Just nu pågår en svensk forskarstudie där svenska skolbarn har förmåtts att under två års tid dricka fluoriderad mjölk med dagliga doser som är så höga att en del av de medverkande barnen kommer att ta skada och detta har tillåtits trots att studien lika gärna skulle ha kunnat utföras med vuxna försökspersoner. Samtidigt är The Borrow Foundation, organisationen som finansierar denna studie och samarbetar med WHO över hela världen för att barn få att börja dricka fluoriderad mjölk, ägare av patent i de flesta världsdelar för apparater som används för att fluoridera mjölk. Viktigt att veta är att studien är långt ifrån avslutad eftersom det har varit problem att få den så stor som det var planerat. Detta innebär att det finns en god möjlighet för alla oss som ogillar att det experimenteras på barn att en gång för alla sätta stopp för detta.

För knappt ett halvår sedan skrev jag en text om den pågående svenska studien där svenska skolbarn på flera orter i Sydsverige får dricka fluoriderad mjölk för att man ska kunna avgöra hur det påverkar karies. [1] När jag skrev den texten så var det mycket som var oklart gällande denna studie eftersom det enda jag då hade att gå på var vad som hade skrivits om den i de vanliga medierna och de texter som forskarna själva hade skrivit. Sedan dess har jag begärt och fått ut en del av dokumenten som reglerar studien samt ställt skriftliga och muntliga frågor till de som ansvarar för studien på Malmö högskola och nu börjar bilden så sakteligen att klarna.

Det första jag insåg när jag började gräva i detta är att denna studie redan har pågått i knappt tre år [2], att den fortfarande pågår och att den under de senaste 15 åren har föregåtts av flera tidigare svenska studier där barn har fått dricka fluoriderad mjölk [3].

Av tidningsartiklarna som i slutet av förra året uppmärksammade mig om den nu pågående studien så fick jag uppfattningen att studien som skulle utföras av folktandvården på fyra orter i södra Sverige precis hade påbörjats, men faktum är att den har pågått sedan slutet av 2012. Barn i Alvesta och Sölvesborg började dricka fluoriderad mjölk redan i slutet av 2012 och i Färjestaden på hösten 2013. Då barnen på varje ort ska dricka fluoriderad mjölk under två års tid så innebär det att den delen av studien redan är färdig i Alvesta och Sölvesborg medan det är några månader kvar av skadligt fluordrickande för barn i Färjestaden.

Tanken var att studien skulle utföras på fyra orter, men de som utför studien har ännu inte kunnat hitta någon ort i Halland som vill utföra studien. Först var tanken att den fjärde orten skulle bli Halmstad eller Tvååker, men då de inte har lyckats få igång studien på någon av dessa orter så talar de nu om att Falkenberg ska bli den fjärde orten. Det verkar dock i nuläget inte ens helt säkert att någon klinik i Falkenberg vill ta på sig uppgiften och om så är fallet så kanske studien istället måste utökas i Sölvesborg, Alvesta och Färjestaden, vilket innebär att ytterligare barn som vill ingå i studien måste rekryteras där för två års fluoriddrickande. Hela studien var, enligt kontraktet som är skrivet mellan The Borrow Foundation som finansierar studien och Malmö högskola som är ansvariga för den, planerad att pågå från 2012 till 2017 och nu verkar det som att de inte kommer att lyckas hålla den tidsplanen. [2] Två års fluordrickande av barnen ska nämligen följas av ytterligare tandläkarundersökningar som ska pågå till ett år efter att de har slutat att dricka den fluoriderade mjölken. Detta innebär att det tar minst tre år från och med nu tills studien kan vara färdig om de ska ha det antal försökspersoner som krävs för att studien ska ha tillräcklig statistisk styrka för att vara trovärdig. Antalet barn som ingår i studien får nämligen inte vara lägre än 280 om studien ska uppnå den statistiska styrka som eftersträvas. Alltså kommer de sista barnen att dricka fluoriderad mjölk ända till någon gång under 2017 och studien kan vara färdig som tidigast någon gång under 2018.

Något som är viktigt att förstå är att denna forskarstudie som nu utförs på barn i tolv- till trettonårsåldern lika gärna skulle ha kunnat använda sig av vuxna försökspersoner. En av de viktigaste etiska grundprinciperna inom forskningen är att man så långt det går försöker att undvika att forska på barn. Det som undersöks i studien är om dagligt drickande av fluoriderad mjölk kan hämma utvecklingen av syratolerans i plackets biofilm, om det kan förhindra karies och om låg syratolerans i plackets biofilm har att göra med hur snabbt karies utvecklas. Ingen av dessa frågeställningar kräver att barn används som försökspersoner, men ändå är det just barn som har valts. Inte heller har de som ansvarar för studien vid Malmö högskola någonstans motiverat varför de har valt att utföra studien på barn istället för vuxna.

Jag har försökt att tänka ut varför de som ansvarar för studien har valt att göra studien på barn, men inte lyckats komma på någon acceptabel förklaring. Det första jag funderade över var om det fanns någon speciell egenskap hos unga människors tänder som motiverade att studien utfördes på barn istället för vuxna, men kom snabbt fram till att om så vore fallet så skulle det helt säkert ha varit något som de ansvariga för studien skulle ha lyft fram i sin ansökan till etikprövningsnämnden. [4] Det finns dock inte ett ord nämnt, varken i ansökningen till etikprövningsnämnden eller i några andra dokument, varför studien skulle behöva utföras på barn.

Sådant jag skulle kunna tänka mig att de skulle försöka hävda är att det är bättre att göra studien på barn eftersom de dricker mjölk i högre utsträckning än vuxna, men jag anser ändå inte att det är ett hållbart argument eftersom de som utför studien på en direkt fråga från mig uppgav att fluoriden inte måste drickas tillsammans med mjölk, utan att det gick lika bra tillsammans med vatten. [5] Alltså skulle vuxna lika gärna kunna delta i studien, då det bara handlar om att de måste dricka något på kvällen som innehåller rätt dos fluorid. Vidare så krävs det i denna studie att varje försöksperson häller i den dagliga dosen från ett litet provrör i den mjölk de ska dricka, så det finns inget som gör att det på något sätt skulle vara enklare för de som dricker mjölk än för de som dricker vatten. En annan sak jag skulle kunna tänka mig att de skulle försöka hävda är att det är enklare att utföra studien på barn eftersom att de kallas till tandvården mer frekvent än vuxna, men även om detta förvisso är sant så anser jag inte att så simpla praktiska motiv bör väga tyngre än den etiska principen att så långt det går undvika att utföra forskning på barn.

Vad gäller finansieringen av studien så har Malmö högskola fått mellan 2,2-2,4 miljoner kronor i anslag för studien från The Borrow Foundation. Enligt kontraktet € 241.200 [6], vilket blir c:a 2,25 miljoner kronor, men på andra håll har 2,4 miljoner kronor nämnts [7].

