Krisen i Grekland Inifrån – Del 13 – Flykten från Platons Grotta

Grekland flagga

I sitt verk Staten drömde Platon ihop följande historia:

”En grupp människor sitter fastkedjade i en grotta, med ansiktena vända mot grottans inre. Bakom dem finns en mur, och bakom muren brinner en eld. Mellan muren och elden går människor som håller upp föremål ovanför muren, som i en dockteater. Elden kastar skuggor på grottväggarna och dessa skuggor är de enda föremål fångarna i grottan kan se. Därför kretsar hela deras liv kring diskussioner om skuggornas utseende.

Om någon av fångarna nu lyckas lösgöra sig från sina bojor, och passera förbi muren och elden och genom grottmynningen ut i den verkliga världen, skulle han omedelbart bländas av solen som han aldrig hade sett förut. Men när hans ögon vant sig vid ljuset, skulle han upptäcka den verkliga världen och förstå att hans liv hittills varit baserat på artificiellt skapade företeelser. Hade han nu av någon anledning vänt tillbaka in i grottan, skulle han ha mycket svårt att övertyga fångarna i grottan om vad han sett, och därtill skulle hans ögon, nu ovana vid mörkret, ha svårt att peka ut skuggorna på väggarna, och han skulle göra sig till åtlöje.”

Den historien är givetvis irrelevant för oss nutidsmänniskor som är så välinformerade om världen. Vi som har gått i skolan och pluggat in en massa information som omtänksamma staten sammanställt åt oss, om världens religioner, kungar på krigståg, ett urval av den bästa litteraturen, de fyra räknesätten m.m. Många av oss har dessutom fortsatt till universitetet och skaffat fina titlar inom något område med svåruttalat namn. Dessutom knäpper vi på TV:n varje kväll och låter snälla tanter och farbröder förklara och reda ut händelser som enligt SVT eller den välmenande nyhetsbyrån är värda att veta. Så vi kan ju omöjligen vara lurade, eller hur?

Av: Robin Nilsson

Läs mer på libertysilver.se

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here