David Shearman är emeritus professor i medicin vid universitetet i Adelaide och även gästforskare vid Institutet för naturgeografi och miljövetenskap och lag. Shearman var också en av bedömarna för (IPCC) ”Intergovernmental Panel on Climate Changes” tredje och fjärde utvärderingsrapport och alltså en hängiven anhängare av tanken att människan är ansvarig för den globala uppvärmningen.

I boken ”Green or Gone” från 1997 beskrev David Shearman mänskligheten som en ”elakartad eko-tumör”. I nya boken ”The Climate Change Challenge and the Failure of Democracy” hävdar han att auktoritärt styre är det naturliga för mänskligheten. För att rädda planeten från klimatförändringarna bör man skapa ett ledarskap av ekologiska elitkrigare, menar David Shearman.

Paul Joseph Watson, redaktör och medarbetare till Alex Jones på infowars.com skriver att: ”En del av striden handlar om att ersätta traditionella religioner som islam och kristendom med en ny grön religion som också skulle passa bättre med en auktoritär regering”. Watson citerar från professor Shermans nya bok:

”Det är inte omöjligt att ett religiöst alternativ till kristendomen och islam kommer att uppstå från den gröna rörelsen och delar av New Age-rörelsen och det är inte alltför svårt att föreställa sig vilken form denna nya religion skulle kunna ta. Den skulle kräva en transcendent Gud som kunde straffa och belöna, eftersom människor verkar behöva en morot och en piska.”

Watson skriver även om den finske ornitologen och ekosofen Penti Linkola som uttalat sig positivt om nazismen och som tycker att lösningen på miljöproblemen bland annat är ett totalitärt samhälle som styrs av en liten elit där större delen av världens befolkning har en levnadsstandard som motsvarar medeltidens.

Paul Joseph Watson menar att både Linkola och Shearman utgör exempel på hur globala uppvärmningsalarmister själva avslöjas som farliga eko-fascister: ”Spearman’s transcendenta Gud är Staten, som straffar de förslavade medborgarna för varje eko-överträdelse enligt den nya gröna totalitarismen”, skriver han och fortsätter:

”Han förespråkar öppet en krystad tillverkning av en ny Gud och en ny religion som massorna av förslavade medborgare under hans planerade eko-envälde ska vara tvingade att följa som en del av ett globalt hjärntvättsprogram. Det har naturligtvis sina rötter i gamla föreställningar att barbariska uppoffringar är nödvändiga för att blidka moder jord”.

Ännu mer skrämmande, menar Watson, är att Shearman också förespråkar inrättandet av specialiserade ungdomsvårdsanstalter där ”eko-zombies” utbildads för att bli en del av en grön armé av tillsynsmyndigheter. Professor Sherman skriver:

”Kapitel 9 kommer att beskriva mer i detalj hur vi kan påbörja processen med att konstruera sådana universitet för att träna ekokrigare att kämpa mot livets fiender. Vi måste åstadkomma utbildning med samma hängivenhet som man förr använde för att utbilda krigare. Liksom i Sparta kommer denna naturliga elit tränas från barndomen för att möta utmanande problem i vår tid.”

Nu hörs dock allt fler röster som menar att det verkliga syftet med att driva igenom detta är att de enskilda nationerna ska lämna över sitt självbestämmande till en överstatlig myndighet med hänvisning till ”klimathotet”. Lord Christopher Monckton, tidigare vetenskaplig rådgivare åt Torys under Thatcher sa i en intervju för tidskriften 21st Century Science & Technology 2009 att ”det verkliga syftet med pratet om en påstådd klimatförändring har aldrig handlat om klimatet, utan alltid om att införa en världsregering”.

På sidan 134 i sin bok ”The Climate Change Challenge and the Failure of Democracy” beskriver Shearman sin vision av en auktoritär global regering vars elit ska härska över planeten:

”Regeringen i framtiden kommer att grundas på ett … högsta ämbete . vars kontor kommer att bestå av specialutbildade filosofer/ekologer. Dessa väktare kommer antingen styra sig själva eller meddela ett auktoritärt styre.”

Grunden för en politisering av klimatfrågan lades redan i början av 1970-talet av Aspen Institute for Humanistic Studies och Romklubben som sen fick olika underorganisationer. Finansieringen kom bland annat från Rockefeller, Ford och Agnelli Foundations. Flera av EU-kommissionens presidenter var medlemmar av Club of Rome, Aspen Institute och Trilaterala Kommissionen.

Anledningen till att eliten engagerade sig i detta berodde inte på någon oro över miljön utan på att klimat och miljö var ett av flera områden som man kunde exploatera för att sedan lättare uppnå globala styrelseformer för att centralisera makten över världens befolkning. På sidan 75 i 1993 års utgåva av Romklubbens bok ”The First Global Revolution” skrev man:

”I jakten på en ny fiende för att ena oss kom vi på idén om att miljöförstöring, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa agendan.”

Stephen Schneider, en professor vid Stanford och medarbetare till IPCC sa redan i oktober 1989 följande i tidskriften Discover:

”För att fånga publikens uppmärksamhet så måste vi komma upp med några skrämmande scenarier, dramatiska uttalanden och ge föga uppmärksamhet kring de eventuella tvivel vi kan ha. Var och en av oss måste bestämma rätt balans mellan att vara effektiv och att vara ärlig.”

Läs och begrunda ovanstående två citat noga.

I förordet till ”The Climate Change Challenge and the Failure of Democracy” skriver Shearer och medförfattaren Joseph Wayne:

”Demokratin är ofta en olyckshändelse och opportunisterna tar ofta makten under såna förhållanden. Minskningen av utsläppen av växthusgaser är nu brådskande och vi föreslår att en del auktoritära åtgärder kan vara nödvändiga precis som de är i krig.”

Tveklöst pågår det en vanvettig miljöförstöring på vår jord som inte kan fortgå länge till utan förödande konsekvenser för natur, människor och djur och tveklöst har religioner bidragit till mycket lidande på jorden, men jag tror inte att lösningen är att uppfinna en ny dogmatisk religion för att ersätta de gamla, vare sig det handlar om kristendom, islam, judendom eller någon annan. Jag tror inte heller lösningen är ett auktoritärt samhälle där man försöker tysta de som är av en motsatt åsikt än IPCC och co.

Så här gick det till på klimatkonferensen i Köpenhamn när en journalist ställde frågor om e-mailen som uppdagat att de ledande forskarna för den officiella klimatteorin fifflat och
olagligt förstört data:

Så mycket för demokrati och yttrandefrihet alltså. När till och med jour