Vilka kostnader denna studie innebär för oss skattebetalare är svårt att säga då de ansvariga för studien på Malmö högskola undviker att svara på detta med förklaringen att de i nuläget inte kan uppskatta detta. Självklart är detta att de inte kan uppskatta kostnaderna bara en dålig undanflykt, vilket bevisas av hur duktiga de var på att uppskatta både de bidrag de hade fått och de utgifter de hade haft under tiden november 2012 till april 2013 i sin projektbeskrivning från september 2013. [2] För en intressegrupp som The Borrow Foundation som finansierar denna studie är det otroligt fördelaktigt att skjuta in en liten mängd pengar själv för att sedan kunna få tillgång till offentliga resurser i olika länder i form av arbetskraft, lokaler och material att användas i ett syfte som i slutändan gagnar deras egna syften. [2] [6] [8]

fluoriderad-mjolk-030The Borrow Foundation är en  ideell stiftelse som genom sitt samarbete med World Health Organisation (WHO), som har pågått sedan 1980-talet, har fått ett globalt inflytande i sitt strävan att få barn över hela världen att dricka fluoriderad mjölk. [9] The Borrow Foundation startades 1971 av Dr. Edgar W. Borrow, en pensionerad uppfödare av mjölkkor som sägs ha haft tillräckligt med pengar för att starta denna stora ideella stiftelse som så snabbt fick detta enorma inflytande, men den avgörande frågan är vilka intressen som egentligen står bakom organisationen? Att denne pensionerade mjölkbonde, även om han var väldigt förmögen, på egen hand skulle ha klarat av att skapa en så inflytelserik organisation utan uppbackning från andra intressenter är osannolikt. WHO som The Borrow Foundation samarbetar med är dessutom ökänt för att till stor del kontrolleras och påverkas av företagsintressen och lobbyister, vilket exemplifieras på ett bra sätt av det faktum att en av The Borrow Foundation’s styrelseledamöter Andrew Rugg-Gunn [8] är en av huvudförfattarna till WHO:s publikation ”Milk fluoridation for the prevention of dental caries” [10].

På sina egna hemsidor och publikationer framställer sig The Borrow Foundation som en altruistisk stiftelse som utför allt sitt arbete för att barn världen över ska få bättre tänder, men ett faktum som de själva aldrig skriver någonting om är att de också är ägare av patent över hela världen för de apparater som behövs för att fluoridera mjölken. [11] Hur stora pengar innehavet av dessa patent genererar och vad The Borrow Foundation gör med dem är okänt, men summorna kan vara stora och har i framtiden möjligheten att bli enorma om de tillsammans med WHO lyckas i sin strävan att få en ännu större andel av världens barn att dricka fluoriderad mjölk. För innehavarna till patent för mjölkfluoridering och för andra grupper inom mjölk- och fluorbranscherna som kan tjäna pengar på att det dricks mer fluoriderad mjölk är allt detta troligtvis väldigt lönsamt.

Finns det då några hälsoriskerna med att dricka fluoriderad mjölk, de flesta auktoriteter på området säger trots allt att de små doser fluorid som används för att förbättra tandhälsan är ofarliga? Till exempel hävdar de ansvariga för den nu pågående studien om fluoriderad mjölk att det inte finns några hälsorisker för barn att dricka de mängder fluorid som det handlar om i denna studie och att de har gjort så gott de har kunnat för att försäkra sig om att det verkligen är så. Dessa påstående finns dokumenterat på ett filmklipp på SVT och på en ljudfil från ett samtal jag haft med dem. [12] Som ni kommer att se av det jag ska ta upp nu så har de ansvariga för studien, trots sina fina titlar, gjort ett väldigt dåligt jobb när de försökte ta reda på om det fanns några risker för barnen som ingår i deras studie.

Vad gäller fluorid så kan väldigt höga doser leda till akut förgiftning med allt från illamående och magsmärtor till kräkningar och död som följd. Exempel på detta kan vara människor som i en olycka blir fluoridförgiftade eller små barn som sväljer en stor mängd tandkräm, fluortabletter eller fluorskölj. De fluoridkoncentrationer som man kan få i sig från vanligt dricksvatten och normalt användande av fluoriderade tandvårdsprodukter är för låga för att orsaka akuta förgiftningar, men kan ändå leda till andra typer av problem om intaget är regelbundet och pågår under lång tid. När det kommer till sådan kronisk påverkan av fluorid så är det den genomsnittliga mängden fluorid man får i sig per dag som är det viktiga.

Detta att en låg daglig dos med fluorid kan medföra problem erkänner även auktoriteterna, men deras erkännande sträcker sig bara till att en del barn kan drabbas av dental fluoros, ett tillstånd som kännetecknas av att barn som får i sig för höga kroniska doser av fluorid under tiden då deras permanenta tänderna håller på att utvecklas, vilket normalt sker mellan 0-7 års ålder, får fläckar på tänderna och ibland också försvagningar i emaljen. Vid mild dental fluoros är fläckarna vita och vid allvarligare tillstånd kan fläckarna vara bruna och ibland är även emaljen påverkad. Andra risker med låga kroniska doser fluorid, sådana som en stor andel av befolkningen i vanliga fall får i sig, förnekar dock auktoriteterna bestämt och istället menar de att så snart ett barn är över 3 år, den ålder då den allra största känsligheten för att utveckla dental fluoros är över, så är riskerna med låga kroniska doser fluorid väldigt små och efter 7 års ålder, då känsligheten för att utveckla dental fluoros anses ha upphört, så är risken obefintlig.

Det är helt korrekt att de permanenta tänderna är extra känsliga för fluorid under tiden då de utvecklas, men det innebär för den skull inte att låga kroniska doser med fluorid efter denna ålder skulle vara ofarligt eller att det bara är tänderna som påverkas av fluoriden. Faktum är att fluorid verkar i hela kroppen och skador uppstår under hela livet. Flera olika organ, däribland skelettet, njurarna och sköldkörteln, påverkas negativt av kroniskt fluoridintag även om doserna är låga. Att ett kroniskt fluorintag med låg dos även är skadligt för skelettet och njurar bekräftas av Sveriges högsta medicinska instans, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) [13], som säger att den rekommenderade maximala dygnsdosen för barn 0-6 år är 0,75 mg fluorid och för barn 7-12 år är 1,0 mg fluorid. Detta upprepas även i Läkarboken [14]. Att en rekommendation om maximal dygnsdos för kronisk fluorpåverkan har satts upp för barn beror såklart på att de är känsligare än vuxna, men självfallet påverkas även de som är äldre än 12 år och därför borde det även finnas en rekommenderad dygnsdos för vuxna. Sedan kunde man såklart även önska att rekommendationerna för barn var ännu lägre än vad de är, men att myndigheterna skulle lyssna på det är tyvärr för mycket att hoppas på i dagsläget. Faktum är att om myndigheter, sjukvård och tandvård bara skulle följa de rekommendationer för barn som redan finns så skulle mycket vara bättre än vad det är, men tyvärr så överskrids även dessa rekommenderade gränsvärden väldigt ofta eftersom myndigheterna, sjukvården och tandvården tenderar att bara fokusera på den fluorid man får i sig från de tandvårdsprodukter man använder samtidigt som de glömmer bort all den fluorid som människor får i sig från andra källor. De rekommenderade gränsvärdena gäller nämligen det totala dagliga intaget av fluorid, dvs. all fluorid man får i sig, både det naturligt förekommande och det artificiellt skapade fluoriden som man får i sig från maten, dricksvattnet, tandvårdsprodukter, bekämpningsmedelsrester, luftföroreningar och andra källor.

