Glykokalyx och diabetes

Det är lätt att tro åldersdiabetes orsakas av att man blivit gammal, men sluta tro det! Det finns bara statistiska samband mellan ålder och diabetes – inget kausalt samband, dvs inget orsakssamband. Kom ihåg detta nästa gång någon säger till dig att du blivit sjuk eller fått något problem (inte bara diabetes) på grund av ålder – det är inte sant. Det kan finnas statistiska samband ja, men ålder i sig kan inte vara orsaken till sjukdom eller symptom på sjukdom.

”Föreningen för Sockersjuka i Stockholm med omnejd” bildades 1947 och bytte med åren namn till Storstockholms Diabetesförening. Varför? Det är inte ologiskt att påstå att man bytte därför att man inte ville förknippa sjukdomen med socker. Sjukdomen kom istället att kallas diabetes 2 till skillnad mot diabetes 1. Numera försöker man få namnet åldersdiabetes att slå igenom för att få alla att tro att sjukdomen orsakas av ålder och bara kan hanteras med medicinerna Metformin och Insulin. På sitt sätt kan man väl säga att sjukdomen orsakas av ålder, men inte bara när man blir gammal utan i alla åldrar. Tanken är att man ska tro att sjukdomen hör till normalt åldrande. Så är det inte. Allt fler yngre får diagnosen åldersdiabetes. Orsaken är fortfarande för mycket socker (läs socker, mjöl och stärkelse) i kosten – i både mat och dryck.

Diagnosen diabetes 2, som alltså nu kallas åldersdiabetes, får du efter det att läkare konstaterat att du har för mycket socker i blodet eller rättare sagt att din bukspottkörtel inte tillverkar tillräckligt med insulin eller att dina celler blivit resistenta mot insulin. Detta kan ha föregåtts av att du under kortare eller längre tid har lagt märke till onormal törst, du alltid är hungrig, gått ner i vikt, är trött, har synproblem och kanske att dina sår har svårt att läka och att du kissar ofta. Detta är sådana symtom som du själv och din läkare kan lägga märke till. Istället för att föreslå att du minskar ditt intag av socker, mjöl och stärkelse blir du ordinerad Metformin eller Insulin.

Men kan det inte vara så att du länge har gått med symtom som varken du eller din läkare har en aning om? Jo, så är det. Innan dina blodsockervärden blivit så höga att din läkare säger att du har fått diabetes så har de varit förhöjda, förmodligen under lång tid, men inte så höga att läkaren reagerat med att ge dig diagnosen diabetes eller prediabetes. Kanske har din läkare sagt att ”dina blodsockervärden är lite höga, men än så länge är det ingen fara. Om värdena stiger så har vi mediciner att ta till”. Under tiden dessa förhöjda värden får fortsätta så ökar risken för att insidan på dina blodkärl och ditt hjärta skadas utan att varken du eller din läkare reagerar såvida du inte har börjat få exempelvis hjärt- och kärlproblem såsom kärlkramp eller förmaksflimmer. När insidan på dina artärer, som består av en hårig yta på endotelet (endotelcellerna), skadas av onormalt mycket socker i blodet så tappar glykokalyx sin homeostas dvs balans mellan de i glykokalyx ingående molekylerna bla glykaner och proteiner.

Då inträffar två saker, som varken du eller din läkare ser eller på annat sätt märker av:

1. Endotelcellerna, på vars utsida glykokalyx växer, minskar sina leveranser av kväveoxid (NO) till artärernas glatta muskelskikt (tunica media), som då tappar sin elasticitet och spänst. Detta har inte så stor betydelse i de större artärerna, men i de längst ut belägna terminala arteriolerna är det av avgörande betydelse. Det blir svårt för hjärtat att pumpa de med syre fyllda röda blodkropparna, som är ca 7-8µm i diameter, igenom en stelnad terminal arteriol som är säg 2-5 µm. Blodtrycket ökar och antalet röda blodkroppar som kommer in i kapillärerna minskar. Därigenom kommer en minskande mängd syre att ta sig från den mindre mängd röda blodkroppar, som lyckats ta sig till kapillärerna, och som genom vävnadsdiffusion ska ta sig fram till de enskilda cellerna. Detta påverkar slutligen cellerna som inte får tillräckligt med syre till sin energiproduktion. Deras energiproduktion minskar. Så småningom börjar du bli trött och får kanske också ont lite här och där.
2. Frisk glykokalyx är förutom ett fysiskt skydd för endotelcellerna också negativt laddad och repellerar därför blodkropparna vilka också är negativt laddade. Dessa kan därför inte ta sig fram till endotelcellerna och ta sig in i de mellanliggande öppningarna och bilda plack. För mycket socker i blodet under lång tid gör att glykokalyx tappar sin homeostas och negativa laddning. Då dras blodkropparna mot endotelcellerna och riskerar ta sig in i de mellanliggande öppningarna och bilda plack.

