År 1835 så gav den franske författaren Alexis de Tocqueville ut ett verk som fortfarande debatteras inom filosofi, sociologi och statsvetenskap. På relativt kort tid hade Frankrike genomgått revolutionen, kejsardömet, restaurationen och kung Ludvig Filips borgerliga monarki. När Tocqueville föresatte sig att studera andra länders politiska system såg han paralleller mellan två stater vars grundförutsättningar och system var helt olika:

”Båda har vuxit upp obemärkt, och medan mänsklighetens uppmärksamhet riktats åt annat håll har de plötsligt fått den mest framstående platsen bland nationer.” Länderna som han talade om var förstås Ryssland och USA, som till skillnad mot andra stater hade växt ”med en snabbhet och lätthet längs en bana som det mänskliga ögat inte kunde greppa.”¹

Tocqueville avslutade analysen med en imponerande träffsäker slutsats:

Trots att Rysslands och USA:s utgångspunkter och vägar var så olika tycktes de utvalda ”att en dag hålla halva världens öde i sina händer.”² 110 år senare hade denna närmast profetiska vision besannats. För även om mycket av den verkliga makten fortfarande låg i London så skulle de två supermakter som börjat utkristalliseras i slutet av 1940-talet komma att dominera världen.Dessvärre till priset av miljoner människors lidande och död.

Antony Sutton var en engelsk professor i ekonomi som 1968 fick anställning vid Stanford University i Kalifornien och blev forskare vid ansedda Hoover Institute. Via sin position fick Sutton tillgång till de nationella arkiven och när han gick igenom dem fann han dokument som visade att USA varit med och finansierat kommunisternas revolution i Ryssland.³

Enligt Sutton spelade American International Corporation, (A.I.C), med en av Federal Reserve Banks grundare, Frank Vanderlip, som direktör, en viktig roll i sponsringen. Det officiella syftet med A.I.C var att utveckla inhemska och utländska företag, att utöka amerikanska aktiviteter utomlands samt främja intressen hos amerikanska och utländska banker, företag och teknik. Ett mindre känt syfte var att hjälpa kommunisterna.⁴ W. Lawrence Saunders, en av styrelseledamöterna i A.I.C skrev till och med ett brev till president Wilson om att han ”sympatiserade med den sovjetiska regeringens styre.”⁵

William Franklin Sands, verkställande sekreterare för A.I.C, bidrog med 1 miljon dollar till bolsjevikerna.⁶ Detsamma gällde Federal Reserves förste chef William Boyce Thompson,⁷ stor aktieägare i Rockefeller-kontrollerade Chase Bank samt kollega till JP Morgan. I ett nio-punkts memorandum uppmanades även Englands premiärminister David Lloyd George att stödja de bolsjevikiska revolutionärerna.⁸ Även Simpson, Thacher och Bartlett, en av de ledande Wall Street firmorna, stödde bolsjevikerna.⁹ Syftet, berättade Sutton, var att eliminera konkurrens från Ryssland och att spela ut den hegeliska dialektiken.

Frankrikes Londonambassadör mellan år 1920-24, Comte de St. Aulaire, berättade i sina memoarer om en middagskonversation han deltagit i strax efter första världskriget. En av gästerna på bjudningen var den inflytelserike bankiren Otto Kahn, kollega till Jakob Schiff i den amerikanska investeringsbanken. Kuhn, Loeb & Co. Under middagen tillfrågades Kahn om varför bankirerna backade upp bolsjevismen i Ryssland. Det var ju ett system som bevisligen var motståndare till det privata ägande som kapitalisterna förespråkade.

Kahn svarade:

”Du säger att marxismen är själva motsatsen till kapitalismen, som är lika helig för oss. Det är just av den anledningen att de är direkta motsatser till varandra som de två polerna på den här planeten placeras i våra händer och tillåter oss att vara dess axel. Dessa två opponenter, som bolsjevismen och vi själva, finner sin identitet i Internationalen. Dessa motsatser … möts sedan igen via identiteten av deras syfte och slutar i omvandlingen av världen via kontroll av rikedom uppifrån och revolution underifrån.” ¹⁰

Historikern och författaren Charles L Mee jr, som var redaktör för tidskriften ”Horizon Magazine” berättade i boken ”Meeting at Potsdam” om det kalla krigets inledningsskede. I en artikel i tidningen American heritage 1977 gjorde Lee ett mycket intressant avslöjande:

”Den 27 februari 1947 hade president Truman ett möte i vita huset med kongressens ledare.