Går man utanför Sveriges gränser så finns det flera högt ansedda instanser som erkänner att låga kroniska fluoriddoser kan orsaka skador och sjukdomar, inte bara hos barn som är 12 år eller yngre, utan bland alla åldrar. En av dessa är det amerikanska The National Research Council (NRC), en tung att institution som bl.a. ansvarar för att utforma de riktlinjer som ska gälla inom amerikansk sjukvård och forskning och som alltså  fungerar som den amerikanska motsvarigheten till det svenska SBU [15].

I en genomgång av den internationella forskningen om hur fluorid påverkar hälsan som NRC lade fram 2006 redovisas det tydligt att fluorid påverkar sköldkörteln redan vid koncentrationer på 0,05-0,07 mg per kg och dag hos samtliga människor och så tidigt som vid 0,01 mg per kg och dag hos de som har jodbrist. [16]

fluoriderad-mjolk-045

Svenska studier visar att 30 % av svenska skolbarn har låga nivåer av jod i urinen, vilket är en indikator på jodbrist. [17] Då internationell forskning visar att andelen skolbarnbarn med jodbrist stämmer väldigt väl överens med hur stor andel av övriga befolkningen som har jodbrist så innebär det att ungefär 30 % av den svenska befolkningen har jodbrist. [18]

bild2

En rätt stor andel av västvärldens befolkning har problem med sin sköldkörtel (tyroidea). Av dem som har problem med sköldkörteln så är det väldigt många som inte ens är medvetna om det eftersom det ofta inte ger några tydliga symptom och då kallas det för subklinisk dysfunktion. Som exempel kan nämnas att i den amerikanska befolkningen uppskattas totalt mellan 4-5 % av ha felaktig sköldkörtelfunktion. I denna siffra räknas både de med klinisk och subklinisk dysfunktion in. Andelen av den amerikanska befolkningen som har subkliniska problem, alltså utan att veta om det, varierar i olika grupper mellan 0,6-17,5 % beroende på bl.a.. ålder, kön och jodintag. Hypotyreos är underfunktion i sköldkörteln så att för lite sköldkörtelhormoner bildas och hypertyreos är överfunktion så att för mycket bildas. Normal sköldkörtelfunktion kräver ett tillräckligt stort dagligt jodintag. Jodbrist leder oftast till hypotyreos, men kan även leda till hypertyreos. När sköldkörteln inte fungerar som den ska påverkar det i sin tur en väldigt stor andel av kroppens övriga funktioner. [19]

I den amerikanska befolkningen där uppskattningsvis 12 % har jodbrist så har 4-5 % problem med sköldkörteln. [20] Här i Sverige där en mycket större andel av befolkningen har jodbrist så har troligtvis en ännu större andel av befolkningen dessa problem och bland dem finns det många som har problem utan att veta om det.

Jag kommer nu gå igenom och räkna samman all fluorid som barn dagligen får i sig och som kommer att bli tydligt så hamnar summan väldigt ofta över SBU:s och Läkemedelsbokens rekommenderade gränsvärden, detta även om man bortser från alla fluoridkällor förutom den naturligt förekommande fluoriden i mat och dricksvatten samt den artificiella fluoriden i tandkräm. Vi kommer också se att om man på samma sätt räknar samman hela dygnsdosen fluorid som både vuxna och barn får i sig så hamnar den nästan alltid över de doser som den amerikanska NRC har erkänt orsakar skador och sjukdomar hos en stor andel av befolkningen. Slutligen så kommer vi även se att om man på samma sätt räknar samman den dygnsdos fluorid som skolbarnen i den nu pågående svenska studien med fluoriderad mjölk får i sig så hamnar den i samtliga fall över både SBU:s rekommenderade gränsvärden och över de doser som NRC har förklarat är skadligt för en stor andel av befolkningen.

För att förstå hur mycket fluorid de flesta människor dagligen får i sig så ska vi börja med att först gå igenom hur mycket fluorid man får i sig från mat, dricksvatten och tandborstning. Dessa källor är gemensamma för i stort sett alla människor i Sverige eftersom all mat och allt vatten innehåller fluorid och nästan alla människor, vuxna som barn, använder idag fluortandkräm.

En vuxen som bor i ett område med en fluoridhalt i dricksvattnet som är lägre än 0,2 ppm får i sig ungefär 0,7 mg fluor per dag via mat och vatten. Fördelningen är då c:a 0,4 mg fluorid från maten och 0,3 mg från dricksvattnet. En som istället bor i ett område som har 1,0 ppm fluoridhalt så får man i sig hela 1,9 mg fluorid per dag från mat och dricksvatten. Fördelningen är då c:a 0,4 mg från maten och 1,5 mg från dricksvattnet. Förkortningen ppm står för parts per million och siffran i detta fall beskriver hur många delar fluor vattnet innehåller per miljon delar vätska. [21]

Vill man veta mängderna fluorid som ett barn får i sig via mat och dricksvatten så får man fram rätt korrekta siffror genom att räkna om de värden som gäller för en normal vuxen människa till vad barnet i fråga väger och sedan lägga till en faktor som varierar med barnets ålder för att kompensera att barn dricker mer än vuxna per kg kroppsvikt. [22]

Förutom detta att barn får i sig mer fluorid för att de dricker mer än vuxna i förhållande till kroppsvikt, så blir också en större andel av fluoriden kvar i dem än i en vuxen eftersom vuxna generellt utsöndrar mer fluorid i urinen än vad barn gör. Detta beror bl.a. på att barnens kroppar oftast inte har hunnit bli mättade av fluorid och därför tar deras skelett och tänder upp en större andel av fluoriden. [23]

Vid vanlig tandborstning sväljs i genomsnitt mellan 20-30% av tandkrämen ofrivilligt. Vuxna sväljer generellt närmare den mindre andelen och barn generellt närmare den större. [24] Myndigheterna rekommenderar att vanlig fluortandkräm 1500 ppm natriumfluorid med en två cm lång sträng tandkräm används två gånger dagligen av alla från 7 års ålder och uppåt. [25] En två cm lång sträng med tandkräm 1500 ppm NaF väger 1 gram och innehåller 1,5 mg fluorid. [26]

Borstar man tänderna två gånger om dagen enligt myndigheternas rekommendationer med 1500 ppm NaF tandkräm så sväljer man mellan 20-30 % av detta och får sålunda i sig mellan 0,6-0,9 mg fluorid. För barn i 12-13 års ålder så ligger mängden som sväljs precis som för vuxna vid det lägre värdet.

