Enligt Helsingborgs tingsrätt är det fritt fram att tillverka olagliga digitala pengar

1
1696
pengar sedlar

Nu har den svenska laglösheten slagit till igen. Helsingborgs tingsrätt kom med en dom under våren som ensidigt dömer till privatbankernas fördel och till nackdel för samhället och alla låntagare i landet. Igen visar sig en svensk domstol vara en bankmarionett. Bankprocessen inför Helsingborgs tingsrätt är den andra i sitt slag i svensk historia, där en låntagare utmanar en bank med argumentet att banken lånat ut olagliga pengar.

Den första var EU-advokaten Henning Wittes s.k. bankparasitmål inför Norrköpings tingsrätt, som förlorades, då tingsrätten hade den goda smaken att byta ut Henning Wittes rättsliga grund mot hans vilja, som var att SEB hade lånat ut olagliga pengar, mot att han skulle ha åberopat systerregeln i 9:14 regeringsformen, som ger Riksbanken rätt att tillverka kontanter.

Eftersom både Hovrätten över Skåne och Blekinge samt Högsta domstolen var för fega att utmana bankerna, prövades den polisanmälda domen aldrig i högre instans.

Nu fick alltså Helsingborgs tingsrätt den heta potatisen att ta ställning till frågan om en svensk bank hade lånat ut olagliga pengar. Banken förnekade det med Kalle Anka argument och anförde, att de skulle ha uppbackning för de utlånade pengarna hos sin husbank, en annan skandinavisk bank. Den anklagade banken kom dock aldrig med några vettiga bevis att en sådan uppbackning fanns. När vi då begärde att banken skulle lämna ut sina bokföringstransaktioner för det aktuella lånet genom ansökan om ett s.k. editionsföreläggande, vägrade banken att lämna ut det och fick naturligtvis pliktskyldigast stöd av tingsrätten för denna mörkläggning.

För att bevisa att banken hade lånat ut olagliga pengar åberopades  Riksbankens berömda svar till Henning Witte från sommaren 2010 som skriftlig bevisning. Som muntlig bevisning begärdes vittnesförhör med Riksbankchefen Stefan Ingves, som skulle i detalj förklara att bankerna tillverkar digitala pengar i den sekunden de lånar ut dem. Det är alltså inte så som alla bankkramare vill låta påskina, att banken lånar in pengar från en annan bank eller spararna, för att kunna låna ut dem i sin tur. Över 90% av dagens pengar skapas genom utlåning av privata banker. Detta är 2015 ingen hemlighet längre. Riksbanken hade redan medgivit det i o.n. skrivelse till Henning Witte och Bank of England hade offentligt erkänt det för drygt ett år sedan.

Stefan Ingves skulle även för Helsingborgs tingsrätt bekräfta att det inte finns en lag i Sverige, som legitimerar privatbankerna att skapa digitala pengar, vilket han medgav i ett privat samtal med Henning Witte för några år sedan under en Rotary lunch i Stockholm.

Men Helsingborgs tingsrätt menade att Riksbankschefens bevis skulle inte vara relevanta i målet och förbjöd bevisningen, vilket sker mycket sällan i en svensk domstol. Till råga på allt har Helsingborgs tingsrätt sedan mage att skriva i sina domskäl:

”Det är tingsrättens uppfattning att (svaranden) inte visat att banken vare sig lånat ut ”olagliga pengar” eller kreditavtalet av annan anledning skulle vara oskäligt.” När en domstol skriver ”inte visat” betyder det att frågan var relevant i målet, att parterna var oense om den och att en av parterna har bevisbördan för sitt påstående, i det här fallet svaranden, bankkunden. I en sådan situation är det extremt omoraliskt av Helsingborgs tingsrätt att förbjuda den viktigaste och tyngsta bevisningen om kärnfrågan i målet, nämligen Stefan Ingves vittnesmål och begäran om edition.

Det är dessutom ett hån mot rättvisan att Helsingborgs tingsrätt sätter svarandens viktigaste rättsliga grund i citationstecken ( se sidan 5 i domen ), som om det skulle handla om hjärnspöken. Innehållet i riksbankens skrivelse till Henning Witte diskuteras inte heller i Helsingborgs tingsrätts domskäl.

Som vanligt är tingsrättens bedömning dessutom oförskämt kort, ytlig och ensidig till fördel för banken.

Till saken hör också att vi hade begärt en s.k. tredomarsits, att tre och inte en domare skulle avgöra målet, då det handlar om en extremt central fråga för hela samhället, regler om den svenska grundlagen (regeringsformen 9:14) och snårig bankjuridik, som många jurister, inte ens bankernas egna, känner till.

Domaren Jonas Lindgren, som inte ens deltog under den muntliga förberedelsen och vägrade huvudförhandling, bör verkligen skämmas för den skandalösa domen och få sparken som domare. Men i Sverige gör han säkert en lysande karriär efter den här rättsrötan han ställt till med.

Summan av kardemumman är att det är helt ok i Sverige att tillverka olagliga digitala pengar. Domstolarna skyddar alla som gör så, bl a. med argumentet att bankkunden ”tillgodogjort sig krediten genom kontantuttag eller inköp; hon har alltså – måhända något slarvigt uttryckt – fått ”valuta för krediten””. Ja, herr ordförande, det är ju just vitsen med falska pengar!

 

Originaltext: whitetv.se