Lag och rätt är en central del i det nya sociala kontraktet men många står idag utanför systemet. Detta vill FN råda bot på. Alla ska ingå i rättssystemet men detta innebär också att de själva ska kunna ställas ansvariga om de inte lyder påbuden från ovan och bryter mot internationell lag. För att genomföra detta krävs en digital juridisk identitet. Detta öppnar även dörren till programmerbar digital valuta, sociala krediter och automatiserat beslutsfattande. Den internationella lagen avser specifikt Agenda 2030. Ingen ska kunna undfly hållbarhetsmålen. Det gäller såväl nationer, företag som individer.
Som FNs tidigare Agenda 2030-samordnare David Nabarro yttrade i en intervju med Sveriges Radio 2016:
Agenda 2030 är inget man kan välja att säga ja eller nej till – den är obligatorisk, det är nyckeln till mänsklighetens och planetens fortbestånd.[1]
Redan 2012 höll FN High Level Meeting on the Rule of Law där det i resolutionen konstaterades:
…vårt kollektiva svar på de utmaningar och möjligheter som uppstår, genom de många komplexa politiska, sociala och ekonomiska transformationer som ligger framför oss, måste vägledas av rättsstatsprincipen, eftersom den är grunden för vänskapliga och rättvisa relationer mellan stater och den grund på vilken rättvisa samhällen byggs.[2]
Internationell lag måste vara i samklang med den stora transformationen (den internationella utvecklingsagendan efter 2015)
För att fungera så måste det finnas en universell tillgång till Internet. Digitalisering är nyckeln och utgör en central del av FNs partnerskap med World Economic Forum. Som det uttrycktes i det strategiska ramverket 2019:
“Digitalt samarbete – Möter behoven från den fjärde industriella revolutionen samtidigt som global analys, dialog och standarder för digital styrning och digital delaktighet främjas.”
En juridisk identitet för alla är nära sammankopplad med utvecklingen av ett digitalt ID och ingår i hållbarhetsmål nummer 16 – Fredliga och inkluderande samhällen. Detta är syftet med det offentlig-privata partnerskapet ID2020 och innebär i förlängningen att alla behöver digitalt id och internetuppkoppling för att ta del av olika former av samhällsservice.[3] Bakom detta initiativ står Rockefeller Foundation, GAVI, Accenture och Microsoft i samarbete med bland andra United Nations International Computing Center (UNICC), Mastercard och Facebook. Deras årliga möten har hållits i FNs högkvarter i New York sedan 2016. (Jag beskriver även detta i kapitlet Passet i Den Globala Statskuppen)
2016 släppte även World Economic Forum rapporten A Blueprint for Digital Identity med deltagande från aktörer som Identity 2020 (ID2020), Mastercard, Visa, Lloyds, Gates Foundation och BlackRock under ledning av revisionsföretaget Deloitte där fördelarna med att utveckla ett digitalt identifikationssystem utreddes och hur finansindustrin kunde bidra till att förverkliga detta.[4] 2018 kopplades detta samman med det nya sociala kontraktet då WEF under ledning av IT-konsultföretaget Accenture släppte rapporten Identity in a Digital World med ett antal leende glada barn på framsidan.
Innan COVID-19 fick all uppmärksamhet var hanteringen av flyktingar och papperslösa ett återkommande motiv. Detta drevs av bland andra ID2020 i kölvattnet av den stora flyktingkrisen 2015.
Läs mer på pharos.stiftelsen-pharos.org
