KI förnekar kända risker med mobiltelefoni – Döljer att internationell studie bekräftar risk för hjärntumör

mobilskull

WHO-studien Interphone om hjärntumörrisker av mobilanvändning fann, tvärtemot vad som påståtts i ledande svensk press, ökad risk för hjärntumör av mobilanvändning. De svenska Interphone-forskarna från Karolinska Institutet dolde vid presskonferensen
att studien visade en trend av ökad risk med ökad användning och ökad tid som förflutit sedan mobilen först började användas.

I motsats till KI-forskarna, finner Interphones projektledare det oroväckande att resultaten indikerar att dagens normalanvändare löper ökad risk för hjärntumör. Presentationen av resultatet speglar de enorma ekonomiska intressen som berörs. Mobilindustrin delfinansierade studien.

Ökad risk för hjärntumör för normalanvändare
Interphone visar en statistiskt signifikant ökad risk för dödlig hjärntumör för dem som använt mobilen i 1 640 timmar eller mer (+40%).[1] Fördelat på en tio-årsperiod motsvarar det 27 minuter om dagen, vilket inte är mycket med dagens mått. När man justerat för en brist med kontrollgruppen visas en ännu starkare säkerställd risk för denna användargrupp (+82%) samt då10 år förflutit sedan mobilen började användas (+118%). Dessa alarmerande slutsatser har förpassats till ett appendix. [2]

I Appendix 2 visar Interphone en säkerställd ökad risk med ökad latenstid (antal år som förflutit sedan mobilen först började användas):


Källa: Kurva utifrån data från Interphone-studien, Appendix 2

Man fann också en statistiskt säkerställd ökad risk vid ”mobilsidan”, den sida av hjärnan där tumören uppstod (+96%), och vid den mest exponerade delen av hjärnan (+87%).[3] Studien visade vidare en nästan fördubblad risk för de tyngsta användarna av NMT-telefoner (+95%). Dessa användare hade längst latenstid, då NMT var den första bärbara telefonen som togs i bruk.[4]

Ökad risk med ökad användning och ökad latenstid
Interphones projektledare, professor Elisabeth Cardis, säger:
–Jag anser att vi har ett antal data som visar en möjlig ökad risk bland de tyngsta användarna och eftersom de tyngsta användarna i vår studie motsvarar små användare idag anser jag att det är oroväckande.[5]

När KI-forskarna påstår att de inte funnit någon risk för en ”regelbunden” användare, talar de om personer som använt mobilen marginellt, med dagens mått mätt. Det är anmärkningsvärt att Interphone-forskarna inte närmare analyserar den tyngsta användargruppen, som i dag motsvarar
normalanvändarna, trots att det är hos dem man kan förvänta sig att risken är högst. De klumpas ihop i gruppen ”mer än 1 640 timmars total mobilanvändning”.

–Vilka risker hade visats om man hade analyserat risken för de som använt mobilen i över 2 000 timmar? Eller över 10 000 timmar? En domstol i Italien konstaterade i december 2009 att en man fått en tumör efter att ha använt mobilen och den trådlösa telefonen i 15 000 timmar. Det är logiskt att man först upptäcker risker bland de verkliga ”tunga användarna” och då tillräckligt lång tid förflutit för att en tumör ska upptäckas, kommenterar Mona Nilsson, som under många år granskat frågan och
är aktuell med boken Mobiltelefonins hälsorisker.

Professor Michael Kundi vid Wiens universitet sammanfattar situationen väl:
–Man måste komma ihåg att den genomsnittliga latenstiden i studien var fem år. Det är omöjligt att upptäcka en ökad risk för hela gruppen med så kort latenstider. Enbart analysen för intensiv användning och lång latenstid är relevant.[6]

KI-forskare bortser från tunga användare
Anders Ahlbom och Maria Feychting som båda har anknytning till ICNIRP (se nedan), avfärdade vid förra veckans presskonferens på KI de analyser som visat en ökad risk för elakartade tumörer med att studien skulle lida av allvarliga brister och att de som fått hjärntumör skulle överdrivit sin mobilanvändning samt inte visste vilken sida de använt mobilen vid. De hävdade att de inte funnit något dos-responssamband och att de ökade riskerna för användare över 1 640 timmar därför inte skulle stämma. Professor Maria Feychting hävdade till och med att det skulle vara ”osannolikt” att personer använt mobilen mer än en timma om dagen.

Relativ risk i förhållande till användningstid (minuter per dag) i tio år:


Källa: Kurva utifrån data från Interphonestudien, tab. 3

Interphones projektledare Elisabeth Cardis säger:
”Vi ser en trend för ökade risker med ökad latenstid liksom ökade risker för de tyngsta användarna
både för totalt antal samtal och total samtalstid.”
[7]

Fel om visade cancereffekter
KI-forskarna hävdade vidare att det inte finns någon ”tänkbar” hypotes som skulle ge ”anledning att tro att det skulle ha effekter i cancersjuklighet”. Påståendet är felaktigt:

1. 2004 redovisades REFLEX-projektet, ett omfattande EU-finansierat p 1. rojekt, omfattande forskarlag över hela Europa, som bland annat visade att mobilstrålning skadar cellers DNA. ”Det går inte längre att hävda att vi inte känner till någon mekanism som kan förklara att mobilstrålning kan orsaka vilken sjukdom som helst hos människor och djur”[8]

2. Professor Hugo Rüdiger från Wiens Universitet konstaterade i en rapport 2009: ”Det finns omfattande belägg för att radiofrekvent strålning kan vara cancerogen på flera olika sätt. Den gentoxiska effekten kan i sin tur orsakas av bildandet av fria radikaler och påverkan på cellens naturliga reparationsmekanismer.”[9]

3. Att det finns en tänkbar biologisk hypotes framgår också av Interphones studieprotokoll, och var anledningen till att studien skulle göras.