Därför är det viktigt att minska sitt intag av socker och sådant som blir till socker på sin väg ner genom matsmältningskanalen dvs mjöl och stärkelse i både mat och dryck.

Så här skriver 1177

”Det är bra att ha regelbunden kontakt med vårdpersonal som har specialkunskaper inom diabetes. De kan ge dig råd och stöd när det behövs. De kan också berätta mer om diabetes typ 2, till exempel vad du kan göra själv för att påverka blodsockervärdet. Du kommer också att träffa din läkare regelbundet för att se hur behandlingen går. Fysisk aktivitet, bra matvanor och att inte röka kan förebygga typ 2-diabetes och i viss mån sänka blodsockervärdet. Fysisk aktivitet och ändrade matvanor kan också göra att du minskar i vikt om du har övervikt. Att minska i vikt är bra för blodsockervärdet.”

Varför står det bara att det är bra att ändra matvanorna – ingenting om hur du ska ändra matvanorna! – ingenting om att du ska minska ditt intag av socker och sådant som blir till socker på sin väg ner genom matsmältningskanalen dvs mjöl och stärkelse i både mat och dryck.

Svenska Diabetesförbundet

börjar med att skriva: ”Mat som är hälsosam för andra är också bra för dig som har diabetes. Det viktigaste är att inte äta för mycket och variera vad du äter av näringsrik mat. Med hjälp av bra matvanor kan du påverka ditt blodsocker” – inte mycket till övergripande råd till den som fått diagnosen diabetes 2 eller åldersdiabetes. De detaljerade råd som sedan följer på Diabetesförbundets hemsida gör det inte lättare för en av åldersdiabetes drabbad att förbättra sin situation – snarare tvärtom. Frågan är om dom menar att råden ska leda till att blodsockervärdena ska kunna sänkas till normala nivåer, eller vad vill man uppnå med dessa luddiga råd? Man rekommenderar ”traditionell diabeteskost” – vad är det?

Traditionell diabeteskost – vad ingår? Kikar in på

Diabeteskost.se och läser:

”När du äter enligt traditionell diabeteskost ska du tänka på att äta:

• 500 gram frukt och grönsaker om dagen
• Fisk 2-3 gånger i veckan
• Mycket baljväxter (bönor, linser)
• Flytande margarin eller olja (inte riktigt smör) till matlagning
• Fullkornsprodukter av bröd, gryn, pasta och ris

Att undvika: Minska på intaget av till exempel vitt bröd och vitt ris med snabbare kolhydrater. För mycket mättat fett ska också undvikas, det hittar du i allt från mejeriprodukter, kött och chark, till kakor och snacks. Proportioner: 15-20 % protein, 25-35 % fett, 50-60% kolhydrater”.

Socker och sådant som blir till socker på sin väg ner genom matsmältningskanalen ska alltså enligt diabeteskost.se utgöra mer än hälften av din kost. Man tror inte det är sant att man år 2023 ger sådana rekommendationer. De varnar för mättat fett dvs smör, grädde, mjölk, mjölkprodukter, vilka de påstår finns i ”kakor och snacks”. Helt fel! Mättat fett har människor ätit i miljoner år utan att bli sjuka. I kakor och snacks finns nuförtiden oftast bara processade fröoljor, vilka verkligen är olämpliga som människoföda.

Livsmedelsverket.se

kom ut med nya kostrekommendationer år 2015, vilka reviderades 2023-01-19. I broschyren, som kan laddas ner från nätet, rekommenderar man att ”Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig!” Ja, det är faktiskt Livsmedelsverkets sammanfattande rekommendation – att du ska hitta ditt eget sätt att äta. Ingenting om fördelningen mellan protein, fett och kolhydrater. Det är som upplagt för oss alla att tro att det bara är att ”Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig!”. Min mildaste kritik av Livsmedelsverkes kostråd är att de är färggranna och mycket tillåtande men inte till mycket hjälp för den som vill få ner sina blodsockervärden till en sjukdomsfri nivå.

När man då läser att Livsmedelsverket anordnar kurser för ”bland andra anställda på kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor, skola, vård och omsorg, kommunala vattenverk och slakterier” så förstår man att den kost som serveras inom skola vård och omsorg är som den är och inte förbättrar vår hälsa – snarare tvärtom.

Det är noterbart att Livsmedelsverket genom samarbete med EU erbjuder omfattande utbildning när det gäller djurs och växters hälsa, men ingenting när det gäller människors hälsa. Det är bara för alla offentliga institutioner att följa Livsmedelsverkets kolhydratrika kostråd. Sorgligt för oss som drabbats av och kommer att drabbas av metabola sjukdomar, vilket många – alltför många av oss kommer att drabbas av och göra de sista åren i våra liv till en plåga med massor av mediciner innan livet tar slut. Varför är det Livsmedelsverket som bestämmer vad vi ska äta utan att ge oss råd om hur vi ska undvika att få så höga blodsockervärden att läkaren slutligen säger att nu måste du börja använda Metformin och/eller Insulin. Särskilt med tanke på att långt innan vi når dessa värden så har vår endotela glykokalyx börjat skadas av för mycket socker i blodet. Detta leder till att cellerna börjar få dåligt med leveranser av syre, vilket är ett absolut villkor för att cellerna ska kunna tillverka optimalt med energi. Det förstår säkert alla att brist på energi, vilket du kan uppleva i form av trötthet och smärta, är säkra tecken på att du kommer att få olika hälsoproblem framöver och tyvärr inte så enkla som lite trötthet och lite ont här och där utan mycket mer problematiska och allvarliga.

