Ibland kallas det ME myalgisk encefalomyelit eller CFS, chronic fatigue syndrome. Att gå in i väggen, som det ibland också benämns, sägs ofta bero på alltför hög arbetsbelastning och kan givetvis vara orsakad av detta. Men man kan vända på resonemanget och säga att energiproduktionen i dina celler har minskat så mycket att du inte orkar utföra det som du tidigare klarade utan några tecken på trötthet.
Det handlar då inte om alla celler i kroppen utan om de celler i hjärnan (centrala nervsystemet) som styr våra organ runt om i kroppen. Dessa delar av kroppen väntar på signaler från hjärnan för att arbeta. När cellerna i hjärnan får brist på syre så minskar den mängd energi (ATP) som produceras i centrala nervsystemets celler (mitokondrier) och du blir hjärntrött och ”orkar inte tänka”, vilket ibland kallas för hjärndimma. Hjärncellerna orkar därför inte under hela dagen skicka ut alla signaler som behövs för att din kropp ska kunna fungera fullt ut en hel arbetsdag och mer därtill.
Varför brist på syre?
Cellerna får sitt syre genom vävnadsdiffusion från röda blodkroppar i närliggande kapillärer. För att cellerna ska få optimalt med syre krävs att det i de närliggande kapillärerna finns tillräcklig mängd röda blodkroppar. Kapillärer, som består av ett enkellager med endotelceller, får röda blodkroppar från de längst ut belägna och därmed tunnaste artärerna som kallas terminala arterioler. Till skillnad från kapillärerna har de terminala arteriolerna, liksom alla artärer, ett lager av glatt muskulatur (tunica media) som när det får brist på kväveoxid NO tappar sin elasticitet och spänst och därför stelnar. För denna upptäckt liksom att det är endotelcellerna som levererar kväveoxid NO till tunica media fick Furchgott, Ignarro och Murad Nobelpriset i medicin och fysiologi år 1998.
Det som gör att leveranserna av kväveoxid NO minskar eller försvinner är att den håriga ytan (glykokalyx) på insidan av artärerna (endotelcellernas utsida) är skadad dvs den har tappat sin homeostas. Detta innebär att de i glykokalyx normalt ingående molekylerna är i obalans på grund av för mycket socker i blodet. Förutom att leveranserna av kväveoxid NO till det glatta muskelskiktet tunica media nu minskar eller försvinner så tappar glykokalyx sin negativa laddning. Detta innebär att de likaså negativt laddade blodkropparna inte längre repelleras av glykokalyx utan istället börjar närma sig endotelcellernas membran och de öppningar som finns mellan endotelcellerna och det är inte bra. När sådant tagit sig in bakom endotelcellerna kan bildandet av plack starta.
Vad skadar glykokalyx?
Att bakterier i blodcirkulationen kan leda till organsvikt och död är gammal kunskap. På senare år har det börjat skrivas mer och mer om att också virus kan förstöra insidan på artärerna dvs endotelets (endotelcellernas) håriga yta (glykokalyx) varvid virus kan fastna på receptorer på endotelcellernas membran. Men ändå mer skrivs om att för mycket socker i blodet (hyperglykemi) kan skada glykokalyx. Detta är inte orimligt med tanke på att vår kost nuförtiden och särskilt efter 1976 domineras av kolhydrater dvs socker, mjöl och stärkelse både i mat och dryck. Sedan dess rekommenderas vi att äta och dricka så mycket som 60% kolhydrater – läs socker, mjöl och stärkelse vilket blir till socker på väg ner genom matsmältningskanalen, spjälkas till glukos och fruktos för vidare befordran in i blodcirkulationen där det så småningom efter lungornas syresättning av blodet hamnar i artärerna. Fruktosen går raka vägen till levern medan glukos far vidare mot cellerna (dit också fettsyror och aminosyror följer med) för energiproduktion .
De terminala arteriolerna
De har en innerdiameter om 2-10µm. En röd blodkropp har en diameter om 7-8µm. Trots att den är formbar får den svårt att passera igenom en stelnad terminal arteriol med id 2-5µm. Därmed kommer den efterföljande kapillären att få brist på röda blodkroppar och leveranserna av syre till cellerna minskar.