Utrikesminister Dean Acheson var närvarande och Truman fick honom att säga till kongressledamöterna vad som stod på spel.

”Ingenting mindre än överlevnaden för hela den västerländska civilisationen!”¹¹

Notera att det här uttalandet gjorde utrikesminister Acheson två ÅR INNAN Sovjet gjorde sin första kärnvapensprängning i augusti 1949.

Lee fortsätter:

”Kongressmännen var tysta en stund, därefter tog senator Arthur Vandenberg, en framstående republikan från Michigan, som hade kommit att stödja en aktiv utrikespolitik, till orda och utbrast:

”Om presidenten vill sälja det här till det amerikanska folket så måste han skrämma skiten ur dem!”¹¹

Lee förklarar:

”Det var i detta ögonblick som det kalla kriget i realiteten startade.”¹²

Stalin sa senare:

”Atomvapen är till för att skrämma dem med svaga nerver.”¹³

Med hotet om en yttre fiende kunde Stalin och den sovjetiska eliten bibehålla sin makt och fortsätta leva gott medan det ryska folket levde i fattigdom och förtryck. Enligt samma princip kunde eliten i USA och Storbritannien utöva sin makt och fortsätta tjäna enorma summor på de groteska utgifter som via bankirernas lån finansierade krigsindustrin.

Medan Stalin tystade oppositionella via en mycket brutal hetsjakt och ett angiverisystem så använde man i väst (framförallt i USA och Storbritannien) en mera raffinerad metod; Man gav människorna en illusion av medbestämmande via val där de fick rösta på någon av de kandidater som den verkliga makteliten ansåg mest lämpliga att saluföra deras agenda.

I boken ”The Making of the Cold War Enemy: Culture and Politics in the Military”¹⁵ beskrev professor Ron Theodore Robin hur akademiker ofta utvecklar ett nästan patologiskt förtroende för militärers och regeringars historiebeskrivning och att de bidrog till att skapa kalla kriget. Med en sofistikerad indoktrinering drillar man massorna att acceptera mer övervakning, mer inskränkning av den personliga friheter och till och med krig.

I boken ”Calculated Risk” gjorde General Mark Clark, som deltog i markanfallet på Tyskland, ett mycket viktigt avslöjande: På sin väg till södra Tyskland, deras svagaste punkt, fick de allierade order om halt. I stället för att med fullt manskap gå in och ta över landet drog man istället bort trupper och spred ut dem varpå invasionen fördröjdes så att ryssarna hann avancera och ta över östra delen av Tyskland.

General Mark Clark skrev:

”Detta beslut togs på hög nivå av anledningar som övergår min fattningsförmåga.”¹⁶

I boken ”Final Varning – A History of The New World Order” beskrev författaren David Allen Rivera hur CFR-medlemmen och generalen George Marshall av USA efter andra världskriget skickades till Kina för ett möte med ledaren Chiang Kai-Shek och uppmanade honom att ge kommunisterna representation i regeringen och att nationalisterna (Guomindang) skulle ha en koalition, eftersom ryssarna inte hade något inflytande på de kinesiska kommunisterna.

Harry Dexter White och Owen Lattimore, som var höga ämbetsmän på det amerikanska Statsdepartementet, såg till och med till att förfalska dokument som fick de kinesiska kommunisterna att framstå som bönder som arbetade för en jordreform. ”Saturday Evening Post” publicerade hela 60 artiklar där de framställde de kinesiska kommunisterna och Mao som ”jordreformatorer” och Chiang Kai-Shek som en korrupt diktator.

