De förklaringar till kärlkramp (angina pectoris) som ges på sjukvårdssajter är oftast mycket gamla, luddiga och till och med i en del fall obelagda. I skenet av vad vi nu vet om hur kärlkramp uppkommer och vilken roll glykokalyx spelar borde informationen uppdateras. Här följer en genomgång av två sajter med mina kommentarer till citaten:
”Kärlkramp (angina pectoris) beror oftast på att det har blivit alltför trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Hjärtat får då inte tillräckligt med syre och du får ont i bröstet, särskilt när du anstränger dig.”
Jag håller med om att kärlkramp kan bero på att det blivit alltför trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Här nedan visas att plack har reducerat artärens (eller är det kanske en arteriol?) inre diameter och gjort den ”trång”.
Men det finns en annan förklaring till att artären blir trång. Alla artärer kan stelna om de inte får tillräckligt med leveranser av kväveoxid NO ①. Utan NO till artärernas glatta muskelskikt tunica media tappar artärerna sin elasticitet och spänst och stelnar. Orsaken till att NO-leveranser till tunica media minskar och kanske upphör återkommer jag till. Men terminala arterioler (inre diameter 2-10 µm), vilka liksom artärer har en tunica media som kan stelna, får inte tappa sin elasticitet och spänst, särskilt om de har en så liten inner diameter som 2-5 µm eftersom en röd blodkropp full med syre är ca 7-8 µm i ytterdiameter. Då blir det tufft för hjärtat att pumpa fram röda blodkroppar och antalet som når in i kapillärerna minskar. Resultatet blir att cellerna inte får lika mycket syre levererat via vävnadsdiffusion från kapillärerna (vilka inte har någon tunica media) som de behöver för att kunna tillverka optimalt med energi.
”När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp.”
Det behövs ingen förträngning. Det räcker att en terminal arteriol på grund av brist på kväveoxid NO tappat sin elasticitet och spänst och stelnat – se ovan.
”Kärlkramp orsakas av åderförfettning som också kallas för åderförkalkning”
Denna gamla och ofullständiga förklaring måste förtydligas. Furchgott, Ignarro och Murad, som fick Nobelpriset i fysiologi och medicin år 1998, visade att endotelcellerna levererar kväveoxid NO till det glatta muskelskiktet tunica media och att om NO-leveranserna minskar så tappar tunica media sin elasticitet och spänst och i slutänden så stelnar tunica media helt.
För att fett ska kunna fastna på endotelcellerna måste glykokalyx, den håriga utsidan på endotelcellerna (= den håriga insidan i artärerna) vara skadad dvs tappat sin höjd och täthet. Så länge glykokalyx är frisk, dvs hög och tät, så utgör den ett fysiskt hinder mot att exempelvis blodfetter ska kunna nå in till endotelcellernas membran.
”Höga halter av blodfettet kolesterol kan öka risken för kärlkramp”
Visst kan den det, men det förutsätter att glykokalyx är skadad, dvs låg och gles istället för hög och tät, så att den inte längre utgör ett fullgott fysiskt skydd mot exvis kolesterol som vill närma sig endotelets membran.
”En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig sammandragning av kranskärlet. Den gör att för lite blod kan passera genom kärlet och ut i hjärtmuskulaturen. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina. Du kan få symtom som påminner om symtomen vid kärlkramp utan att du har några förträngningar i kärlen.”
Tillfällig sammandragning är ett exempel på ett obelagt påstående. Troligen har den förklaringen konstruerats innan man förstod vilka konsekvenser som uppstår när terminala arteriolers tunica media inte får tillräckligt med NO, tappar sin elasticitet och spänst och stelnar. Det blir svårt för röda blodkroppar, som normalt är 7-8 µm yttre diameter, att passera igenom en stelnad terminal arteriol med innerdiametern 2-5 µm.
hjärt-lungfonden.se
Under rubriken Symtom på kärlkramp skriver man:
”Den viktigaste orsaken till kärlkramp är åderförfettning, ateroskleros.”
Ja, om glykokalyx är skadad dvs är låg och gles istället för hög och tät som när glykokalyx är frisk. Men jag frågar mig hur många människor från medelåldern och uppåt som har en fullt frisk endotel glykokalyx efter att under sitt liv ha ätit 60% kolhydrater och druckit söta drycker? Finns tyvärr inga studier att luta sig emot, men sannolikt går en mycket stor andel omkring med skadad glykokalyx, vilket är grundorsaken till många olika sjukdomssymtom exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Därmed utsätter man sig för risken att blodfetter kan nå fram till endotelcellerna och ta sig igenom de öppningar som finns mellan dessa. Där påbörjas sedan byggandet av plack på endotelcellernas baksida. När sådana plack vuxit sig tillräckligt stora kan det skyddande höljet av endotelceller spricka och placket åka vidare mot hjärta och hjärna.
”Vid åderförfettning lagras fett, celler och bindväv in i kärlväggarna som blir stela och förtjockade.”
Jo, så uttrycker hjärt.lungfonden.se sig utan säkra belägg för att det är så. Men som sagt så länge din glykokalyx på insidan av artärerna är frisk så kan inget fett komma i närheten av kärlväggarna. Det är inte fett som gör kärlväggarna stela – det är brist på kväveoxid NO ① i kärlväggarnas glatta muskelskikt tunica media, vilket därigenom tappar sin elasticitet och spänst och stelnar.