Fluoridmängden som barn generellt får i sig från mat, dricksvatten och tandborstning varierar beroende på vilken fluoridhalt det är i dricksvattnet där de bor. Räknar man med de fakta som har presenterats ovan så blir mängden fluorid som tolv- och trettonåringar som bor i områden med en låg fluoridhalt i dricksvattnet på 0,2 ppm generellt får i sig 1,07 mg fluorid per dygn för en 12-åring och 1,13 mg fluorid per dygn för en trettonåring. I områden med en hög fluorhalt i dricksvattnet på ungefär 1,0 ppm så blir mängden fluorid som tolvåringar generellt får i sig 1,88 mg fluorid per dygn och trettonåringar generellt 2,04 mg fluorid per dygn. Hur dessa siffror har räknats fram redovisas i fotnot 27 i slutet av denna text. [27]

Redan här ser man att i princip alla tolvåringar får i sig mer än det av SBU rekommenderade gränsvärdet på 0,75 mg fluorid per dygn och detta är bara från mat, dricksvatten och tandborstning med fluortandkräm och detta gäller oavsett om man bor i områden med hög eller låg fluorhalt. Bara de tolvåringar som bor i ett område med låg fluorhalt i dricksvattnet och som samtidigt inte heller använder fluortandkräm eller andra fluoriderade tandvårdsprodukter hamnar under det av SBU rekommenderade gränsvärdet. Lägger man sedan till den fluoridmängd som finns i den fluoriderade mjölken som barnen i den nu pågående studien får så går de över det rekommenderade gränsvärdet ännu mer.

Merparten av alla svenskar bor i områden med låga fluoridhalter i dricksvattnet på omkring 0,2 ppm, men en rätt stor andel bor i områden med höga fluoridhalter på omkring 1,0 ppm. Ofta brukar Uppsala [28] som har exakt 1,0 ppm fluorid i det kommunala dricksvattnet nämnas som ett exempel på ett område med höga fluoridhalter i dricksvattnet, men faktum är att Uppsala är långt i från ensamma om det. Alla gör klokt i att ta reda på fluoridhalterna i dricksvattnet där man bor, där man arbetar och där barnen går i skola och dagis.

Vad gäller de barn som medverkar i den pågående studien om fluoriderad mjölk så bor samtliga i områden med en låg naturlig fluoridhalt i det kommunala dricksvattnet på nära 0,2 ppm. Om de inte hade medverkat i studien så skulle de flesta av dessa tolvåringar, trots att de använder fluortandkräm, bara ha gått lite över det av SBU rekommenderade gränsvärdet tack vare den låga fluorhalten i dricksvattnet, men när de nu medverkar i studien om fluoriderad mjölk så blir den totala fluoridmängden som de får i sig ändå väldigt hög. Från mat, dricksvatten, tandborstning och fluoriderad mjölk får de medverkande skolbarnen i tolvårsåldern sig hela 1,82 mg fluorid per dygn och de i trettonårsåldern hela 2,13 mg fluorid per dygn.

Om något av barnen dessutom använder andra munvårdsprodukter som innehåller fluorid eller om de äter eller dricker sådant som innehåller mycket fluorid så blir dygnsdosen lätt ännu högre. Som exempel kan nämnas att icke-ekologisk mat innehåller stora mängder fluorid från bekämpningsmedel, Ramlösa och te innehåller höga koncentrationer naturlig fluorid och om man använder fluorskölj så sväljs i genomsnitt 20 % ofrivilligt. [29]

Trots att det finns otaliga vetenskapliga bevis för att fluorid i de mängder som barnen i den nu pågående studien med fluoriderad mjölk får kan vara skadliga, speciellt för de som har låga nivåer av eller brist på mineraler som t.ex jod, selen och kalcium, så har inte de som ansvarar för studien brytt sig om att ta reda på om något av barnen har låga nivåer av eller brist på något av dessa eller att informera om att det kanske kan vara bra för de som ingår i studien att för säkerhets skull supplementera med dessa mineraler. Inte heller har de som ansvarar för studien brytt sig om att ta reda på vad barnen som ingår i studien väger så att dosen kan anpassas till vikten, trots att fluoridkoncentrationerna blir väldigt olika i människor med olika vikt. [30]

bild1

Även om riskerna inte är lika stora för de som inte har brist på de mineraler som har nämnts här, så innebär inte det att fluoriden är helt ofarlig för dem. Fluorid är alltid skadligt, speciellt artificiellt tillsatt fluorid och alla bör sträva efter att minimera den mängd fluorid man får i sig. [31]

Själva syftet med olika fluortillskott, exempelvis fluoriderad mjölk, fluortabletter eller fluorskölj, i de doser som myndigheterna och vården föreslår är att användarna ska få i sig lika mycket fluorid som de skulle ha fått om de hade levt i ett område någonstans i världen där dricksvattnet fluorideras artificiellt. [32] Att detta är det verkliga syftet med fluortillskott känner de flesta dock inte till och det är oftast inte heller något myndigheterna eller vården vill erkänna. Emellanåt erkänns detta syfte helt öppet i vetenskapliga skrifter, men problemet är bara att dessa väldigt sällan blir lästa av andra än fluorförespråkarna. Fluoridkoncentrationerna i artificiellt fluoriderade områden brukar ligga på ungefär 1 ppm, vilket innebär att det är 1 mg fluorid per liter vatten och brukar av fluorförespråkare kallas ”optimalt fluoriderat vatten”. Verkligheten är dock att det på inget sätt är optimalt för hälsan att få i sig så mycket fluorid, tvärt om så är det i många fall skadligt.

fluoriderad-mjolk-060

Om man känner till detta verkliga syfte med fluortillskott så blir man inte heller förvånad av att den totala fluoridmängden som barnen i den pågående studien med fluoriderad mjölk får i sig blir nästan exakt lika stor som den hade varit om de hade bott i ett område med artificiellt fluoriderat vatten. Utan den fluoriderade mjölken skulle dessa barn, som alla bor i områden där det kommunala vattnet innehåller en låg naturlig fluoridkoncentration på ungefär 0,2 ppm, varje dygn i  genomsnitt ha fått i 0,47 mg fluorid om de var 12 år gamla och 0,53 mg om de var 13 år gamla från mat och dricksvatten. Hade de däremot bott i ett område med artificiellt fluoriderat vatten på 1,0 ppm så hade de istället varje dygn från mat och dricksvatten fått i sig 1,28 mg fluorid om de var 12 år gamla och 1,44 mg fluorid om de var 13 år gamla. Med fluoriderad mjölk på 0,75 mg för tolvåringar och 1,0 mg för trettonåringar så hamnar barnen i den nu pågående studien varje dygn på 1,22 mg fluorid för tolvåringarna och 1,53 mg fluorid för trettonåringarna från mat, dricksvatten och fluoriderad mjölk, vilket är väldigt nära vad de skulle ha fått från mat och dricksvatten om de hade bott i ett område med artificiellt fluoriderat vatten.