Chiang Kai-shek vägrade emellertid låta kommunisterna ha något som helst inflytande över regeringen varpå Marshall rekommenderade att allt amerikanskt bistånd skulle avbrytas och ett embargo upprättas, vilket fick till följd att det inte fanns något bränsle för kinesiska tanks och flygplan och ingen ammunition till vapnen. Sovjet gav de kinesiska kommunisterna militära medel de hade beslagtagit i kriget mot Japan och avsatte även en del material de fått som hyrlån av amerikanerna.

Snart började Mao sina sista förberedelser att ta över regeringen. 1948 röstade den amerikanska kongressen för ett bistånd till Kina på 128 miljoner dollar. Man väntade dock med att betala det till EFTER att Chiang Kai-Shek var besegrad av kommunisterna.

Under Koreakriget assisterades Nordkorea taktiskt av ryssarna och militärt av kineserna. General MacArthur, en ärlig man, skrev ett brev som lästes upp i kongressen om hur kineserna vällde in över gränsen till Korea och att det inte fanns något substitut för seger.

”Kriget mot kommunismen,” sa MacArthur, ”kommer antingen att vinnas eller förloras i Korea.”¹⁷

Efter det uttalandet entledigades General MacArthur från sin tjänst och ersattes av General Matthew B. Ridgeway, medlem i CFR.

General MacArthur skrev senare:

”Jag är bekymrad över säkerheten för vår stora nation, inte så mycket p.g.a hot utifrån, som för hotet från de lömska krafter som verkar inom landet.”¹⁸

En man med samma heder som MacArthur, General George Edward Stratemeyer vittnade senare i kongressen:

”Man går in i ett krig för att vinna, man går inte in i det för att stå still och förlora men vi fick inte vinna det. Det var inte tillåtet.”¹⁹

I sin bok ”Survival Is Not Enough: Soviet Realities and America’s Future” avslöjade den polske historieprofessorn Richard Pipes på Harvard University hur Sovjets teknologi och industri till stor del byggdes upp med hjälp av företag från väst. Pipes förklarade hur den enorma fordonsindustrin i Tatarstan byggdes av ”Pullman-Swindell company” i Pittsburgh och att Sovjets handelsflotta byggdes av utländska varv samt att ”Bryant Chucking Grinder Company” i Springfield sålde kullager som möjliggjorde inskjutning av Sovjets kärnvapenmissiler.

I Major George Racey Jordans sensationella bok ”From Major Jordans Diaries” avslöjade han hur amerikanerna försåg Sovjet med uranium, torium, kobolt, kadmium samt data om atombomben.

Averell Harriman, som var Roosevelts sändebud i Europa, berättade om ett samtal mellan Eric Johnson, president i ”United States Chamber of Commerce” och den sovjetiske ledaren där Stalin sa:

”Två tredjedelar av de sovjetiska industrierna har byggs upp med hjälp av USA och med amerikansk teknologi.”²⁰

Vi kan alltså konstatera att Sovjetunionen försågs med både militär och industriell teknik av det land som ansågs utgöra dess största fiende.

När ungrarna gjorde uppror mot sina sovjetiska förtryckare 1956 och ryssarna drog sig tillbaka skickade USA:s Statsdepartement ett telegram till ryssarna.

Telegrammet, från ”US Congressional Record, August 31, 1960” lyder enligt följande och borde nästan ensamt räcka som bevis för att det ”Kalla kriget” var en fejk:

”USA ser inte positivt på regimer som är fientliga mot Sovjetunionen längs den ryska gränsen.”²¹

Några timmar efter att de erhållit telegrammet den 4 november 1956, stormade ryssarna åter in i Ungern och tog tillbaka makten.