Hur kommer glykokalyx in i bilden?

Enligt Furchgott, Ignarro och Murad, som 1998 fick nobelpriset i medicin och fysiologi, så är det endotelcellerna på blodkärlens insida som levererar kväveoxid NO till kärlväggens glatta muskelskikt (tunica media) så att detta kan behålla sin elasticitet och spänst och inte stelna. Denna år 1998 publicerade hypotes har ännu inte vederlagts varför den får vara min utgångspunkt för vidare resonemang.

Endotelcellerna är täckta med ett skyddande ”hårlager”, vilket har en avgörande betydelse för hur mycket kväveoxid NO som endotelcellerna ska kunna leverera till tunica media. Ju högre och tätare desto mer leveranser av kväveoxid NO till tunica media som behåller sin elasticitet och spänst. Ju lägre och glesare desto mindre leveranser av kväveoxid NO till tunica media och desto stelare blir artärerna.

Vad händer då när tunica media stelnar? I de större artärerna händer inte mycket, men i de tunnaste artärerna, de som kallas arterioler och i synnerhet i de som kallas terminala arterioler och övergår i kapillärer, har det avgörande betydelse att de inte stelnar. Terminala arterioler har en innerdiameter på 2-10µm. Tänk dig nu en terminal arteriol på 2-5µm genom vilken en röd blodkropp full med syre, vilken är 7-8 µm, ska passera på sin väg till kapillären. Den röda blodkroppen är visserligen formbar, men den stela arteriolen kommer att bygga upp ett motstånd, vilket ger högre blodtryck, och det kommer inte så många röda blodkroppar in i kapillären. Resultatet av detta blir att det inte finns så mycket syre som kan diffundera från kapillären genom omgivande vävnader och in i enskilda celler.

Nu har vi en cell vilken inte får så mycket syre som den är van att få från de röda blodkropparna i kapillärerna. I cellen väntar fettsyror, aminosyror och glukos på att med hjälp av syre skapa energi ATP. Det blir inte så mycket energi och cellen kanske reagerar genom att koppla in ”reservaggregatet” fermentation och börjar jäsa glukos (fettsyror och aminosyror kan inte jäsa). Men det blir inte på långa vägar så mycket energi med denna metod som med hjälp av syre, fettsyror och aminosyror. Dessutom lämnar jäsningen en avfallsprodukt som kallas mjölksyra och är sur. Eftersom cellmiljön är basisk så reagerar nerver på den sura mjölksyran. Det är detta du känner som smärta.

Det beskrivna kan ha pågått i många år och ha börjat långt innan din doktor säger att ditt blodsocker är så högt att du nu har fått prediabetes och måste börja ta metformin eller att du har fått diabetes och måste börja ta insulin.

Doktorns förklaring

Exempelvis så här: Nu är dina blodsockervärden så höga att du har fått diabetes och vi måste börja sätta in medicin för att hålla blodsockervärdet i schack så att det inte fortsätter att stiga eftersom det kan ge följdsjukdomar. Du kan äta som vanligt men måste vara försiktig med socker.

Fel, fel, fel! Det som doktorn kallar följdsjukdomar har börjat bildas långt innan du får din diabetesdiagnos. Istället för att säga att du nu måste vara försiktig med socker så borde du få ett kostprogram som säkerställer att din skadade glykokalyx, som har tappat sin homeostas, får möjlighet att bli frisk.

Bli frisk genom

• att sluta äta sådant som innehåller socker exempelvis choklad, godis, glass och all processad mat (läs på förpackningen) och mat som blir till socker på sin väg ner genom matsmältningskanalen dvs bröd, vetebröd, kakor, nykokt potatis, pasta och ris.
• att äta massor av mörkt gröna och mörkt röda ovanjordsgrönsaker
• att sluta dricka sådant som innehåller socker exempelvis juice, läskedrycker, cola, smaksatt vatten mm.
• att fasta mellan 1800-1000 nästa dag. Den tiden räcker för att glykokalyx ska återhämta sig. Under den tiden kan du dricka vatten, kaffe och te utan socker.

Varför lär inte sjukvården sina patienter hur de kan:

• Undvika att få förhöjda blodsockervärden?
• Sänka sina blodsockervärden när de fått diagnoserna prediabetes eller diabetes?

Lasse Blomdahl