När man dricker fluoriderad dryck så verkar fluoriden på två sätt, dels lokalt i munnen med en topikal effekt på tändernas yta innan den sväljs och dels systemiskt i hela kroppen när den kort efter sväljning går ut i blodet för att sedan föras ut i hela kroppen. På detta sätt verkar fluoriden först lokalt i munnen och sedan återkommer effekten igen till munnen efter att fluoriden har svalts, gått ut i blodet och in i den nya saliven som bildas från de ämnen som finns i blodet. Att det är på detta sätt erkänns oftare utomlands än här i Sverige, eftersom tanken att fluorid ska sväljas är känsligare här där fluorförespråkarna i början av 80-talet efter många års strid förlorade den infekterade frågan om att svenskt dricksvatten skulle fluorideras. I länder där en stor del av dricksvattnet fluorideras så hymlar man inte om att fluoriden också har systemisk effekt, medan fluorförespråkare här i Sverige oftast krampaktigt framhåller att fluorid bara verkar lokalt i munnen och att det man sväljer i de doser som används för att sköta tandhygienen är ofarliga och helt utan effekt i kroppen. En som erkänner fluoridens systemiska effekt är Andrew J. Rugg-Gunn, styrelseledamoten från The Borrow Foundation som finansierar den pågående svenska studien på fluoriderad mjölk, på sidan 418 i hans skrift ”Milk – A vehicle for fluorides: A review” där han skriver:

The results point to the fact that 30-60 minutes after the intake of fluoridated milk, both the levels of fluoride in whole saliva and dental plaque increase as a consequence of the presence of fluoridated milk in the mouth and increased concentrations of fluoride in salivary secretions following the absorption of ingested fluoride. Thus, fluoride in milk acts both systemically and topically, in the same way as fluoride in water.” [33]

På typiskt svenskt manér när det gäller fluorid förklarade Gunnel Svensäter som är den vetenskapligt ansvarige för den pågående studien med fluoriderad mjölk att de inte ville ha en systemisk effekt av fluoriden och att den inte heller kan ha en systemisk effekt. Detta trots vad den egna finansiären The Borrow Foundation säger om detta. [34]

När jag sedan frågade varför barnen prompt måste svälja den fluoriderade mjölken så förklarade Gunnel Svensäter först att barnen inte måste svälja den fluoriderade mjölken om de inte vill och sedan påstod hon, utan att uppge någon källa för påståendet, att fluoriden i mjölken skulle få bättre effekt på biofilmen i munnen om den fluoriderade mjölken dricks jämfört med om mjölken skulle sköljas runt i munnen och spottas ut på samma sätt som när man sköljer med fluorskölj. Vad gäller att barnen inte måste svälja den fluoriderade mjölken så är det inget som framgår någonstans i den information om studien som är riktade till deltagarna eller allmänheten, utan tvärtom så står det överallt att den fluoriderade mjölken ska drickas. Vad gäller att fluoriden skulle få bättre effekt lokalt i munnen om den dracks än om den sköljdes runt och sedan spottades ut så har jag försökt hitta information om detta samt skrivit till Gunnel Svensäter för att få hänvisning till forskning, men har varken kunnat hitta något som tyder på att det hon sa stämmer eller fått något svar på min fråga. [35]

Den fluoriderade mjölk som barn i många andra länder dricker innehåller inte bara mjölk där natriumfluorid i destillerat vatten har blandats i, utan den innehåller också flera smaktillsatser som ska göra mjölken godare. Om fluoriderad mjölk skulle börja användas i Sverige på skolor och dagis på samma sätt som i andra länder, vilka smaktillsatser och sötningsmedel skulle då vara aktuella och vilka risker skulle de medföra? [36]

Avslutningsvis vill jag trycka på det faktum som togs upp i inledningen av denna text, att denna studie om fluoriderad mjölk fortfarande pågår och att den långt ifrån är avslutad. Det gör att det finns ett utmärkt tillfälle att sätta stopp för detta barnexperiment genom att sprida information om studien, dels allmänt i hela Sverige och dels riktat till de orter där studien pågår och där de försöker få igång den. Redan som det är så har de som ansvarar för studien haft problem att få tillräckligt många barn att ställa upp och företrädare för de lokala klinikerna har i samtal med mig berättat att många arga föräldrar har hört av sig och visat att de inte gillar att klinikerna försöker få deras barn att dricka fluorid. Om denna information får tillräcklig spridning så kan det få studien att kollapsa, något som skulle skicka ett kraftfullt budskap till alla de som försöker att få barn i hela världen att börja dricka fluoriderad mjölk.

Så förutom att sprida informationen rent allmänt så är det första som behöver göras att sprida informationen i Färjestaden där studien fortfarande pågår för fullt med barn som varje kväll dricker fluoriderad mjölk. Kan en del av barnen i Färjestaden fås att sluta dricka den fluoriderade mjölken så kan det skapa stora problem för fluorförespråkarna. De som har kontakter i Färjestaden uppmanas att använda dem för att sprida denna information. Skriv insändare till lokala tidningar. Bor ni i eller nära Färjestaden sätt upp och/eller sprid flygblad. Använd gärna hela eller delar av denna text till dessa.

På samma sätt är det viktigt att gå ut med information i hela Halland, men speciellt i Falkenberg eftersom det är där som de nu enligt uppgift försöker få igång studien. Kanske kan det vara bra att även rikta lite extra ansträngning på Halmstad och Tvååker om fluorförespråkarna åter igen skulle försöka där.

Även fast barnen i Sölvesborg, Alvesta och Färjestaden redan har druckit färdigt all fluoriderad mjölk så är det viktigt att få ut informationen på dessa orter, dels för att de som har deltagit i studien förtjänar att få veta sanningen och dels för att förhindra eventuella framtida försök att utöka studien på dessa orter om det skulle vara så att de inte lyckas i Halland.

 

För den som vill höra på mitt samtal med den vetenskapligt ansvarige Gunnel Svensäter och hennes medhjälpare Madeleine Rohlin så finns det att lyssna på i sin helhet c:a 17 minuter långt på denna länk:

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5V3VXdGlIQkVxRmc/view?usp=sharing

 

Artikel skriven av: Tobias Lindberg som driver Informationskriget.se

Originaltext: informationskriget.se

 

 

För den som vill läsa andra texter jag har skrivit om fluorid så finns de här:

http://www.informationskriget.se/?s=fluorid

Ytterligare fakta som kan vara relevanta

Låga kroniska doser med fluorid kan vara skadligt för de med njursjukdom och låga nivåer av fluorid kan skada njurarna hos barn. Gällande att låga kroniska doser från dricksvatten med 2 ppm kan skada njurarna så upptäcktes det hos kinesiska barn som inte använder några tandvårdsprodukter.  Svenska barn kan från mat, dricksvatten, tandvårdsprodukter och fluoriderad mjölk komma upp i samma dygnsdos som dessa kinesiska barn.