Harold Pease är professor i historia vid Palo Verde College i Kalifornien. Han skrev följande i en mycket avslöjande artikel med titeln ”The Communist – Capitalist Alliance”:

”Vi som undervisar i politisk vetenskap på universitetsnivå finner oss själva allvarligt handikappade av den brist på textböcker och noggrann historisk forskning om ett av de viktigaste fenomenen i vår tid, nämligen, den otroliga alliansen mellan ledarna för kommuniströrelserna i världen och ledarna för några av de mäktigaste bankerna och företagen i Europa och Amerika.”²²

Professor Pease fortsätter:

”Att en sådan allians överhuvudtaget skulle existera kom som en intellektuell chock för mig. Det verkade irrationellt, en ideologisk motsägelse och intressekonflikt. Icke desto mindre, ju mer jag undersökte saken desto mer övertygad har jag blivit att alliansen inte bara är en realitet, utan att där finns också den gordiska knuten* som måste lösas innan vi kan lösa några av världens största problem.”²³

I en av de mest sensationella böcker som någon skrivits ”Tragedy & Hope – A history of the world in our time”, från 1966, berättade Bill Clintons mentor, professor Carroll Quigley:

”Det har i decennier existerat ett internationellt nätverk som opererar likt den radikala högern tror att kommunisterna gör. Faktum är, att detta nätverk, en slags runda bords grupp, inte har något emot att samarbeta med kommunisterna eller någon annan grupp och ofta gör det. Jag känner till deras förehavanden eftersom jag har studerat dem i 20 år och under 2 år i början på 60-talet fick tillgång till deras dokument och hemliga arkiv.”²⁴

Den ryske nobelpristagaren Alexander Solzhenitsyn avslöjade följande:

”De stora kapitalisterna och Förenta Staterna assisterade Lenin under revolutionens första år och sedan dess ser vi ett fortsatt starkt stöd för Sovjets kommunistledare av affärsmännen i väst.”²⁵

Den egyptiske historikern och författaren professor Donald Sassoon, som var god vän med Rothschilds, skriver i sin bok ”Hundra år av socialism” (2002) att socialismen skapades mitt i arbetarkampen av kapitalet, inte av arbetarna. Donald Sassoon visar också hur socialismen och kapitalismen varit tätt sammanlänkade under hela nittonhundratalet.

Om du har en fiende (Kommunismen) som säger sig vara din (Kapitalismens) totala motpol och vars mål är att utrota dig, är det då logiskt att du förser denna fiende med material och hjälp som ska underlätta denna fiendes mål?

Svaret torde, enligt logikens alla lagar, vara nej, men detta är precis vad USA och väst har gjort under hela 1900-talet.

De som fortfarande tvivlar, men som verkligen vill veta, behöver bara kolla upp källorna här under.

*Världsorganisationen Roosevelt syftade på i konversationen med Stalin var FN.

*Den gordiska knuten syftar på legenden om en knut i Gordions tempel som var så komplicerad att ingen förmådde lösa upp den. Enligt en spådom skulle den som fick upp knuten bli herre över Asien. Alexander den store lyckades genom att hugga sönder den med sitt svärd.

Artikel skriven av Michael Delavante

Kalla kriget bakom kulisserna

OBS! Artikeln är under uppdatering.

Källor:

1. Alexis de Tocqueville, “Democracy in America: Volume One and Two”, Pennsylvania State University, 2002. (sidan 485)

2. Alexis de Tocqueville, “Democracy in America: Volume One and Two”, Pennsylvania State University, 2002. (sidan 485)

3. Antony Sutton, “Wall Street and the Bolshevik Revolution,” Crown Publishing Group, 1974. Se även: Congressional Record: Proceedings and Debates of the 92d Congress, Volume 118, Part 20, United States. Congress, U.S. Government Printing Office, 1972, (sidan. 26143) Se även: Professor Antony Sutton with Dr. Stan Monteith, Radio Liberty, July 29th, 1999.

4.Antony Sutton, “Wall Street and the Bolshevik Revolution”, Crown Publishing Group, 1974, (sid.134-35)

5. Antony Sutton, “Wall Street and the Bolshevik Revolution,” Crown Publishing Group, 1974, (p.170) Se also: James Perloff, “The Shadows of Power: The Council on Foreign Relations and the American Decline,” Western Islands, 1988, (sidan 40)

6.Neil V. Salzman, ”Reform and Revolution: The Life and Times of Raymond Robins,” Kent State University Press, 1991, (sidan 214)

7.Antony Sutton, “Wall Street and the Bolshevik Revolution”, Crown Publishing Group, 1974, (sid. 75-76, 95, 122, 133)

8. Antony Sutton on ”Left” versus ”Right” and the Hegelian dialectic in American politics, Anthony Sutton, Prisonplanet, July 9 2003. Se also: Professor Antony Sutton with Dr. Stan Monteith, Radio Liberty, July 29th, 1999.

