Rent dricksvatten en självklarhet eller? Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt.
Utsläpp av farliga ämnen som läkemedelsrester, hormonstörande ämnen, kemikalier och nedskräpning är ett hot mot Vättern och vårt dricksvatten.
Vi har bara en planet, vi vet att resurserna inte är outtömliga – ändå fortsätter vi med berått mod att begå rovdrift på vår natur. Vi ser ideligen exempel på hur vi förstör våra hav, sjöar och vattendrag. Var finns modiga politiker som vågar stå upp och ta ansvar för miljön, dagens och framtidens? En angelägen fråga i dessa tider.
Det finns gott om lösningar men varför agerar inte politiken och myndigheterna?
Varför tar inte massmedia upp problemen? Filmen Vättern under ytan visar att situationen inte kan ignoreras.
Andreas Vos som är dykare och ordföranden för Vätternfonden intervjuades av journalisten Hans Mannefred om hur allvarlig läget är:
Vad är PFAS?
-Det är vår tids PCB och DDT, en grupp på över 4700 kemikalier kallade högfluorerade. Flera av PFAS ämnena verkar vara icke nedbrytbara i naturen. Stora delar av vårt ytvatten, grundvatten och vårt dricksvatten är kontaminerat och utsläppen pågår för fullt. PFAS ämnen är ännu mer svårnedbrytbart än PCB och DDT.
PFAS finns i brandskummet, men var kan vi hitta det mer?
-Det finns som ytbehandling och som smuts och vattenavstötande i många produkter som stekpannor, matförpackningar, skönhetsprodukter, skor, textilier, elektronik osv. Tyvärr finns det också nu i vårt dricksvatten eftersom reningsverken inte kan ta hand om dessa kemikalier.Vi får i oss det genom att dricka, laga mat, duscha och bada i kommunalt vatten.
Vilka hälsorisker finns med PFAS?
-PFAS ämnen lagras i levern, njurarna och i blodet och ger oss cancer. Det ger också skador på vår reproduktionsförmåga, hormonsystem och cellfunktioner. Allvarliga risker för fosterskador finns också. Forskningen är bara i början av att förstå vidden av alla dessa ämnen och hur farliga de egentligen är.
I samband med att du var med och tog fram filmen “Vättern under ytan”, så tog ni PFAS prover i Munksjön. Vad kom ni fram till? Vilka slutsatser kan man dra av informationen?
-Vi var i chock-tillstånd vad gäller Munksjön. Vi ville ta på tiotusentals ämnen som vi vet finns ifrån utsläppen
-I Sverige kan vi bara ta prover på ca hundra ämnen, via det största svenska bolaget för provtagning.
-Vi fick vända oss utomlands till Europas största provtagningsbolag, de maxade runt 300 ämnen. Ifrån ett reningsverk kan det komma ut någonstans mellan 20 000 till 100 000 kemikalier beroende på stad och storlek plus läkemedelsrester. Något skakad förstod man att provtagningen för att skydda våra medborgare är nere på promillenivå.
-Det normala vid provtagning är inte att göra bredspektrumsanalyser som vi gjorde utan att ta på mellan 20 till 30 ämnen. Frågor uppstod genast, vad grundar livsmedelverket sina beslut på angående gifter i livsmedel? Hur kan dom skydda oss och våra barn? Hur mycket gifter kommer egentligen ut ifrån reningsverken? Vad är det vi betalar skatt till?
-Vi är alla hjärntvättade att tro att myndigheterna kan skydda oss men de har inte rätt förutsättningar för att klara det uppdraget. Provtagningen fungerar inte.
-De få ämnen vi kunde ta på, dessa ca 300 hundra som vi betalade för, så stack PFAS ämnena ut, likaså kvicksilver och massa andra ämnen. Allt direkt skadligt för oss och ekosystemet för att inte tala om när det blandas till en giftcocktail.Munksjön är bara ca 400 meter bred och ca 2000 meter lång som idag är en enda giftsoppa som myndigheterna ger tillstånd att fiska och bada i. Man kräver till och med fiskekort och man låter några av våra mest vältränade människor simma i sjön under Ironman.”Skam går på torra land”.
-Vi detekterade flera hundra ämnen i proverna som ger en fingervisning om att sjön antagligen är förorenad av många tusentals ämnen som vi idag inte kan ta prover på.
-Slutsatsen är att politiken behöver tillsätta pengar till forskning kring provtagning så vi kan mängda upp ämnen och komma ikapp kemikalieindustrin. Politiken behöver också skärpa lagstiftningen kring kemikalieanvändning om vi ska kunna rädda ekosystemet och oss själva med framtida generationer.
-Det hjälper inte längre att leka med statestik och ta kostnader för cancerfall. Att bara prata enskilda ämnen som PFAS ämnen hjälper inte, vi måste förstå och se till helheten av allt som kommer ut och förorenar vårt vatten.
Vilka metoder finns för att rena flygplatsen från PFAS och hur kan man få bort PFAS från Munksjön?
-Man får kontakta saneringsföretag eller kanske svenska staten borde sätta upp en egen teknik och forskningenhet för att se på sådana uppdrag. Vad gäller Munksjön så får det flytande giftiga sedimentet försiktigt slamsugas upp. Okulärt ser man ingen skillnad på vattenfasen och sedimenten. Vattenfasen övergår med djupet gradvis till flytande moln av fiber med gifter och cyanobakterier. Det ställer höga krav på den som ska sanera sjön då stor del av saneringen innebär att rena stora mängder vatten som finns i dessa flytande giftsedimentmoln.
-Enzymet BMAA som återfinns i cyanobakterier och som ger oss sjukdomar som ALS, Alzheimers, Parkinssons finns i sjön. De frodas i miljön för kemikalie utsläpp. BMAA går inte att koka, torka eller frysa och det kan bli luftburet och det anrikas uppåt i ekosystemet. Bara att ta hand om detta ställer enorma krav på reningstekniken.
-Det går inte bara att tänka på PFAS ska vi rena så ska vi rena allting och ha färdiga lösningar för hela konceptet, det blir billigare för framtiden och oss skattebetalare. Munksjön är inte endast ett problem det är också ett exempel på möjligheter inför framtida teknikutveckling. Kan vi lösa problemen i Munksjön så kan vi också lösa det på andra platser och även i andra länder. Kan vi som nation exportera lösningar till andra länder är mycket vunnit. Vissa människor tenderar att bara se till problemen medan andra ser möjligheter. Själv tillhör jag den senare kategorien och ser ljust på framtiden. Staten tillsätter årligen mångmiljonbelopp till sanering av gamla industriföroreningar, hittills har inget av detta gått till Vättern. Med filmen hoppas vi att vi fått upp problemen på bordet. Kan vi se problemen kan vi också lösa dom.
Munksjön har en koppling till Vättern genom vattnet som strömmar genom kanalen. Påverkas Vättern av detta miljöhot?
-Absolut, det strömmar rakt ut i Vättern och pumpas sedan tillbaka in som dricksvatten. Detta hotar ekosystemet i vättern och oss människor som ska dricka vattnet och äta fisken. Vill man veta mer om hur Svensk vattenvård behandlar vårt vatten kan man se filmen vi gjort ”Vättern under ytan”.
[…] Source link […]