Unga användare löper mångdubbelt ökad risk
Slutsatserna som berör personer med en signifikativ mobilanvändning bekräftar resultaten från Hardellgruppens forskning: Mobilen, men även den trådlösa telefonen, ökar risken för hjärntumörer. I en studie 2009 visade de dessutom att unga användare löper mångdubbelt högre risk för dödlig hjärntumör.[10] Gruppens forskning har högt internationellt anseende, och bedömdes år 2009 hålla en högre kvalitet än Interphone.[11]

–Att förneka de risker som nu är ett känt faktum i forskarvärlden är en skandal. Det är bedrägeri under vetenskaplig täckmantel och ett grovt svek mot allmänheten och i synnerhet mot den uppväxande generationen. Det handlar om risker för dödliga hjärntumörer, och många andra effekter, säger Mona Nilsson.

Studien undervärderar riskerna
Samtidigt som studien visar ökade risker, lider Interphone av flera ”riskhandicap” som undervärderar riskerna. Många resultat för korttidsanvändning indikerar att mobilen skulle skydda mot hjärntumör. Bristerna har påpekats av forskare både inom och utanför Interphone.[12] Exempel:

1. Användare av trådlösa telefoner (DECT) ansågs oexponerade, trots att de exponeras för liknande strålning.

2. Ett bortfall av icke-mobiltelefonanvändare i kontrollgruppen.

3. En ”regelbunden användare” har definierats som en person som använder mobilen en gång i veckan under minst 6 månader.

Professor Joel M. Moskowitz, Direktör vid School of Public Health vid Berkeley-universitetet i Kalifornien, säger:

–Interphone-studien är behäftad med felaktigheter som gör att resultaten snedvridits mot att inte visa skadliga effekter. Ändå visar den skadliga effekter. Hur mycket större skulle dessa ha varit, och vilka ytterligare effekter hade identifierats om studien inte varit felaktig?[13]

Jäviga forskare i nyckelpositioner
Sex år efter avslutad datainsamling och fyra år efter planerad redovisning publicerades Interphonestudien den 18 maj 2010. Förseningen är en följd av att forskarna från 13 länder inte kunde enas om vad studien visade. Den nordisk-brittiska ICNIRP-dominerade falangen som ville tona ner de risker som påvisats, vann den inbördes striden. Kritiker varnade tidigt för att studien skulle designas för att ge ett lugnande besked, då mobilindustrin var delfinansiär. Forskare som är närstående mobilindustrin och ICNIRP kom dessutom att dominera studiens ledningsgrupp.

ICNIRP är den privata stiftelse som ligger bakom dagens kontroversiella gränsvärden som helt bortser från långtidseffekter som cancer, och endast skyddar mot omedelbara uppvärmningseffekter (exponering 6 min). ICNIRP-forskarna anses ha en jävsställning då ett fastställt samband mellan mobilanvändning och hjärntumörer skulle slå bort grunden för ICNIRP:s gränsvärden, som är av enorm ekonomisk och strategisk betydelse för mobilindustrin.

www.monanilsson.se

1. Interphone tab 2. Säkerställd risk: OR=1,4 Se huvudartikeln http://ije.oxfordjournals.org/cgi/reprint/dyq079

2. Interphone Appendix 2. Säkerställd risk: OR= 2,18 (10+ år) OR=1,82 (1640+ timmar) Det erkända nyhetsbrevet
Microwave News skriver om dessa resultat under rubriken Interphone’s Provocative Analysis of the Brain Tumor Risks:
www.microwavenews.com/Interphone.Appendix2.html Appendix 2 finns på: http://ije.oxfordjournals.org/cgi/data/dyq079/DC1/2

3. Interphone tab 4: Säkerställd risk OR ”temporal lobe”= 1, 87 Tab 5: OR mobilsidan (ipsilateral sida) = 1,96

4. Interphone Appendix, tab 3. Säkerställd risk: OR=1,95 Appendix (Supplementary Data)http://ije.oxfordjournals.org/cgi/content/full/dyq079/DC1

5. http://www.loe.org/shows/segments.htm?programID=10-P13-00021&segmentID=1

6. E-postkommunikation michael.kundi@meduniwien.ac.at

7. Study probes link between cancer and phones http://www.abc.net.au/lateline/content/2010/s2902097.htm

8. REFLEX final report, 2004

9. Rüdiger, H.: Genotoxic effects of radiofrequency electromagnetic fields; Pathophysiology, 2009

10. Hardell, Carlberg: Mobile phones, cordless phones and the risk for brain tumours; Int J Oncol., 2009
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19513546

11. Analysis of cellphone studies finds tumor risk http://articles.latimes.com/2009/oct/14/science/sci-cell-phones14

12. ”The International EMF collaborative” A Counter-View of the Interphone Study https://vimeo.com/8109152 ,
http://www.radiationresearch.org/pdfs/20100517_emf_collaborative_interphone.pdf

13. The Interphone Study: A Call for Cell Phone Health Warnings, J. Moscowitz May 16 2010, jmm@berkeley.edu

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here