Enligt uppgifter i estnisk press har statsministrar i Estland, Finland och Sverige träffats i tisdags för att diskutera den film om Estonia som ska publiceras nu på måndag 28 september. Påståenden gör gällande att ny information kommit fram som kommer ändra hela bilden av katastrofen.
Jüri Lina som har följt den estniska pressen har översatt en artikel till svenska (medöversatt av Henning Witte, whitetv.se):
”Premiärministerns och utrikesministerns oväntade resa till Finland och Sverige ägde rum i tisdags. Man dolde inte denna resa, uppgav premiärministern själv på sociala medier i tisdags, och sade att han diskuterade med sin finska kollega Sanna Marin om gränsöverskridande rörelser och relationerna mellan våra länder. ”Genom att skydda människors hälsa måste vi se till att vi kan fortsätta att arbeta för båda nationers välbefinnande. Vi talade också om Europeiska rådets möte på fredag,” berättade Ratas och tillade att han nu reser till Sverige.
Även efter mötet med sin svenska kollega Stefan Löfven skrev premiärministern. ”Vi var fokuserade på samarbete mellan våra länder. Om fyra månader blir det hundra år för upprättandet av de diplomatiska förbindelserna mellan Estland och Sverige. Ett sätt att ytterligare stärka vårt samarbete är genom digitalisering och gränsöverskridande informationsutbyte. Hur man sätter fart på kommunikationen mellan våra människor och företag, kan vi se hur vårt samarbete med Finland flyter på. Vi diskuterade också klimatfrågor och situationen i Vitryssland,” skrev Ratas.
Men bara en liten krets vet att egentligen behövde man plötsligt träffa varandra på denna nivå av den anledning ¬ att en dokumentärfilm om Estonia-katastrofen kommer att visas. Enligt Eesti Päevaleht diskuterade premiärministrarna och utrikesministrarna i de tre länderna detta ämne. Detta bekräftas inte av parterna, men motbevisas inte heller. ”Det finns inget att säga om det just nu,” sade utrikesminister Urmas Reinsalu i sin kommentar. Samma information nådde TV3 som ställde premiärminister Ratas fråga om det var Estonias gravfrid man diskuterade. Ratas höll fast vid sina uttalanden och påstod: ”Vi diskuterade verkligen de bilaterala förbindelserna mellan de båda länderna, vilka är viktiga för oss.”
Efter en specifik fråga om gravfriden – vad är Estlands ståndpunkt och vad var Sveriges ståndpunkt – svarade Ratas: ”Om man kommenterar dessa frågor i dag, kommer vi verkligen att respektera det som man enades om år 1995 genom att följa den. /…/ Jag kommenterar verkligen inte dessa frågor, men jag säger än en gång att om din fråga handlar om att öppna detta avtal på något sätt, så är svaret nej, vi vill inte ändra eller öppna detta avtal.”
I så fall uppstår frågan vad visar man i denna film, som har gjort premiärministrarna i de tre länderna så oroliga att de ordnade dessa oväntade möten, och hänvisade till ”diskussionen om de bilaterala relationerna”. Enligt Eesti Päevaleht har Ratas och Reinsalu inte sett filmen, men det finns människor i Estland som har sett sekvenser av dykningen vid vraket och de kommenterar vad som visades i filmen.
En person som kände till mötena hävdade att objektivt sett inte fanns något nytt i filmen, men det sätt hur filmskaparna försöker lyfta fram enskilda fragment kan i slutändan ”medföra någon form av besvär”. Frågan är: hittade filmmakarna nya bevis under sin dykning?”
Jüri Lina förklarar att Estlands premiärminister Ratas behövde flyga ett privatplan. Kommunikationsminister Taavi Aas upphävde för detta ändamål förbudet att använda privatflygplan.
Men hur kom premiärministern till Stockholm? Närmare bestämt tillbaka från Stockholm, för enligt minister Taavi Aas order är Sverige så coronafarligt att direktflyg inte är tillåtna dit?
Lösningen var enkel. Ratas och Reinsalu beställde en privatflygning.
Minister Aas undertecknade i måndags i all tysthet en ändring, som upphävde förbudet mot charterflyg. Från och med igår kunde charterflygningar företas, eftersom premiärministern behövde besöka Finland och Sverige.
Länk till tidningsartikeln: epl.delfi.ee
swebbtv.se, Estlands premiärminister i möte med Stefan Löfven om Estoniakatastrofen