När Flexnerrapporten publicerades i USA 1910 var det ett beställningsverk från familjerna Rockefeller och Carnegie och några andra med oerhörda ekonomiska tillgångar. De behövde ha avsättning för sina petrokemiska produkter och de såg att människors hälsa kunde vara en gigantisk marknad.

I dag är de flesta av oss tämligen historielösa. Tyvärr gäller detta också i hög grad läkarkåren – liksom våra myndigheter och politiker, när det gäller just den medicinska historien. Det finns i dessa dagar kanske särskild anledning att beakta detta – eftersom man utan överdrift kan påstå, att människor dör varje dag just på grund av denna historielöshet, som prisas och understöds av de stora läkemedelsföretagen och gigantiska ekonomiska intressen.

Från tidernas begynnelse har det funnits ”medicinmän”, som på olika sätt försökt bota människor sjukdomar. Metoderna har varierat i olika kulturer. I USA fanns i början av 1900-talet ett antal olika inriktningar på de läkarutbildningar som erbjöds vid landets universitet. Det fanns ”örtmedicin”, “homeopati”, “naturmedicin” mm, mm. Men alla dessa utbildningar resulterade i att man blev ”doktor” och hade rättighet att behandla människor.

Dock fick efter hand de olika lärosätena ganska varierande kvalitet, och viss kritik fanns mot detta. Det började växa fram ett önskemål om en gemensam och likvärdig läkarutbildning.

Flexnerrapporten

Det var alltså den perfekta jordmånen, när några stora karteller, med familjen Carnegie och bröderna Rockefeller i spetsen, gjorde sitt inhopp på ”marknaden”. Den ökända Flexnerrapporten (1910) innebar i princip närmast ett totalförbud mot “naturliga” botemedel. Därefter skulle – förutom kirurgi – endast petrokemiska, farmaceutiska metoder godkännas.

De nämnda familjerna hade närmast obegränsade ekonomiska tillgångar, och genom att utnyttja dessa och ge frikostiga ”donationer” till de institutioner som utbildade läkare, kunde de efter hand vinna så stort inflytande över dessa, att de slutligen helt styrde utbildningarnas inriktning. Deras agerande tjänade dubbla syften. Dels fick de ett oförtjänt gott rykte för sin ”välgörenhet” (Jämför i dag Bill Gates stiftelse) och dels fick de tillgång till en extremt lönsam ”marknad”. Läkemedelsindustrin är i dag en av världens i särklass mest lönsamma – och har länge varit investerares favoritobjekt.

Text: Sven Erik Nordin, Svaradoktorn.se (Facebook)

Läs mer på tv-helse.se

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here