Det har väl knappast undgått någon att vi lever i ett informationssamhälle. Dagens moderna västerländska människa tar emot lika mycket information under en dag som för bara 100 år sedan tog en hel livstid att bli exponerad för. Och det är inte bara hur vi tar emot information som har förändrats, utan även vilken typ av information vi tar emot, och från vem. Från att enbart haft några enstaka informationskällor med en svag ökning under 1900-talets mitt, till en ofantlig explosion i och med internets framfart de senaste 25 åren, har gjort att det idag finns en nästintill oändlig uppsjö med olika typer av information som presenterar på olika sätt.
Precis som idag fanns även förr i tiden ett officiellt narrativ som ansågs vara det enda rätta och sanna. Om vi ser till den kristna kyrkan eller medeltidens stadsutropare så var det den enda kanalen av nyhetsflöde som fanns, och det som prästen sade till församlingen på söndagar ifrågasattes inte, och rubrikerna som springpojkarna ropade ut på gator och torg till byborna var det som var sant. Denna information från präster och stadsutropare diskuterade medborgarna sinsemellan och man tog detta som sin absoluta sanning, eftersom man inte hade någon vetskap om källorna de fick sin information från, heller inte om hur korrupt och girigt systemet redan då var.
Med tiden började tidningar spridas runt om i landet, radion blev senare en självklar detalj i varje hushåll och snart gjorde även den fantastiska TV:n, med sina dagliga nyhetssändningar, intrång i alla hem. Befolkningen hade plötsligt både tidning, radio och TV att bli informerade om viktiga saker från, men likt kyrkans präster och kungadömenas springpojkar härstammade källan fortfarande från ett och samma ställe, med ett och samma officiella narrativ.
Det som än idag basuneras ut från dessa informationskällor fortsätter, precis som förut, att tas för absolut sanning som inte kan ifrågasättas. Merparten av befolkningen diskuterar den information som ges, denna absoluta sanning, vilket i sin tur genererar kommunikation. Men det som kommuniceras grundar sig ju endast i det som informeras. Och de som inte riktigt håller med, fryses ut. Precis som förr i tiden. Det tisslas och tasslas, viskas och pekas. Den där kan man ju inte prata med, för den där håller ju inte med oss andra. Information är egentligen inget annat än manipulation som i sin tur formar kommunikation nedåt i ledet och vidare ut på gator och torg som delar upp samhället i två olika läger.
Marknadsföring och reklam fungerar på samma sätt och är till för samma sak; att få folk att köpa det du säljer.
När internet först kom användes detta verktyg på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag. Innan sociala medier tog över våra liv och gjorde oss till scrollande skärmzombies, ägnade sig internetanvändare åt att bland annat chatta med människor världen över i olika forum. Man delade information med varandra och kommunicerade med personer som man aldrig skulle kommit i kontakt med innan. Internet användes först och främst i kunskapshöjande och utforskande syfte. Självklart fanns det även nöje i detta, som senare kom att eskalera till det vi ser idag, men grundanvändandet av internet var av helt annan natur. När man tänker efter så är det ändå ganska skrämmande hur snabbt informationen över internet kom att bli lika smal, och följa ett och samma narrativ, precis som exempelvis den där predikande medeltida prästen. En hel värld blev plötsligt lika lätt att styra som handfull bybor i församlingen. Den där stadsutropande springpojken har plötsligt flera miljarder människor som lyssnar till det han säger, och sväljer allt med hull och hår.
För att lyckas med marknadsföring idag så sägs det att man måste ägna sig åt någonting som kallas för dialog marketing. Detta uttryck har fötts fram i och med sociala medier och dess numera stora påverkan på våra liv. Reklambyråer, marknadsföringskonsulter, företag, organisationer och verksamheter verkar dock inte ha tagit till sig detta utan anammar fortfarande samma typ av informationsdelning i sin kommunikation ut till kund som kyrkan använde sig utav; att det som sägs inte kan ifrågasättas. Det bara är. Och det ska accepteras. Det blir en monolog, inte en dialog.
Trots världsomvälvande teknisk utveckling i och med internet, datorer, mobiltelefoner och surfplattor, och oändligt med möjligheter att kommunicera med allt och alla, gör vi det ändå inte. Vare sig på privat vardagsnivå eller professionellt på yrkesnivå. Dagens kommunikation har backat och vi tar bara till oss information utan att egentligen diskutera vad det är vi blir informerade om. Vi ser bara allt som en enda stor sanning.
Precis som den där medeltida församlingen, eller folket i byn, kommunicerar vi än idag bara det vi blir informerade om, oavsett gruppering. Det spelar ingen roll om det är prästen, springpojken, mainstreammedia eller alternativa forum; för när man hittar sin grupp, håller man sig till den. Idag har vi hela världen som spelplan, vi har praktiskt taget hela världen i vår hand, men det vi på vår höjd gör är att hoppa från massmedia till ett alternativt alternativ. Men där tar det stopp. För allt det som sägs där, det är sant. Det den spirituella gurun säger är sant, det den andlige ledaren säger är sant, det den karismatiske frihetskämpen säger är sant, det den kontroversielle forskaren säger är sant. Den som lyssnar blint till vad programledaren i en censurerad youtube-kanal säger vet egentligen lika lite som den som litar blint på vad nyhetsuppläsaren i morgonsoffan säger. Vi låter någon annan informera oss, och litar på den informationen som ges, och kommunicerar den vidare med likasinnade. Skillnaden är bara att nu är inte byn längre komprimerad till en liten demografisk ytan, utan finns utspridd över hela världen.
Informationssamhället har eskalerat och har förstört vår kunskapshöjande utveckling och idag tävlar vi istället om vem som vet mest eller har rätt i en viss fråga, vem som lyssnat på vem och vilken typ av informationskälla som ligger till grund för det hela. Oavsett vilken gruppering man tillhör ser man ner på de som inte håller med.
Vi har tappat syftet med information och kommunikation, och därmed även kärnan i vad det hela egentligen är till för; kunskap och utveckling. Personlig utveckling. Att kommunicera med andra, informera andra, bli informerade om saker och ting, och föra dialoger med människor bör vara någonting som vi använder för att utvecklas till det bättre, både som individer och kollektiv. Inte som manipulation, utan som reflektion och innovation.
”We are drowning in information as we starve for knowledge.” – John Naisbitt
holistichalsocenter.com
SKARPT Hemsida
SKARPT Youtube
Instagram
SKARPT Podcast