Under rubriken Riskfaktorer skriver man:
”Både kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl.”
Bara om glykokalyx är skadad dvs låg och gles istället för hög och tät som när glykokalyx är frisk, är min kommentar.
”Övervikt och diabetes”:
När man blivit överviktig och fått diagnosen diabetes så har nedbrytningen av endotel glykokalyx pågått länge. Det som skadar glykokalyx är att den utsätts för ett blodinnehåll, vilket den inte är van vid, som långsamt men säkert bryter ner glykokalyx molekylära balans (homeostas). Under de hundratusentals år eller kanske till och med miljontals år, under vilka vi utvecklades till de homo sapiens vi nu är, har vår kost troligen bestått av 1/3 fett (troligen mest animaliskt), 1/3 protein, 1/3 kolhydrater och vatten – allt direkt från naturen.
Det var under de åren som glykokalyx fick sin molekylära balans (homeostas). Sedan omkring 200 år tillbaka har vi sakta men säkert förändrat vår kost till att idag genomsnittligt bestå av ca 20% fett, 20% protein och 60% kolhydrater (socker, mjöl och stärkelse) och söta drycker därtill. Det är inte konstigt att glykokalyx, som under hundratusentals eller kanske till och med miljontals år byggt upp en stabil molekylär balans (homeostas) nu kommit i obalans och hos många tappat såväl sin skyddande funktion mot exempelvis kolesterol som sin signalerande funktion till att endotelcellerna ska leverera NO till tunica media.
Det som hjärt-lungfonden.se anger som riskfaktor för diabetes är korrekt, men alldeles för sent påpekat. När du fått diagnosen diabetes är du sjuk sedan länge utan att du märkt av det och den nedbrytning av glykokalyx som börjat långt tidigare, utan att varken du eller sjukvården upptäckt det, bara fortsätter om du inte går tillbaka till den kost och de kostvanor som byggde upp din glykokalyx till att bli en stabil skydds- och signalmekanism för dig, för din kropp och för din hjärna.
Det är inte diagnosen diabetes som kan ge följdsjukdomar. Det är nedbrytningen av glykokalyx, vars utveckling på grund av obalans i kosten börjat långt innan du får din diabetesdiagnos, som ger följdsjukdomar utan att du märker det – i alla fall till en början.
”Metabola syndromet”:
”…orsaken är framför allt ohälsosam kaloririk kost med mycket fett och socker.”
Vad är ”ohälsosam kaloririk” för något? Hur ska någon kunna förstå vad det betyder? Ett sådant påstående måste förklaras – inte bara stå där som om det är självklart vad det betyder. Det är det inte!
Samma sak med ”mycket fett och socker” – menar de att denna information räcker för att man ska veta hur man ska ställa sig till fett och socker i maten?
När ska hjärt-lungfonden.se ge förklaringar som gör att den som vill förbättra sitt kostintag inte ger upp innan de ens börjat att äta och dricka bättre därför att anvisningarna är för luddiga dvs omöjliga att förstå?
”Högt blodtryck”
Så här förklaras det: ”Orsakerna bakom högt blodtryck kan vara många och påverkas av såväl arv som miljö”. ” ….lönar det sig ofta med sunda vanor.” plus att ”Hos yngre kvinnor kan p-piller vara en orsak till högt blodtryck.”
Det är hjärt-lungfonden.se råd till den som har eller vill slippa få högt blodtryck. Vilket arv eller vilken miljö orsakar vad? Hur ska läsaren kunna veta vad som är sunda vanor?
Mitt råd är att se till att glykokalyx är frisk eller frisknar till genom att övergå till en kost bestående a 1/3 vardera av fett, protein och kolhydrater och att dricka vatten – inte söta drycker. Se till att inte äta mellan 1800 – 1000 nästa dag ②. Du får dricka vatten, kaffe och te utan socker. Då kommer de kritiska blodkärlen, de terminala arteriolerna, att få tillbaka sin elasticitet så att det kommer tillräckligt med röda blodkroppar till kapillärerna varifrån syret kan diffunderas genom vävnaderna till cellerna i sådan omfattning att de kan producera optimalt med energi för att du ska må bra.
”Höga kolesterolvärden”
”För höga andelar mättat fett i maten leder till högre kolesterolvärden.”
Höga kolesterolvärden är i sig inte farligt. Det är först när glykokalyx tappar sin molekylära balans (homeostas) och går från hög och tät till låg och gles som kolesterol börjar bli farligt.
”Alla som har eller har haft kranskärlssjukdom bör sträva efter att sänka sina kolesterolvärden.”
Varför då? Det är klart att rådet är bra för de som inte tänker försöka få sin glykokalyx att tillfriskna. Ett mycket bättre råd är att se till att glykokalyx får växa sig frisk dvs hög och tät så att kolesterol inte kan komma i närheten av endotelcellernas membran.
”Kolesterolsänkande läkemedel”
För den, som har sett till att glykokalyx fått växa sig frisk dvs hög och tät, finns ingen anledning att ta kolesterolsänkande mediciner.
Lasse Blomdahl
① Furchgott, Ignarro, Murad Nobelpriset i fysiologi och medicin 1998
② Karl Arfors, professor i mikrocirkulation – laboratoriestudier
