Rätten till arbete eller rätten att arbeta är två olika ämnen. Oftast hör vi politiker diskutera arbete.
Under industrialiseringen så har trenden gått från att människan arbetar åt sig själv mot att han arbetar för någon annan. Förr arbetade många i hemmet eller på gården, idag arbetar de flesta för något företag. Även då det finns många småföretagare och entreprenörer så arbetar även de idag för någon annan, dvs. staten.
Rätten till att arbeta och att människor ska få använda sin kreativitet borde betraktas som en mänsklig rättighet. Detta skulle skapa många nya arbeten samtidigt som man dessutom kan frigör mer tid för människorna i samhället.
Problemet i dagens samhälle är att steget från idé till företag kan kännas stort och resultatet av detta blir att drömmen om att starta eget förblir en dröm. Kreativiteten förhindras av strikta regler, registrering, bokföring, myndigheter, höga skatter och rädslan att hamna utanför det sociala systemt.
Traditionellt har handeln utgått utifrån två parter, köparen och säljaren. Idag bedrivs handeln mellan tre parter, köparen, säljaren och skattemyndigheten. Om t.ex. en person får idén om att göra smörgåsar och sälja till andra människor vid busshållplatsen så tvingas han att gå igenom många instanser för att kunna sätta igång. Dels så ska personen ha ett företag, utföra redovisning, kontrolleras av hälsovårdsnämnden och dessutom betala en större del av vinsten till skattemyndigheterna.
Det finns flera orsaker till om hur samhället har förändrats från att vara öppet för kreativitet till ett mer kontrollsamhälle där myndigheterna ska ha ett finger med i vad du än gör. En orsak är att samhället har splittrat familjer till individer och istället för att människor har ett socialt nätverk hos släkt, vänner och grannar så är idag individen underkastad och beroende av staten. En annan orsak är att denna struktur av myndigheter och övervakning kostar enorma pengar vilket finansieras genom skatt. Myndigheter måste driva in skatten och detta kostar pengar vilket resulterar till ännu högre skatt.
Tänk hur mycket arbetstimmar staten lägger ner på det som egentligen kan betraktas som onödigt arbete? Varför ska en affär mellan två parter övervakas av en tredje part? Varför ska myndigheter förhindra människor från att utföra sin kreativitet, bli självförsörjande och skapa nya arbeten? Det kontrollsamhälle vi lever i motarbetar människans kreativitet och förhindrar samhället att blomstra.
Detta är inget våra politiker talar om, de nöjer sig med att det är som det är. Själv efterlyser jag någon politisk kraft som förespråkar och vill tvätta bort det negativa ordet svartarbete ur svenska ordlexikon, eftersom det är just denna art av frihandel som borde ligga närmast människans natur.
Många kanske ser detta som befängt, men självklart finns det flera lösningar. Vi måste börja med att granska, varför och till vad betalar vi skatt? Vilka arbeten inom myndigheterna kan betraktas som onödiga? Vilka är samhällskostnaderna för alla kontroller och redovisningstvång företagare har? Vilka alternativ finns det till skatter på lön och handel?
Artikel skriven av Daniel Lillman
Läs även artikeln på Sourze, Legalisera svartarbete
www.gryningensljus.blogspot.com