vaken

Vakencorner
   All Posts

 Botten   Fregende mne   Nsta mne

« 1 ... 93 94 95 (96) 97 98 99 ... 382 »


Re: Enerfood, Jack Blood.

Registrerade sig:
2006-06-03 18:03
Frn >>> Srskrivning <<< borde btfllas
Inlgg: 4181
Citat:

SuperSonic skrev:
Helhetshlsan r ett gammalt fretag numera heter dom Holistic och har mer utvecklade produkter.. som SuperVitalis fr ett verkomligt pris..

http://ortagubben.jetshop.se/ShowProd ... x?ProdID=1640&cat=178


Helhetshlsa r eget bolag meduppstartat av en person som nu istllet har Holistics.

http://helhetshalsa.se/
http://helhetshalsa.se/info/produkter.htm
supergreens och tex grapefruktkrnextrakt, som varit p tapeten p vaken tidigare: http://helhetshalsa.se/info/produkter/ovriga_kosttillskott.htm

http://holistic.se/

Postat den: 2007-08-27 16:52
_________________
Det finns bara EN sanning

S farlig r vgen,
att man aldrig ser stupet,
man faller sakta, stilla och lugnt
i djupaste trygghet
uppbyggd av strunt!


Jag kom, jag sg, jag vnde ter
Topic


Re: Bulk kp av antingen, Supergreens, enerfood, Green+, Optimal Greens.
Oknd
Novax! Vlkommen tillbaka.
Har du haft det bra p "avdelningen" under sommaren?

terpostar min frga om bulkkp av Supergreens som jag stllde tidigare i trden. Du kan PM:a mig svar om du vill det hellre.

Jag hller just nu p att vljer mellan ett par olika.

Postat den: 2007-08-27 22:19
Topic


Re: Gr matpyramiden mer GI Omstridd diet fr std av forskare

Registrerade sig:
2007-07-27 22:32
Frn veberd Skne
Inlgg: 24
Utrensning av tungmetaller, och annan allmn avgiftning r fullt mjlig.
Det finns ngot s enkelt och naturligt som jordrtskockor. det innehller 19,8 % kostfiber per 100 gram. En mngd fruktoligosackaroider som skapar en skyddande gel i mage -tarmsystemt, och spjlas frst i grovtarmen. Dr utgr dessa fda - nring till en kraftig 10 faldig tillvxt av de rtta, goda bakterierna. En mngd mineraler ingr i skockorna. Kostfibrerna gr, att dessa drar med sig ut, allt gammalt / rester som ligger och jser, dessa frbrukar det syret, som de goda bakterierna mste ha. Nr tarmsystemet r rensat frn dessa dliga resterna - bakterierna,m skapas en kraftig tillvxt av de goda bakterierna. 80 % av vrt immunfrsvar kommer frn tarmsystemet. OM detta inte fungerar p rtt stt, tar det sig en mngd olika uttryck verallt i kroppen. Allt frn allergier och inflammationer till migrn, galopperande glykos m.m.
Detta medlet i koncentrat, gavs till alla diabetiker p 1950 -talet, kunde kpas i lsvikt p alla apotek. Min morfar tvingades p grund av vervikt och diabetes, att ta detta dagligen ren runt, fr att hlla vikten nere, och " sockret " p en jmnare niv under lngre tid. D fanns inte insulinet n. NU finns det igen - p ntet under namnet topinulin aktiv det anvnds i hela europa fr ven svra tarmtillstnd, innan annan behandling stts in.
Aktivsyn.se heter fretaget som tar in medlet. P denna lnken str allt om hur det fungerar, rulla ner till Inulin till tarmbakterierna, s frstr ni nnu bttre.
http://www.fruktogront.se/modules/artiklar/artikel.php?pageId=236
S enkelt,okomplicerat ofarligt kan ven gamla metoder vara, n idag!

Postat den: 2007-08-28 23:04
_________________
Har jobbat med naturmedel o forskning kring detta i 50 r, organiserat mssor p temat i flera lnder.Driver idag som hobbyverksamhet www.aktivsyn.se och hlsobloggen: "Farmakologens blogg " dr det presenteras nyheter i Sverige med unika naturmedel,...
Topic


Re: Gr matpyramiden mer GI Omstridd diet fr std av forskare

Registrerade sig:
2007-08-06 10:17
Frn Vrmland
Inlgg: 70
Hej Farmakologen och Silverboy...
Jag har hrt att det finns ngot som heter Tahitian Noni Juice, som tydligen ska vara ngot i hstvg bra, bra fr/mot allt.
Ni verkar kunna ha ett bra svar p detta...
(Har en kompis vars flickvn vill "pracka" p mig detta...:)....)

