Köttätande bra för folkhälsan

Miljöaktivister bedriver en intensiv propaganda mot köttätande som man menar bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Jag skall vid ett senare tillfälle beröra detta påstående som inte är riktigt förutsatt att köttet produceras på ett ekologiskt bra sätt. Att miljöaktivister så starkt bedriver kampanj mot köttätande tror jag mer beror på att de ofta har en stark ideologisk bias för vegetarisk kost. Kampanjen mot köttkost är ur folkhälsosynpunkt ytterst diskutabel.

En studie från universitetet i Graz har kommit fram till att vegetarianer oftare är sjuka och har en lägre livskvalitet än köttätare. Enligt ett pressmeddelande har vegetarianer cancer och hjärtinfarkter oftare. Studien visar också på fler psykologiska störningar än hos köttätare. Därför utgör vegetarianerna en större belastning på sjukvården enligt rapporten. Enligt pressmeddelandet har forskarna utvärderat data från den österrikiska vårdintervjuundersökningen (AT-HIS), som också är del i en viktig och värdefull EU-granskning (European Health Interview Survey).

Grazforskarna undersökte totalt 1320 personer som delades upp in i 4 grupper med 330 personer varje. Alla grupper var jämförbara med hänsyn till kön, ålder och socioekonomisk status. Studien tog också hänsyn till rökning och fysisk aktivitet. BMI låg inom det normala området för alla fyra grupperna. Det enda, som egentligen var olikt mellan grupperna, var kosten. De fyra grupperna var: 1) vegetarianer, 2) köttätare som även åt mycket bär, frukt och grönsaker, 3) små köttätare och 4) stora köttätare. Mer än tre fjärdedelar av deltagarna var kvinnor.

I pressmeddelandet skriver man att resultaten motsäger den allmänna klichén, om att köttfri kost är mer sund. Vegetarianer har dubbelt så många allergier som stora köttätare (30.6% mot 16.7%) och de visade ha högre cancerförekomst (4.8% mot 1.8%). Dessutom fann forskarna att de hade en högre förekomst av hjärtinfarkter (1.5% mot 0.6%). Totalt tittade forskarna på 18 olika kroniska sjukdomar. Jämfört med stora köttätare, drabbades vegetarianer värre av de kroniska sjukdomarna i 14 av de 18 fallen som inkluderade astma, diabetes, migrän och osteoporos.

Det medicinska Universitet i Graz bekräftar även tidigare rön från Universitet i Hildesheim, om att vegetarianer drabbas mer av frekventa psykologiska åkommor än övriga. I analysen kom man i Graz fram till att vegetarianer också löpte två gånger så stor risk att drabbas av ångest eller depression i jämförelse med stora köttätare (9.4% mot 4.5%). Det resultatet bekräftas av Universitet i Hildesheim, som funnit att vegetarianer led markant mer av depressioner, ångest, ätstörningar och psykosomatiska föreställningar. Grazforskarna fann också, att vegetarianer rent allmänt drabbas mer av sjukdomar och besökte doktorn oftare.

Stora köttätare visade sig också ha markant bättre livskvalitet i alla kategorier, enligt studien. De fyra undersökta kategorierna var: fysisk och psykisk hälsa, sociala relationer och miljörelaterad livskvalitet.

Detta är inte den första studien som på senare tid motsagt påståenden att vegetarianer är friskare. Världens största nutritionsstudie (EPOS) indikerade också att vegetarianer i allmänhet har en tendens att dö tidigare. Även en grupp finska forskare har analyserat näringsnivåerna hos 22 veganer. Urvalet bestod av välutbildade unga vuxna vars främsta orsak till att välja vegankost var omtanke om djur och miljö snarare än den egna hälsan.

24 procent av veganerna hade för låg D-vitaminhalt, jämfört med 6 procent i kontrollgruppen som bestod av allätare. Veganerna hade också lägre nivåer av betakaroten, E-vitamin, selen, jod och omega-3-fettsyror än kontrollgruppen.

Samtliga veganer och 91 procent av kontrollgruppen hade jodvärden som understeg WHO:s gränsvärde (<100 μg/L urine). Även selennivåerna var lägre hos veganerna än i kontrollgruppen, trots att Finland som enda land i världen tillsätter selen i konstgödsel. Intaget låg dock över det rekommenderade gränsvärdet hos bägge grupperna.

91 procent av veganerna tog kosttillskott med B12-vitamin och ingen brist sågs hos dem. 77 procent tog även D-vitamintillskott. Analyserna visade att den andel av veganerna som inte tog extra D-vitamin hade för låg halt, vilket enligt forskarna tyder på att tillskott gör skillnad.

Många experter har visat att påstådda hälsofördelar med vegetarisk kost är myter. Till exempel så är påståenden som ofta görs av vegetariska organisationer inte vetenskapligt underbyggda, enligt professorn Ulrich Voderholzer som är föreståndare och chefläkare vid Schönen Klinik Roseneck och expert på ätstörningar.

De här forskningsresultaten är egentligen inte så förvånande. Ett otal forskningsarbeten som bl.a. Weston Prices studier på trettiotalet av opåverkade naturfolk visade i princip samma sak. När människan en gång tog steget från små människoliknande apor som levde i huvudsak vegetariskt, till dagens större Homo Sapiens med mer utvecklade hjärnor, så sammanföll det med ett markant ökat inslag av animalier i födan. Bl.a. är animaliskt fett viktigt för hjärnans utveckling. Arkeologer har även kunnat visa att när människor blev bofasta för ca. 10.000 år sedan och gick över till mer spannmålsbaserad kost på bekostnad av animalisk, så uppträdde fler missbildningar av kranium och tandställningar. Spannmålskosten innebar även att människor började drabbas av karies vilket inte förekommit bland animalieätarna, något som även Price visat bland naturfolken.

I pressmeddelandet från Universitetet i Graz skriver man om den vegetariska propagandan: Det handlar mer om ett ideologiskt budskap som kommer med falska löften. Och tillfogar sedan: Prof. Rudolf Kaaks vid det tyska cancerforskningscentrat DKFZ slog för en tid sedan fast angående cancerprevention med hjälp av frukt och grönt: Det finns inget samband, noll komma noll.

Intresserade som vill fördjupa sig kan läsa boken Vegomyten

Av Lars Bern

Originaltext: anthropocene.live

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here