… a fairly substantial body of research indicates that patients with chronic renal insufficiency are at an increased risk of chronic fluoride toxicity. Patients with reduced glomerular filtration rates have a decreased ability to excrete fluoride in the urine. These patients may develop skeletal fluorosis even at 1 ppm fluoride in the drinking water.”

Children drinking water with more than 2 ppm fluoridewere found to have increased levels of NAG and yGT in their urine—both markers of renal tubular damage.

http://ndt.oxfordjournals.org/content/23/1/411.1.full

 

Fluor förvärrar effekten jodbrist även vid så låga fluoridkoncentrationer som 0,88 ppm (0,88 mg/l) jämfört med fluoridkoncentrationer på 0,34 ppm (0,34 mg/l). Den högre fluoridkoncentrationen verkade förvärra skadorna på det centrala nervsystemet och störningen på den somatiska utvecklingen som kommer av jodbrist. De skadliga effekterna var lägre genomsnittligt IQ, högre TSH, aningen högre procentuellt upptag av jod och högre koncentration av jod i urinen (UIC).

http://www.fluoridealert.org/wp-content/uploads/lin-1991.pdf

 

Fluoriderat vatten kan trigga depression och viktuppgång enligt ny epidemiologisk studie.

http://www.telegraph.co.uk/news/science/science-news/11430087/Fluoride-in-drinking-water-may-trigger-depression-and-weight-gain-warn-scientists.html

 

Fluoride exposure in humans is associated with elevated TSH concentrations, increased goiter prevalence, and altered T4 and T3 concentrations; similar effects on T4 and T3 are reported in experimental animals..” Sidan 262

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=262

 

In humans, effects on thyroid function were associated with fluoride exposures of 0.05-0.13 mg/kg/day when iodine intake was adequate and 0.01-0.03 mg/kg/day when iodine intake was inadequate.” Sidorna 262-263

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=262

 

Impaired glucose tolerance in humans has been reported in separate studies at fluoride intakes of 0.07-0.4 mg/kg/day, corresponding to serum fluoride concentrations above about 0.1 mg/L. The primary mechanism appears to involve inhibition of insulin production.” Sidan 264

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=264

 

The available studies of the effects of fluoride exposure on endocrine function have several limitations. […] In general, the human exposures are not well characterized. Nevertheless, there is consistency among the available studies in the types of effects seen in humans and animals and in the concentrations or fluoride exposures associated with the effects in humans.

[…]

Variability in response to fluoride exposures could be due to differences in genetic background, age, sex, nutrient intake (e.g., calcium, iodine, selenium), general dietary status, or other factors. Intake of nutrients such as calcium and iodine often is not reported in studies of fluoride effects. The effects of fluoride on thyroid function, for instance, might depend on whether iodine intake is low, adequate, or high, or whether dietary selenium is adequate. Dietary calcium affects the absorption of fluoride; in addition, fluoride causes an increase in the dietary requirements for calcium, and insufficient calcium intake increases fluoride toxicity. Available information now indicates a role for aluminum in the interaction of fluoride on the second messenger system; thus, differences in aluminum exposure might explain some of the differences in response to fluoride exposures among individuals and populations.

The clinical significance of fluoride-related endocrine effects requires further attention. […]

In summary, evidence of several types indicates that fluoride affects normal endocrine function or response; the effects of the fluoride-induced changes vary in degree and kind in different individuals. Fluoride is therefore an endocrine disruptor in the broad sense of altering normal endocrine function or response, although probably not in the sense of mimicking a normal hormone. The mechanisms of action remain to be worked out and appear to include both direct and indirect mechanisms, for example, direct stimulation or inhibition of hormone secretion by interference with second messenger function, indirect stimulation or inhibition of hormone secretion by effects on things such as calcium balance, and inhibition of peripheral enzymes that are necessary for activation of the normal hormone.” Sidorna 264-266

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=264

 

Ungefär 30 % av svenska skolbarn i åldrarna 6-12 år har jodbrist. Jodbrist delas in i tre svårighetsgrader i förhållande till dessa så har 24,5 % av svenska skolbarn i åldrarna 6-12 år lindrig jodbrist med mellan 50-99 μg jod/l, 5,0 % har måttlig jodbrist på 20-49 μg jod/l och 0,5 % har svår jodbrist på < 20 μg jod/l. Se även figur 2 på sidan 91 i Läkartidningen.

http://www.nature.com/ejcn/journal/v63/n7/full/ejcn200846a.html

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/17649/LKT1203s90_93.pdf

 

Rekommenderat intag av jod, angivet per person och dag, för planering av kost för grupper.

Ålder/tillstånd        Jod,μg
<6 mån                       –
6–11 mån                  50
12–23 mån                70
2–5 år                         90
6–9 år                      120
10–≥75 år                150
Gravid                      175
Ammande               200

Sidan 92

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/17649/LKT1203s90_93.pdf

 

Jodbrist mäts bland annat genom jodkkoncentration i urinen (UIC) mätt som mikrogram/liter (μg/l). Allvarlig jodbrist <20. Måttlig jodbrist 20-49. Lindrig jodbrist 50-99. Enligt Table 1 på sidan 2.

http://jn.nutrition.org/content/early/2012/02/28/jn.111.149393.full.pdf

 

Fotnoter

[1] Min första text om den nu pågående svenska studien där barn dricker fluoriderad mjölk.

http://www.informationskriget.se/2014/12/14/svt-fortsatter-fluorpropagandan/

 

[2] Se sidan 5-7 i dokumentet. Där står att projektet är planerat att pågå mellan 2012-2017, att projektet kom igång i november 2012 och att barn på två orter, Alvesta och Sölvesborg, redan var rekryterade och drack fluoriderad mjölk när den första delrapporten skickades in i mars 2013.

http://www.mah.se/PageFiles/2990664/KOF-SYD%20Bacterial%20acid%20tolerance.pdf

 

[3] Här nedanför är en sammanställning av de svenska studier där barn har fått dricka fluoriderad mjölk som har utförts de senaste 13 åren.

– Petersson LG, Arvidsson I, Lynch E, Engström K, Twetman S. Fluoride concentrations in saliva and dental plaque in young children after intake of fluoridated milk. Caries Res 2002;36:40-43.

– Engström K, Petersson LG, Twetman S. Fluoride concentration in supragingival dental plaque after a single intake or habitual consumption of fluoridated milk. Acta Odontol Scand 2002;60:311-314.

– Engström K, Petersson LG, Sjöström I, Twetman S. Composition of the salivary microflora during habitual consumption of fluoridated milk. Acta Odontol Scand 2004;62:143-146.

