Det finns många skäl att inte äta margarin. Förutom de hälsomässiga riskerna är framställningsmetoderna så kemikaliserade och motbjudande att enbart detta är skäl nog att försöka få bort dessa produkter från daghem, skolmatsalar, vårdsektorn, hemmen etc.

Margarinindustrin har i Sverige fortfarande ett fast grepp om expertisen. I Livsmedelsverkets tidning ”Vår Föda” meddelade man under våren 2002 att verkets ledande expert i näringslära får sin lön betald av margarinindustrin. Vidare har margarinindustrin flera dietister anställda. Vi har också i mina nyhetsbrev kunna läsa hur journalister som ifrågasätter margarinindustrins propaganda motarbetas och döms bort inom utbildningssektorn.

Norska forskare kritiserar margarinfetter
I grannlandet Norge kritiserar nu forskare margarinkonsumtion. Enligt tidningen Lands nätupplaga (11/2 03) anser forskarna Anna Haug och Pernille Baardseth vid Norges Landbrugshögskole och Matforsk att norrmännen skall äta mindre margarin och säger att ”det är fel sorts fett, vilket kan avhjälpas genom att exempelvis byta en del margarin mot smör”. De båda forskarna talar om tre typer av fett. ”Grönt” fett finns i exempelvis fisk, grönsaker och oljor. ”Gult” fett hittas i mjölk, smör, kött, ägg och mjölkprodukter. ”Rött” fett finns slutligen i bland annat margarin och fetter i bakverk och choklad.

Nästan en fjärdedel (23 procent) av det fett en norrman äter kommer från margarin, jämfört med ynka 3 procent från smör. Norrmännen måste äta mer grönt fett, men också gärna mer gult fett eftersom det minskar förbrukningen av rött fett. På så sätt kan risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskas, enligt Haug och Baardseth.

Islänningarna äter betydligt mer fett än norrmän, men har ändå en lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de äter mer grönt fett.

Raffinering
De fetter som finns i margariner har genomgått en synnerligen brutal kemisk behandling. Orsaken till detta är att man först vill framställa en fettmassa utan naturlig smak, lukt och färg. Dessa kemiska behandlingar kallas ”raffinering”. Detta för att denna neutrala fettmassa sedan skall kunna användas i kosmetika, målarfärger, skärvätska eller margariner. Sedan får var och en tillföra tillsatser, färga upp och parfymera fettmassan efter eget behov. Hudkräm blir vit och får sin egen lukt, margarin blir gul och får smörarom.

Livsmedelsverket anger nedan hur fetterna vid margarinframställningen behandlas med:

Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Kemikalier från båttankar

Allmänt gäller för de flesta fetter att för att kunna användas för margarinframställning måste fettråvarorna raffineras för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.

* Syrabehandling med fosforsyra och neutralisering med lut där man tar bort bl.a. lecitin och fria fettsyror,
* Blekning (med blekjord) som minskar mängden färgämnen och
* Deodorisering (med vattenånga) där man tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester.

För vissa fettråvaror gäller att dessa härdas eller omestras för att ges en önskvärd smältpunkt och konsistens.
* Härdning: Genom behandling med vätgas och nickelkatalysator adderas väte till de omättade fettsyrornas dubbelbindningar varvid mättnadsgraden och smältpunkten höjs. Nickelallergi är en s.k. kontaktallergi och nickelresthalter i margarin anses inte kunna ge upphov till nickelallergier.
* Vid omestringen spjälkas fettsyrorna från glyceroldelen och återesterifieras till nya triglycerider. Detta är i princip vad som sker i mag-tarmkanalen när fett tas upp från maten. Vid omestrifieringen används natrium-metylat och efter raffinering kan små rester av metanol förekomma.

Beträffande metanolresthalter kan nämnas att om metanol används som extraktionsmedel är den högsta tillåtna resthalten 10 mg/kg (SLVFS 1993:17). Frågan om omesterifiering har bl.a. kommenterats av i Vår Föda nr 7 1996 och i Näringsforskning nr 4 1996.

* Fraktionering: Vissa oljor t.ex. palmolja kan delas upp i olika fraktioner med olika smältpunkt; en fast (palmstearin) och en mera flytande (palmolein). Processen sker genom långsam nedkylning i kombination med filtrering, ibland tillsammans med lösningsmedel.

Extraktion
Det är tillåtet att använda extraktionsbensin för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd.

Det finns inga krav på att man t.ex. på en margarinförpackning ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat, därför att härdningen är en process som påverkar råvarans egenskaper.

Bulktransporter av fetter och oljor
Huvudregeln för bulktransporter av livsmedel är att det ska ske i tankar avsedda endast för livsmedel. Följande undantag gäller för fartygstransporter av fetter och oljor och under vissa villkor:
* om fett eller olja raffineras efter transport skall, beroende på väggmaterial (lättrengörbarhet) i tankarna, närmast föregående eller de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel eller ett antal specificerade icke livsmedelsprodukter.
* om fett eller olja inte raffineras efter transport ska de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel.

Dessa undantag är också kopplade till krav på uppgifter om föregående laster och rengöringsåtgärder, som ska finnas dokumenterade hos fartygets befälhavare.

Kommentar till detta:
* Det lösningsmedel som används vid fraktionering är aceton, som också kan finnas som rest i margarin.
* Den beskrivning som Livsmedelsverket gör av omestringen och att fettmolekylerna genomgår samma process i magen är oriktig. Tvärtom spjälkas i huvudsak bara två av de tre fettsyrorna av, medan fettsyran i mitten sitter kvar. Detta är mycket viktigt. I bröstmjölk sitter i huvudsak palmetinsyra i mitten. När man tillverkar modersmjölkersättning är det viktigt att man därför har palmetinsyra i mittenposition. Företrädare för livsmedelsverket har förklarat att mycket små barn inte skall äta omestrade fetter eftersom denna biologiska norm med en orörd mittenposition annars förstörs. Försök med möss (Renaud 1989) visade att omestrad palmolja gav upphov till ökad risk för bildning av blodplättar.
* Livsmedelsverket har vid ett stickprov funnit förhållandevis höga halter av extraktionsbensin (hexan) i margarinerna Milda och Becel/Nytta.* Lösningsmedel, som får fraktas i båttankar som senare skall frakta matfetter, är t ex hexan, aceton och ett hundratal andra kemikalier.
* Vid deodoriseringen behandlas fettet med mycket hög