo, det tror jag att jag gjort. Men, den ryska linjen är ju inte att skydda Assad till varje pris.

DN: Det har jag ju inte hävdat heller.

LaRouche.se: Nej, men det jag undrar är det här: Bör man inte i varje reportage understryka att det pågår en utländsk invasion, eller intervention, i Syrien?

DN: Att?

LaRouche.se: Att det pågår en utländsk intervention i Syrien? Likt…

DN: Jag har … flera gånger…

LaRouche.se: …den i Irak, Libyen, Afghanistan.

DN: Jag har flera gånger, tror jag, det kan jag inte säga, men det är ju helt uppenbart att det pågår ett ”War by Proxy”, alltså ett krig genom ombud, där regimen stöds av Iran, Hizbollah och Ryssland. Och där den väpnade oppositionen får stöd av Saudiarabien, Qatar, och i viss mån då av Turkiet och USA. Det har jag skrivit.

LaRouche.se: …och Storbritannien och Frankrike?

DN: Ja, eller, hurtillvida. De vill ju. Frankrike och Storbritannien ville…

LaRouche.se: Men vänta. John Kerry och [Storbritanniens statsminister] Cameron diskuterade ju hur man skulle förbättra stödet. Sen kom [brittiske utrikesministern] Hague eller någon annan brittisk minister ut och sa ”vi måste öka stödet”; sen åkte Kerry [till Saudiarabien och Qatar] och sa ”vi ska öka stödet.”

DN: Mmm.

LaRouche.se: Britterna är ju väldigt inblandade.

DN: Jaja, visst.

LaRouche.se: De har ju en sådan tradition.

DN: Ja.

LaRouche.se: Då undrar jag: Tror du att det här ställföreträdarkriget, som du beskriver, finns det en risk att det leder till en direkt krigföring mellan de här makterna. Ryssland och USA på var sin sida.

DN: Förhoppningsvis inte.

LaRouche.se: Känner du att du har något ansvar för att försöka se till att det inte händer?

DN: Mitt ansvar är att beskriva för våra läsare, vad jag ser.

LaRouche.se. Men…

DN: Och det som händer.

LaRouche.se: Men det som du förstår ligger bakom det du ser, har du ett ansvar att också beskriva det? Det som du vet är orsakerna till det du ser?

DN: Nu hänger uppriktigt sagt faktiskt inte med riktigt.

LaRouche.se: Har du också ett ansvar att beskriva orsakerna till det du ser? Du vet ju som sagt att det pågår ett ställföreträdarkrig. Det framgår inte av det här reportaget … om vardagen [i Aleppo] i dagens DN Världen.

DN: Jodå det gör det, det står. Jag skriver, om du har läst det. Har du läst artikeln?

LaRouche.se: Ja.

DN: Om du har läst det, så skrev jag att USA, det slutar med att ”USA har beviljat ett stöd på” nu kommer jag inte ihåg exakt hur mycket det var, motsvarande 300 miljoner kronor, lite drygt. Till oppositionen. Det står i artikeln.

LaRouche.se: Jojo, det är klart att det gör. Det är ju ett ovedersägligt faktum. Men, du gör ju inte kopplingen klar för folk, att de människorna som du beskriver lider, inte hade utsatts för det här lidandet, om det inte hade varit för den här [utländska inblandningen]. Det krävs ju två parter i ett krig, eller hur? Hade inte vi [i ”Väst”] lagt oss i så hade det här inte skett. Hade Västvärlden inte gjort sin intervention, så hade de här barnen inte haft de här problemen.

DN: Det är dina ord. Jag skulle inte ha ens…

LaRouche.se. Du tror att Assad skulle använda klusterbomber mot befolkningen även om det inte var något uppror?

DN: Ähh. Nej. Naturligtvis inte. Men, ”varför detta övervåld?” kan man ju fråga sig.

LaRouche.se: Hur kan du vara så säker på att det övervåldet faktiskt sker på det vis som du får det beskrivit för dig av BBC och rebellerna som du träffat?

DN: Vi har sett det där med egna ögon.

LaRouche.se: Vad var det du såg?

DN: Jag har sett effekterna av, äh, slå upp. [Pekar på tidningen DN Världen.]

LaRouche.se. Jo, jag har sett bilderna.

DN: Ja, ja! Men, ….

LaRouche.se: När du kommer dit, och de berättar för dig…

DN: Du pratade om konspirationer förut. Då är man ju verkligen konspiratoriskt lagd, om man tror att det inte kommer ifrån… Att dessa klusterbomber, som förmodligen, det törs jag inte säga, men oberoende militärexperter hävdar att detta är Scud … äh … missiler.

