Estland har tillsatt en utredning som ska ta ställning till om nya dykningar bör genomföras vid smugglings- och passagerarfärjan M/S Estonia som sjönk i Östersjön den 28 september 1994. Det skriver den estniska regeringen i ett pressmeddelande.
Färjelinjen, som tillkom på den dåvarande statsministern Carl Bildts initiativ, användes för att frakta ryska försvarshemligheter från öst- till väst i början av 1990-talet. Smugglingen mörkades dock i den officiella haveriutredning som senare presenterades av myndigheterna, trots att uppgifterna alltjämt var kända för både Tullverket och Försvarsmakten.
Senare framkom även att Försvarsmakten, som skötte bevakningen av Estonias vrak, kort efter förlisningen hade låtit öppna bogrampen till vraket och därefter låtit stänga den efter sig i ett försök att dölja spåren av intrånget, som också mörkades i haveriutredningens rapport. Räckena till rampen, som skadades när man öppnade den, sågades av och lämnades utanför fartyget efter operationen. De fastnade senare på bilder (s. 22) som drygt tio år senare blev föremål för debatt i Sveriges riksdag.
”Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att utröna skälen till att haverikommissionen underlåtit att nämna dessa omständigheter i sin slutrapport?”, frågade Henrik S Järrel (M) i en interpellation till ansvarig minister Mona Sahlin (S) år 2005, och fick till svar att ministern inte tänkte göra någonting eftersom frågan redan hade utretts av ”den mycket renommerade och pålitlige Johan Hirschfeldt”.
Juristen Johan Hirschfeldt var Ingvar Carlssons rättschef under tiden efter Estoniakatastrofen, när regeringen beslutade att inte bärga fartyget, och var alltså jävig. Hans utredning bringade ingen klarhet i vad som inträffat när Estonia sjönk, men användes däremot för att samla in bevisning som sedan, rapporterade Expressen, förstördes av Hirschfeldt.
Läs mer på friatider.se