– Engström K, Sjöström I, Petersson LG, Twetman S. Lactic acid formation in supragingival dental plaque after schoolchildren’s intake of fluoridated milk. Oral Health Prev Dent 2004;2:13-17

– ”Effekt på oral och allmän hälsa med probiotisk fluoriderad mjölk – en interventionsstudie på barn” Svante Twetman 2009

 

[4] Ingenstans i denna ansökan till etikprövningsnämnden så nämns det varför studien absolut måste utföras på barn.

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5X3pzTUw0ajhlYlE/view?usp=sharing

 

[5] Ungefär 7:10 minuter in på ljudfilen av mitt samtal med några av de ansvariga för studien säger den högste vetenskapligt ansvarige, professor Gunnel Svensäter, att det går bra att använda vatten om man inte vill använda mjölk.

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5V3VXdGlIQkVxRmc/view?usp=sharing

 

[6] Se punkt 7 på sidan 4 i kontraktet mellan The Borrow Foundation och Malmö högskola.

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5Y3NYLXo1Tlo0ZnM/view?usp=sharing

 

[7] Se under ”Medel från externa bidragsgivare” på sidan 2.

http://www.mah.se/PageFiles/2990664/KOF-SYD%20Bacterial%20acid%20tolerance.pdf

 

[8] I detta pressmeddelande från Landstinget i Kalmar län så förklaras det att stiftelsen The Borrow Foundation har bidragit med 2,4 miljoner kronor och att Andrew Rugg-Gunn är medlem av stiftelsens styrelse.

http://www.ltkalmar.se/om-landstinget/press/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/folktandvarden-deltar-i-unik-forskning/

 

[9] http://www.borrowfoundation.org/

 

[10] Andrew Rugg-Gunn är en av huvudförfattarna till denna WHO-publikation om fluorid.

http://www.who.int/oral_health/publications/milk_fluoridation_2009_en.pdf

 

[11] Här är två länkar som visar att The Borrow Foundation äger flera patent för mjölkfluorideringsapparater:

http://patft.uspto.gov/netacgi/nph-Parser?Sect1=PTO1&Sect2=HITOFF&d=PALL&p=1&u=%2Fnetahtml%2FPTO%2Fsrchnum.htm&r=1&f=G&l=50&s1=4,509,863.PN.&OS=PN/4,509,863&RS=PN/4,509,863

http://worldwide.espacenet.com/publicationDetails/biblio?FT=D&date=19850102&DB=EPODOC&locale=en_EP&CC=EP&NR=0130057A2&KC=A2&ND=4

 

[12] Ungefär 1:27 minuter in i filmklippet frågar reportern om det finns några hälsorisker i detta, varpå Margareta Elfvin vid Folktandvården i Färjestaden på Öland svarar ”Nej, jag anser inte att det gör det.”

http://www.svtplay.se/klipp/2510463?position=87

Ungefär 15:40 minuter in på ljudfilen så svarar professor Gunnel Svensäter på detta sätt efter att jag precis har sagt att ett kroniskt högt intag av fluorid inte bara är ett problem som kan medföra estetiska förändringar på tänderna i form av dental fluoros för barn som utsätts för höga doser fluorid under fostertiden fram till sjuårsåldern, utan att det även finns andra problem eftersom fluoriden verkar i hela kroppen och att denna påverkan inte slutar efter sjuårsåldern:

”Vi tycker att vi har läst på och inhämtat mycket information. Vi har naturligtvis fått frågor när det gäller det här och försökt leta upp källor som skulle ge evidens för att detta skulle hända men vi har inte hittat det och vi har letat rätt bra.”

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5V3VXdGlIQkVxRmc/view?usp=sharing

 

[13] ”Kroniskt överintag kan ge t ex skelettförändringar och njurpåverkan. I åldrarna noll till sex år är den i Sverige rekommenderade maximala dygnsdosen 0,75 mg fluor och i åldrarna sju till tolv år 1,0 mg.” Första stycket sidan 114.

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/karies_2002/kapitel_3.pdf#74

 

[14] Enligt läkemedelsbokens avsnitt ”Vitaminer, mineraler och spårämnen” i Tabell 6 så syns toxiska symptom av fluor vid 0,75 mg/dag för barn 0-6 år och vid 1,0 mg/dag för barn 6-12 år.

– Akuta: Buksmärtor och kräkning vid 5 mg/kg/dag

– Kroniska: Skador på tandemalj, skador på skelett och njursvikt vid 0,75 mg/dag för barn 0-6 år och 1,0 mg/dag för barn 6-12 år.

http://www.lakemedelsboken.se/c3_nut_vitminspar_2013fm10.html?id=c3_40#c3_40

 

[15] Information om The National Research Council.

http://www.nap.edu/content/about-the-national-academies-press

https://en.wikipedia.org/wiki/National_Research_Council_%28United_States%29

 

[16] Fluorid påverkar sköldkörteln redan vid koncentrationer på 0,05-0,07 mg per kg och dag hos samtliga människor och så tidigt som vid 0,01 mg per kg och dag hos de som har jodbrist.

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=263

 

[17] Av dessa två länkar framgår att 30 % av alla svenska barn har jodbrist. Den andra länken går till en svensk text.

http://www.nature.com/ejcn/journal/v63/n7/full/ejcn200846a.html

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/17649/LKT1203s90_93.pdf

 

[18] Se t.ex Table 3 på sidan 3 som visar att proportionen skolbarn (SAC) som har jodbrist rätt väl speglar situationen för befolkningen generellt.

http://jn.nutrition.org/content/early/2012/02/28/jn.111.149393.full.pdf

 

[19] Längst ned sidan 224.

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=224

 

[20] I slutet av första stycket på sidan 225.

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=225

 

[21] Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet skriver detta om svenskars intag av fluorid genom födan och dricksvattnet.

Vuxna i Sverige har beräknats få i sig i genomsnitt 0,4 mg per dag från maten, 0,3 mg per dag från vatten och andra drycker vid låga fluoridhalter (lägre än 0,2 mg/l) och 1,5 mg per dag vid en fluoridhalt på 1,0 mg/l.”

http://ki.se/imm/fluorid

 

[22] Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var medellängd och medelvikt i Sverige under 2010/2011 för män 179,4 cm och 82,9 kg och för kvinnor 165,7 och 67,4 kg. Medelvikten för vuxna svenskar är alltså nästan exakt 75 kg.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Vi-vaxer-pa-bredden/

Tillväxtkurvor för både pojkar och flickor mellan 5-18 års ålder där man bl.a kan se vad barn väger vid olika åldrar.

http://www.tillvaxtkurvor.se/PCPAL-5-18ar-pojke.pdf

http://www.tillvaxtkurvor.se/PCPAL-5-18ar-flicka.pdf

iAnestesi.se har en tabell som visar hur vätskebehovet för barn varierar utifrån barnets vikt. Rätt långt ned på sidan finns en tabell under texten ”Basalt vätskebehov hos feberfria barn” där man ser vad det generella vätskebehovet är beroende på vad man väger.