LaRouche.se: Finns det oberoende militära experter?

DN: Ja, alltså, så oberoende som, eller, ingen är väl oberoende.

LaRouche.se: Nä.

DN: Naturligtvis så kan man ju, ja.

LaRouche.se: Jag är inte säker på om man använde klusterbomber eller inte. Du säger att du blir förnekad tillträde av syriska regeringen till att se deras sida av saken. Alltså rapporterar du bara rebellernas sida av saken. Och då säger du att de uppgifter som de ger dig…

DN: Jag kan ju bara rapportera det jag ser. Och i det här fallet så handlar det ju i första hand om lidandet för civilbefolkningen.

LaRouche.se. Min fråga var ju om du kände ett ansvar för att också rapportera om de orsaker som du vet ligger bakom det du ser?

DN: Ja, men vad menar du då, alltså?

LaRouche.se: Att det finns en politik…

DN: Hrr… din fråga, din fråga, vad är det som inte…

LaRouche.se: Man vill byta ut regimer. I Iran…

DN: I din fråga, det är något som jag inte tar ansvar för? Vad är det jag inte tar ansvar för?

LaRouche.se: Nej [du tar inte ansvar]. Du säger ju inte att Tony Blairs policy som Bush och Obama anammat är anledningen till att situationen i Irak, Libyen, Syrien, och snart också….

DN: Nu, när…

LaRouche.se: Iran.

DN: Fast på plats i Syrien. Så, ja, ehh, så är det så, på ja, de av oppositionen kontrollerade områdena, så får jag ofta höra. Det väcks ofta frågan, varför gör inte Väst mer? Varför ger de oss inte luftvärnsmissiler, så att vi kan försvara oss mot al-Assads flygattacker? Och klusterbomber. Varför gör de inte mer? Det är den frågan jag får.

LaRouche.se: Du kan ju inte helt bortse från dess faktum att, oavsett vad man tycker om al-Assad, och hans sätt att reagera på revolten, så finns det ju en tydlig linje, som är ”vi vill byta ut vissa regeringar”. Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien. Syrien är ett av de här länderna. Och det finns ju inga tecken på att det blir bättre av att ”diktatorn” mördas, och våldtas, som [i Libyen] i fallet med Khaddafi. Det blir ju inte bättre för befolkningen i Irak, för att man dödat Saddam Hussein. Det betyder ju inte att jag älskar Saddam Hussein; jag säger bara att den här politiken är ett misslyckande, och man borde kanske vara kritisk då, mot den Blair-policyn.

DN: Självklart. Visst, visst.

LaRouche.se: Men, det är du ju inte.

DN: Jaaa.

LaRouche.se: Det är ju inte ett ord om att Tony Blairs politik ligger till grund för det här. [Pekar på de drabbade barnen som DN Världen skyltar med i sin krigshetspropaganda.]

DN: Det här [reportaget] handlar ju inte om Tony Blairs politik.

Larouche.se: Jo, det här är Tony Blairs politik. [Bilden på de drabbade civila i Aleppo, igen.]

DN: Det handlar om…

Larouche.se: Härska genom att söndra, det…

DN: Hehe.

LaRouche.se: …det är klart att det är.

DN: Det är din värdering. Men det är ju inte, det är inte Tony Blair som har åstadkommit det här [de drabbade i Aleppo]. Det kan du ju inte säga.

LaRouche.se: I Irak, är han ansvarig där? För det som hände i Irak?

DN: Jag berättar vad jag sett i Aleppo. Då är man ju verkligen konspiratorisk lagd…

Larouche.se: Jag säger att det är samma policy, samma policy…

DN: …om man menar att Tony Blair orsakat det.

LaRouche.se: Att samma policy tar sig olika uttryck i Irak och i Syrien, menar jag. Du säger att det inte är det [samma policy]. Men i Irak skulle du ändå säga att det är Tony Blairs [skuld]. Det är blod på Tony Blairs händer.

DN: Nu pratar vi om Aleppo här. Och om…

LaRouche.se: Nu byter jag samtalsämne till Irak, för att jag menar att de är förbundna [med varandra]. Du menar att de inte är förbundna, men, oavsett det, så är det ju Tony Blairs [skuld] – blod på hans händer – att miljoner Irakier har dött.

DN: Vadå?

LaRouche.se: Du har ju inte alls samma fördömande ton, märker du inte det själv?

DN: Förlåt?