9. Antony Sutton on ”Left” versus ”Right” and the Hegelian dialectic in American politics, Anthony Sutton, Prisonplanet, July 9 2003. Se also: Professor Antony Sutton with Dr. Stan Monteith, Radio Liberty, July 29th, 1999.

10. Comte de Saint-Aulaire, ”Geneva Versus Peace, ” Sheed & Ward, New York, 1937, (sidan 82)

 

 

 

(4) Charles Kegley, Shannon Blanton, “World Politics: Trend and Transformation, 2013 – 2014 Update Edition”, Cengage Learning; 14 edition, 2013,(sidan 98)

 

(5) David Dilks, ”The Diaries of Sir Alexander Cadogan, 1938-1945”,: G. P. Putnam’s Sons, 1972, (sidan 633)

 

(6) David Reynolds,”From World War to Cold War:Churchill, Roosevelt, and the International history of the 1940s”, OUP, Oxford, 2006, (sidan 343)

(7)  Peter Grose, “Operation Rollback: America’s Secret War Behind the Iron Curtain”, Mariner Books, 2001) (sidan 11)

(8) Winston S. Churchill , ”The Second World War, Volume 6: Triumph and Tragedy”, Houghton Mifflin; Reissue edition, 1986, (sidan 198)

 

(9) Winston S. Churchill , ”The Second World War, Volume 6: Triumph and Tragedy”, Houghton Mifflin; Reissue edition (9 May 1986) (sidan 198)

 

(10) Winston S. Churchill , ”The Second World War, Volume 6: Triumph and Tragedy”, Houghton Mifflin; Reissue edition (sidan 198)

 

(11) Winston S. Churchill , ”The Second World War, Volume 6: Triumph and Tragedy”, Houghton Mifflin; Reissue edition (sidan 198)

 

(12) Winston S. Churchill , ”The Second World War, Volume 6: Triumph and Tragedy”, Houghton Mifflin; Reissue edition (sidan 198)

 

(13) Remi A. Nadeau, ”http://books.google.se/books/about/Stalin_Churchill_and_Roosevelt_divide_Eu.html?hl=sv&id=neJmAAAAMAAJStalin, Churchill, and Roosevelt divide Europe”, Praeger, 1990,

 (sidan 65)

 

(14)  Robert A. Pastor, ”Congress and the Politics of U.S. Foreign Economic Policy, 1929-1976”, University of Calofornia Press, 1982, (sidan  259)

 

(15) Robert A. Pastor, ”Congress and the Politics of U.S. Foreign Economic Policy, 1929-1976”, University of Calofornia Press, 1982, (sidan  259) Se även:  Robert Mann, ”Wartime Dissent in America: A History and Anthology”, Pallgrace and MacMillian, 2010, (sidan 106)

 

(16) A Good Way To Pick A Fight, Charles L. Mee, Jr. August 1977, American Heritage,  Volume 28,  Issue 5.

 

(17) L. Fletcher Prouty, JFK, The CIA, Vietnam and the Plot to Assassinate John F. Kennedy, (xxiv)

(18) Robert S. McNamara, James Blight, Robert K. Brigham, Thomas J Biersteker, James Blight, Herbert Schandler, ”Argument Without End: In Search of Answers to the Vietnam Tragedy”, Public Affairs, 1999, (sidan 16)

 

(19) Archimedes L.A. Patti, ”Why Vietnam?: Prelude to America’s Albatross”, University of California Press, 1980, (sidan 389)

 

(20) Archimedes L.A. Patti, ”Why Vietnam?: Prelude to America’s Albatross”, University of California Press, 1980, (sidan 382)

 