Cellernas produktion av energi är beroende av mängden syre som kommer från kapillärerna. Minskar leveranserna så minskar cellernas produktion av energi ATP, vilket tillverkas av syre och glukos, fett och protein eller rättare sagt av syre, glukos, fettsyror och aminosyror. Om detta sker i de delar av hjärnan (centrala nervsystemet) varifrån kroppen styrs så försämras signaleringen till kroppens olika funktioner exempelvis hjärnans förmåga att tänka, hjärtats förmåga att pumpa, skelettmusklernas förmåga att få kroppen att röra sig framåt, uppåt eller åt sidan med flera rörelser.
Vi reagerar lite olika på trötthet. Låt mig redovisa två ytterligheter – antingen vilar vi eller så anstränger vi oss ytterligare lite mer. Den som när tröttheten kommer lägger sig och vilar kommer att märka att tröttheten minskar. Den ambitiöse som istället för att vila anstränger sig extra mycket för att trots tröttheten klara av sin arbetsdag märker snart att det blir allt svårare, att det går långsammare och att det börjar göra ont inne i huvudet. Varför detta kan man fråga sig. Jo, när cellernas energiproduktion inte räcker till så startas cellernas jäsning av glukos. Det är bara glukos som kan jäsa – inte fettsyror och aminosyror. Tyvärr kan inte denna jäsningsproduktion av energi kompensera för bortfallet från den minskande energiproduktionen med hjälp av syre – långt därifrån. Tröttheten övergår i något som kan kallas för orkeslöshet.
Till denna orkeslöshet tillkommer nu också smärta som kan förklaras så här: Vid jäsning av glukos för att skapa energi ATP bildas en avfallsprodukt som kallas mjölksyra. Denna är sur och när den hamnar i cellens basiska miljö så reagerar nerver och detta känner du som smärta. Ju mer du anstränger dig desto mer ont gör det.
Det finns bara två sätt att bli av med smärtan – antingen vila eller att den ”ordinarie” energiproduktionen med syre återfår leveranserna av syre i full omfattning. Då slutar jäsningsproduktionen och omedelbart tappar den sura mjölksyran en H och blir till laktat som är basiskt. Simsalabim och smärtan har försvunnit.
Kan sjuk glykokalyx bli frisk?
Jomenvisst – och snabbt kan det gå! I princip kan det räcka med att avstå från socker, mjöl och stärkelse under tiden från 1800 till 1000 nästa dag. Men om du fortsätter att äta och dricka kolhydrater 1000-1800 så får du väldigt svårt att avstå från socker, mjöl och stärkelse 1800-1000 därför att sådant triggar hungerhormoner, som sätter igång signaler om att du vill ha mer. Det är det ökända suget som då driver dig att äta eller dricka något också under tiden du borde fasta alltså mellan 1800-1000 nästa dag. Därför är det bäst att ändra din kost så att din kost och din dryck med kolhydrater är mindre än 33%. Då blir det inte det minsta svårt att avstå från att äta eller dricka från 1800 till 1000 nästa dag. Vatten, svart kaffe utan socker och te utan socker är helt OK som ”mellanmål”.
Slutsats
Hjärntrötthet kan orsakas av syrebrist i centrala nervsystemets celler. Syrebrist uppstår på grund av att glykokalyx är skadad av långvarig hyperglykemi långt innan du får diabetesdiagnos – så mycket att de minskande kväveoxidleveranserna från artärernas endotelceller till tunica media gör att tunica medica stelnar. I de tunnaste artärerna, som kallas terminala arterioler 2-10 µm, innebär detta att röda blodkroppar 7-8 µm får svårt att ta sig vidare till de efterföljande kapillärerna, vilka får nedsatt mängd röda blodkroppar. Detta innebär i sin tur att en mindre mängd syre är tillgängligt för diffusion genom vävnaderna till de enskilda cellerna.
En av hjärntrötthetens tänkbara orsaker är därmed förklarad och hjälp till bättring har beskrivits.
Lasse Blomdahl, Glykokalyx och hjärntrötthet