LaRouche.se: Du har ju inte samma fördömande ton, märker du inte det?

DN: Samma fördömande ton? Med vadå?

LaRouche.se: När du talar om al-Assads handlingar så har du en helt annan ton, än när du talar om Tony Blairs handlingar. Det är samma mönster som jag tidigare… [pekade på].

DN: Men, det får du ge exempel på i så fall.

LaRouche.se: [Just nu när] du inte ens vill säga att Irakinvasionen gjort att Tony Blair har blod på sina händer. Men, däremot kan du säga att al-Assad är ansvarig för de klusterbomber [som du säger att] han fäller.

DN: Men, asså, man kan inte. Det här handlar om, precis vad det handlar om. Det vi har sett. Vi kan ju inte rapportera om något som vi inte har sett. Och…

LaRouche.se: Och hur vet ni vad som är orsakerna till vad ni har sett?

DN: Civila, civila människor. Asså, civila människors, civila aleppobors lidande. Det är det det handlar om.

LaRouche.se: Så som det rapporteras till er från den väpnade oppositionen, som styrs…

DN: Så som jag har sett, som vi har upplevt det under de här dagarna. Det är ju ingenting som jag fått från al-Jazira, eller sitter och skriver av eller filtrerar…

LaRouche.se: Precis, du har sett det…

DN: Ja.

LaRouche.se: …i av rebellerna kontrollerade områden…

DN: Ja.

LaRouche.se: …när ni är där i deras regi?

DN: Ja. I deras regi?

LaRouche.se: Är det inte i deras regi?

DN: Vad, hur? Vi har. Vi har rest omkring och sett det vi har velat se.

LaRouche.se: Så, du säger att de här rebellerna, de här grupperna som kontrollerar Aleppo, de delarna [av staden] som ni var i, de gav er fullständig journalistisk frihet? Och…

DN: Det var inte. Vi reste för det första inte med rebellerna, och vi fick ju så mycket frihet som…

LaRouche.se: Med de som…

DN: Vi fick så mycket journalistisk frihet som vi rimligen kunde begära. Med hänvisning till… Med, med, med hänsyn tagen till vår egen säkerhet. Det här är ett krig. Det är ingen, det är inte liksom att vara här…

LaRouche.se: Jag vet att, men…

DN: Det är inte på låtsas, liksom.

LaRouche.se: Men det är det jag säger. Ni har alltså blivit…

DN: Det är ett krig. Det är farligt.

LaRouche.se: …runtvallade av….

DN: Man kan få någonting i skallen och dö.

LaRouche.se: Jag vet. Men, ni har alltså blivit runtvallade, under den här säkerhetspretensen [anglosism – av ”pretenses” -red.].

DN: Det är inte riskfritt.

LaRouche.se: Jag vet. Jättebra. Du är en tuffing.

DN: Nä, det säger jag inte.

LaRouche.se: Min poäng är att du har blivit runtvallad av rebellerna…

DN: Var har du fått det ifrån, att jag har blivit runtvallad?

LaRouche.se: Du sa ju det precis. Att med hänvisning till säkerhetskrav…

DN: Nä.

LaRouche.se: …så har dina [värdar] givit dig så mycket journalistisk frihet som man kan begära…

[Här kommer en sorts värdinna i DN-uniform och säger att Erik Ohlsson brådskande behövs i ett annat rum, mitt under pausen då korrespondenterna skulle vara tillgängliga för allmänheten.]

DN: Ahh. Okej. Nä. Tack Andreas.

LaRouche.se: Varsågod.

Sedan går han. Ring gärna och fråga honom om hur han ser på Tony Blairs roll i Mellanösterns politik. Och om vilka hans värdar var, om inte rebellerna? Hur tillvida de vallade runt honom i Aleppo, och om varför han inte vill tala om Libyen och Irak i den kontexten? Det har uppenbarligen allt med orsakerna till det lidande som de säger sig vilja skildra att göra. Förstår han verkligen inte frågan: Har du ett ansvar att inte bara återge vad du sett, utan även orsakerna till att det sker?

Se gärna de videor som DN publicerat på webb-tv från ”Utrikesdagen”: Del 1 och del 2. Samtalet ovan är från pausen mellan dessa två pass. Mina två frågor till ”Micke” inför publiken kommer efter 54 minuter och efter 1 timme och 2 minuter in i del 1. Frågan till Erik Ohlsson kommer efter 1 timme och 11 minuter in i del 2.

Av: Andreas Persson

Origintaltext: larouche.se, DN:s Erik Ohlsson: ”Syrienkriget är krig genom ombud”