http://www.ianestesi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=118&Itemid=313

 

[23] Detta skriver Institutet för miljömedicin om fluorid:

Hos vuxna stannar ungefär 60 procent kvar i kroppen, och hos småbarn är andelen ännu större.

http://ki.se/imm/fluorid

 

[24] Vid vanlig tandborstning sväljs i genomsnitt mellan 20-30% av tandkrämen ofrivilligt.

https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/OD/Avdelningar/Cariologi/PM/Respekt_for_flour.pdf

 

[25] http://www5.ltkronoberg.se/HoS/HoS-personal/VardrutinerPM/Tandvard/Medicinska-riskpatienter-i-tandvarden/Flour-/

 

[26] http://fluxfluor.se/om-flux-och-fluor/om-fluor/

 

[27] Normalvikt för både pojkar och flickor vid 12 respektive 13 års ålder, dvs. åldrarna för barnen som ingår i den pågående svenska studien om fluoriderad mjölk, är 42 respektive 47 kg.

http://www.tillvaxtkurvor.se/PCPAL-5-18ar-pojke.pdf

http://www.tillvaxtkurvor.se/PCPAL-5-18ar-flicka.pdf

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var medellängd och medelvikt i Sverige under 2010/2011 för män 179,4 cm och 82,9 kg och för kvinnor 165,7 och 67,4 kg. Medelvikten för vuxna svenskar är alltså nästan exakt 75 kg.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Vi-vaxer-pa-bredden/

En normalviktig tolvåring väger sålunda ungefär 56 % av vad en vuxen väger och en trettonåring ungefär 63 %.

Ser man till normalvikterna för barn i 12-13 års ålder så blir omräkningsfaktorn för vätskebehovet, om man vill jämföra hur mycket fluorid dessa skolbarn får i sig jämfört med en vuxen, ungefär 1,2. I tabellen i kolumnen för ”Normaldos” ser man att människor som väger 60 kg eller mer har ett basalt vätskebehov på  1,5 ml per kg och timme, medan de som väger mellan 40-49 kg behöver 1,8 ml per kg och timme. Delar man 1,8 med 1,5 så får man faktorn 1,2. När man räknar på hur mycket fluorid ett barn får i sig jämfört med en vuxen får man alltså multiplicera med 1,2 efter att man har räknat om fluoridmängden för barnets vikt.

http://www.ianestesi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=118&Itemid=313

I ett område med dricksvatten med 1 ppm fluoridhalt där vuxna enligt Karolinska Institutet i genomsnitt får i sig 1,9 mg fluorid om dagen från föda och dricksvatten så får med ovanstående sätt att räkna en tolvåring som väger 56 % av en vuxen väger i sig 1,28 mg. Uträknat så är 56 % av 1,9 mg lika med 1.064 mg, vilket multipliceras 1,2 eftersom tolvåringens basala vätskebehov är större och blir då 1,2768 mg. Enligt samma sätt att räkna så får en trettonåring som väger 63 % av vad en vuxen väger i sig 1,44 mg.

http://ki.se/imm/fluorid

I ett område med en fluoridhalt i dricksvattnet på 0,2 ppm eller lägre så får med ovanstående sätt att räkna en tolvåring i sig 0,47 mg och en trettonåring 0,53 mg fluorid.
Nästan alla barn i 12 och 13 års ålder borstar tänderna två gånger per dygn och använder tandkräm med 1500 ppm natriumfluorid. Barn i denna ålder sväljer ofrivilligt i genomsnitt 20 % av tandkrämen varje dygn, vilket innebär att de sväljer ungefär 0,6 mg fluorid per dygn när de borstar tänderna.

https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/OD/Avdelningar/Cariologi/PM/Respekt_for_flour.pdf

Lägger man samman den fluorid som en den genomsnittlige tolv- respektive en tretton-åringen får i sig varje dygn från mat, dricksvatten och tandborstning så hamnar man på 1,07 mg fluorid för en tolvåring och 1,13 mg fluorid för en trettonåring om de bor i ett område med en låg fluoridhalt i dricksvattnet på 0,2 ppm fluorid. För barn i samma ålder som bor i områden med en hög fluoridhalt på 1,0 ppm fluorid så hamnar det på 1,88 mg fluorid för en tolvåring och 2,04 mg fluorid för en tolvåring.

 

[28] Fluoridhalten i bland annat Uppsalas dricksvatten.

http://www.ftvuppsala.se/Global/Samarbetspartner/PDF/samarbetspartnersmall_kom_vatten.pdf

 

[29] Beräkningar har visat att 15–20 procent sväljs ner vid munsköljning med fluorlösning. Sidan 115.

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/karies_2002/kapitel_3.pdf#75

 

[30] Tredje stycket på sidan 265.

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=265

 

[31] http://www.informationskriget.se/2015/04/17/naturligt-forekommande-fluorid/

 

[32] Se sista stycket på sidan 11 i Kristina Engströms studie från 2008 om fluoriderad mjölk.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:141335/FULLTEXT01.pdf#11

 

[33] I mitten på den högra kolumnen på sidan 418.

http://www2.pucpr.br/reol/index.php/RCPO?dd1=1625&dd99=pdf

 

[34] Ungefär 6:05 minuter in i samtalet med Gunnel Svensäter påstår hon att de inte vill att fluoriden ska ha systemiska effekt och att den inte heller kan ha systemisk effekt.

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5V3VXdGlIQkVxRmc/view?usp=sharing

 

[35] Ungefär 5:26 minuter in i samtalet med Gunnel Svensäter säger hon att barnen inte behöver svälja den fluoriderade mjölken om de inte vill.

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5V3VXdGlIQkVxRmc/view?usp=sharing

Ungefär 6:05 minuter in i samtalet med Gunnel Svensäter påstår hon att fluoriden skulle ge bättre effekt om den fluoriderade mjölken dricks jämfört med om den sköljs runt i munnen och spottas ut.

https://drive.google.com/file/d/0B6qr_b2UPVT5V3VXdGlIQkVxRmc/view?usp=sharing

 

[36] Här i detta patent står det att apparaten kan mixa ihop mjölk, fluorid och smaktillsatser.

http://patft.uspto.gov/netacgi/nph-Parser?Sect1=PTO1&Sect2=HITOFF&d=PALL&p=1&u=%2Fnetahtml%2FPTO%2Fsrchnum.htm&r=1&f=G&l=50&s1=4,509,863.PN.&OS=PN/4,509,863&RS=PN/4,509,863

I skriften ”Milk fluoridation for the prevention of dental caries” från WHO nämns på flera ställen i texten hur smaktillsatser används. Sök i texten med ordet ”flavour” så hittar man det enkelt.

http://www.who.int/oral_health/publications/milk_fluoridation_2009_en.pdf