Folkrörelsen Nej till EU: Stoppa ändringarna i grundlagen

0
3958
grundlagen

Folkrörelsen Nej till EU kritiserar hårt de omfattande ändringar i Sveriges grundlag som troligtvis kommer att röstas igenom idag 2 juni med stöd av samtliga riksdagspartier.

Ordförande Jan-Erik Gustafsson:

”Utan någon som helt debatt i media avser riksdagen den 2 juni besluta om vad som justitiedepartementet beskriver som omfattande förändringar i Sveriges grundlag, eller regeringsformen.”

Utan någon som helt debatt i media avser riksdagen den 2 juni besluta om vad som justitiedepartementet beskriver som omfattande förändringar i Sveriges grundlag, eller regeringsformen.

I regeringsformens första kapitel införs en helt ny paragraf 10 som lyder: ”Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige delar även inom ramen för Förenta Nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete”. Regeringen motivera denna nya paragraf med att ”EU-medlemskapet tydligt bör framgå av regeringsformen. Att Sverige är medlem i EU bör därför anges redan 1 kap. RF om statsskickets grunder”.

Med denna nya paragraf blir Sveriges EU-medlemskap och Lissabonfördraget grundlagsskyddat. Det var Lissabonfördraget som de borgerliga allianspartierna och socialdemokraterna röstade ja till i riksdagen 20 november utan att höra svenska folket i en folkomröstning. Om riksdagen nu röstar igenom grundlagsändringen begår det ytterligare ett svek mot det svenska folket.

I propositionen (2009/10:80) som ligger till grund för grundlagsändringarna beskriver regeringen knäfallet och kapitulationen inför EU med att ” vårt medlemskap i EU är det internationella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bl.a. kommer till uttryck genom den omfattande överlåtelse som har skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regeringen. En stor andel av de bestämmelser som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i regler meddelade på EU-nivå. Unionsrätten har på dessa områden företräde framför konkurrerande nationella bestämmelser. Den slutliga uttolkningen av sådana bestämmelser görs av EU-domstolen och inte av de domstolar som i regeringsformen utpekas som högsta dömande instanser, dvs. Högsta domstolen och Regeringsrätten” (s 194).

Regeringen konstaterar också att inom utrikes- och säkerhetspolitiken har beslutanderätten ännu inte överlåtits, men tillägger att ”i realiteten har dock även dessa samarbetsformer långtgående politiska och rättsliga bindningar för Sverige”.

Grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Varför presenterar inte riksdagspartierna dessa omfattande grundlagsförändringar för det svenska folket i den påbörjade valrörelsen? Är det riksdagsledamöternas avsikt att smyga igenom dessa förändringar? Inför våra ögon är eurosystemet i kris och riskerar upplösning. Fler och fler inte bara i Sverige utan över hela EU ifrågasätter EU som ett överstatligt projekt. Vilka är de verkliga motiven för svenska riksdagsledamöter att skriva in Sveriges medlemskap i EU i statsskickets grunder?

Folkrörelsen Nej till EU kräver att regeringen omgående drar tillbaka sin proposition eller att riksdagen röstar nej till densamma. Svenska folket vill inte lägga sig platt inför EU.

Folkrörelsen Nej till EU
Jan-Erik Gustafsson, ordförande

www.nejtilleu.se