Elsa Widding: Energipolitiken – Del 3

Hur har vi då hamnat där vi är? Vi har tagit bort nödvändig kärnkraftskapacitet i söder och trott att den skulle kunna ersättas med ännu mer vindkraft. Men det går inte eftersom vindkraften står still när det inte blåser men vi vill ändå ha el. Lite förenklat kan man säga att någonting måste kunna producera el när det är vindstilla och vi har begränsningar i nätet som gör att vattenkraften inte når hela vägen ner, olika prisområden alltså. Om det är noll i vindkraftsproduktion vindstilla dagar så blir det noll oavsett hur mycket vind vi installerar. Det är sant att nya utlandsförbindelser ökar möjligheterna till handel med omvärlden och på så vis bidrar till försörjningssäkerheten. Men det utgör långt ifrån någon garanti mot att effektbrist uppstår, speciellt inte när det är system med stora inslag av väderberoende elproduktion som kopplas samman. Då blir man istället beroende av fossilkraft eller bortkoppling.

Man kan säga att vindkraften är rätt värdelös när det inte blåser men inte heller problemfri när det blåser mycket eftersom den då lätt konkurrerar ut sig själv när priset plötsligt går ner till noll.

När det blåser så har vi en överkapacitet i Sverige och priserna sjunker. Den subventionerade vindkraften exporteras då till underpris till utlandet. Med så mycket vindkraft som vi nu har i systemet och med stor risk för att det byggs ännu mer kommer vi att få vänja oss vid negativa priser. Det är också vad vi ser i både Danmark och Tyskland. Negativa priser är ingen tillfällighet. Den 8:e januari var priset nere på 0,1 öre/kWh. Det finns alltså risk för negativa priser även under vintern.

När det inte blåser måste någonting annat täcka de vindstilla timmarna. Vattenkraften i Norden är bra men räcker inte och nätbegränsningar mellan prisområden försvårar läget. Dessa kan ta många år att bygga bort. I Spanien till exempel avvecklade man för ett antal år sedan mycket kolkraft, och byggde ett elsystem med vind och gas. På så vis gick man från det lägsta elpriset i Europa till det högsta. Men det funkar givetvis.

Hur ska man då sammanfatta problemen på elmarknaden?

Det FÖRSTA problemet är att dom politiska besluten kommer i helt fel ordning! Utan att ha tänkt igenom eller ens ha en aning om HUR energisystemet ska fungera i framtiden har politikerna bara bestämt att det ska vara förnybart. Man tror att marknaden, som har styrts politiskt med subventioner, ska ordna detta. Ett rent önsketänkande alltså.

Det ANDRA problemet är att vi riskerar att snabbt gör oss beroende av gas i vår iver att så snabbt som möjligt uppnå fossilfrihet. Koldioxidutsläppen kommer öka inte minska.

Ett TREDJE problem är elnäten. Det talas alltför sällan om att stamnätet för högspänning genom Sverige inte på långa vägar kommer att räcka till vid en ökad elektrifiering. Mångmiljardinvesteringar kommer att krävas. Det fysiska elnätet kräver en stabil grundspänning för att inte förstöra de fysiska komponenterna.

Det FJÄRDE problemet är att marknaden inte alls ger incitament att bygga ut den kraft som behövs. Det finns en potential att producera mycket energi men vid fel tillfälle. Svenska Kraftnät har som uppdrag att hålla 50 hertz i nätet men man är inte ansvarig för att säkerställa effektsituationen.

Men vad är då lösningen kanske någon undrar? Det finns tyvärr inget revolutionerande svar på just den frågan. Jag anser att vi redan har kört in i en återvändsgränd och försatt oss i en rätt dålig situation. Det är svårt att backa ut från vindkraftsspåret. Kanske måste vi löpa linan fullt ut och acceptera att våra kärnkraftverk kommer att stänga i förtid. Men vi måste ändå ta ansvar för elförsörjningen vilket innebär att vi måste planera för mer gas i systemet.

Så länge Sverige med näbbar och klor klamrar sig fast vid mer vindkraft är det svårt att se hur någon skulle våga satsa på ny kärnkraft även om vi under de närmaste åren kommer att se en stor omställning inom kärnkraftsindustrin runt om i världen. Vi kommer se en fortsatt utbyggnad av stora kraftverk men framför allt kommer vi se en revolution av små reaktorer som kommer leverera el, värme och energi till olika kemiska industrier. Som läget ser ut idag står vi kanske inte i valet mellan kärnkraft eller vindkraft. Valet står istället mellan vindkraft och gas, eller vindkraft och effektbrist.

swebbtv.se, Elsa Widding: Energipolitiken – Del 3

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here