(21) L. Fletcher Prouty, JFK, The CIA, Vietnam and the Plot to Assassinate John F. Kennedy, Skyhorse Publishing, 2011, (Sidan xxiv)

 

(22) Foreign Relations of the United States, 1952–1954
Volume XIII, Part 1, Indochina (in two parts), Document 385. US Department of State. Office of the Historian. Se även: Department of State Bulletin, September 14, 1953, (sid 339–342)

 

(23) Foreign Relations of the United States, 1952–1954
Volume XIII, Part 1, Indochina (in two parts), Document 385. US Department of State. Office of the Historian. Se även: Department of State Bulletin, September 14, 1953, (sidan 342)

 

(24) Stephen Kinzer, “The Brothers: John Foster Dulles, Allen Dulles, and Their Secret World War”, Times Books;

25. Congressional Record, 8, July, 1975, pp. 11951-11956.

1St Edition edition, 2013, Se även: How Two Brothers Waged A ’Secret World War’ In The 1950s. NPR Books, September 29, 2013. Samt: Stephen Kinzer on The Brothers: John Foster Dulles, Allan Dulles & Their Secret World War.  Massachusetts School of Law’s Program, Massachusetts School of Law’s Program. Samt: Stephen Kinzer, Author, ”The Brothers” –C-Span:  https://www.youtube.com/watch?v=Mxw0B8wgoQU

 

 

(25) The Pentagon Papers, Gravel Edition , Volume 1, Chapter 2, ”U.S. Involvement in the Franco-Viet Minh War, 1950-1954”, Beacon Press, 1971, Section 2, (sidan 85)

 

 

(26) The Pentagon Papers, Gravel Edition , Volume 1, Chapter 2, ”U.S. Involvement in the Franco-Viet Minh War, 1950-1954”, Beacon Press, 1971, Section 2, (sidan 85)

(27) Alan Axelrod, ”The Real History of the Cold War: A New Look at the Past”, Sterling; 1 edition (2009) (sidan 58)

(28) Alan Axelrod, ”The Real History of the Cold War: A New Look at the Past”, Sterling; 1 edition (2009) (sidan 58)

 (29) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace and Company, 1952. (sid 33)

(30) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace and Company, 1952. (sidan 95)

(31) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace and Company, 1952. (sidan 33)

(32) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace and Company, 1952. (sidan 142)

(33) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace and Company, 1952. (sidan 8)

(34) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace, 1952. (sidan 9)

(35) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace, 1952. (sidan 9 )

(36) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace, 1952. (sidan 9 )

 (37) George Racey Jordan, ”From Major Jordan’s Diaries”, Harcourt, Brace, 1952. (sidan 9 )

 

(38) George H. Nash, ”Freedom Betrayed: Herbert Hoover’s Secret History of the Second World War and  I´ts Aftermath ”, Hoover Institution Press; 1st edition ( 2011) (sidan 491)

 

Professor Antony Suttons ”Western Technology and Soviet Economic Development”:

http://www.mailstar.net/sutton.html

Avslöjande video om ryska revolutionen:

http://www.mefeedia.com/entry/wall-street-freemasonry-and-the-bolshevik-revolution/15851357

Professor Ron Robins bok ”The Making of the Cold War Enemy, Culture and Politics in the Military. ”

Skriv in titeln på boken:

Länk: books.google.com

Historikern Ralph Eppersons ”The Unseen Hand”:

Länk: amazon.com

General Mark Clarkes bok ”Calculated Risk”:

Länk: amazon.ca

Professor Richard Pipes:

Länk: sv.rilpedia.org

David Allen Riveras ”Final Warning – A History of The New World Order” online:

Utdrag ur samma bok:

Länk: modernhistoryproject.org

Major Jordans bok online:

Länk: sweetliberty.org

Här kan ni köpa boken:

Länk: amazon.com

Professor Carroll Quigleys bok ”Tragedy & Hope” free on line:

http://www.cyberclass.net/turmel/quig00.htm

Professor Donald Sassoons bio:

http://www.history.qmul.ac.uk/staff/sassoond.html