Andra fr ocks svara naturligtvis......:)

Postat den: 2007-08-28 23:41
Topic


Re: Gr matpyramiden mer GI Omstridd diet fr std av forskare

Registrerade sig:
2007-07-27 22:32
Frn veberd Skne
Inlgg: 24
Lnk om Noni juice
Hej hr kommer en information om vad Noni juicen innehller och fungerar.
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1805

Lnken r hmtad frn Nyfiken vital, emn mycket intressant tidning p ntet om hlsa. de har ett bra register och ett ppet forum att deltaga i.
Hlsn.och smaklig spis , den smakar skit sgs det ?
Farmakologen

Postat den: 2007-08-29 00:27
Topic


Man borde stmma aftonbladet fr detta!
Oknd
Hr upp alla barn, lita p vad vi sger, vi vet vad som r bst och vi vet vad du behver. Tidningen Aftonbladet visar sitt rtta jag och rek nu barnmobiler...

Vrre n satan sjlv!

1: http://www.aftonbladet.se/foraldrar/article186566.ab
2: http://www.aftonbladet.se/foraldrar/article656575.ab


Det hr tycker jag att man kan slnga i ansiktet p dom, eller vad tycker ni?

Hare...!

Postat den: 2007-08-29 11:53
Topic


Re: Man borde stmma aftonbladet fr detta!
Oknd
aftonbladet r en spindokrin maskin, dom gr bara sitt jobb cee.

som alla andra instutitioner s har dom massor av auktoritet men inga som helst skyldigheter till ngonting.

sluta ls skiten bara.

Postat den: 2007-08-29 13:20
Topic


Re: Man borde stmma aftonbladet fr detta!
Oknd
Visst ere s, hller med!

Dom r som en burk me luft, obetydliga :)

Hare..

Postat den: 2007-08-29 15:08
Topic


Re: Man borde stmma aftonbladet fr detta!

Registrerade sig:
2007-07-19 19:07
Frn lund
Inlgg: 3146
Kan folk inte bara sluta anvnda mobiler och opperera in en mast i hjrnan istllet.. Sen microchippa sig, tattuera in en strck kod, ha fotboja och gps.
D vore vrlden bra vill jag lova.

Postat den: 2007-08-29 15:08
_________________
http://www.cfz.org.uk/
There is no government like NO government!
Topic


End Fluoridation, Say 500 Physicians
Oknd
http://www.medicalnewstoday.com/articles/79326.php

Skulle va kul o bomba den hr artikeln till media, de e ju faktisk mainstream.

Natti

Postat den: 2007-08-30 01:51
Topic


Re: End Fluoridation, Say 500 Physicians

Registrerade sig:
2007-07-19 19:07
Frn lund
Inlgg: 3146
att det eskulle va kul hakar ja p, men dremot ingen nyhet somk "dom" skulle va intreserade av..

Postat den: 2007-08-30 04:02
_________________
http://www.cfz.org.uk/
There is no government like NO government!
Topic


Re: End Fluoridation, Say 500 Physicians

Registrerade sig:
2007-01-23 19:45
Inlgg: 1198
Den dr artikeln r ju inte s aktuell utifrn svenska frhllanden, eftersom vi inte flourerar kranvattnet.
Dremot skriver aftonbladet nu om flaskvatten och att det kan innehlla fr mycket flour.
http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article663422.ab

Postat den: 2007-08-30 10:31
Topic


Re: End Fluoridation, Say 500 Physicians
Oknd
Och s en klockren normalisering av mitt inlgg, och informationen.
Flour r inte det enda mnet som r farligt i dricksvattnet, dessutom s tnker jag p tandkrm och tandfyllnadsmedel ocks, ven amalgam.

Att sluta anvnda flour i dricksvatten, mat, tandkrm, hllagningsmedel och annat r en bra och positiv snyting fr mnniskors dliga hlsa. Spellen som sitter angende flour, mste bort!

Skulle vilja pst att lget r n vrre n man tror, nr dricksvatten upphllt p flaska, inte r nyttigt. Hur svrt kan det bli!!!

hejs

Postat den: 2007-08-30 11:43
Topic


Re: Gr matpyramiden mer GI Omstridd diet fr std av forskare

Registrerade sig:
2007-08-06 10:17
Frn Vrmland
Inlgg: 70
Tackar, ska studera detta mera...
Har vl smakat bttre grejer, men fr egen del s smakar morotsjuice ruggigt mycket vrre...:)
Dyrt utav h-e r det ox.....tror hon sa 4 liter fr 1 600:- eller nt i den stilen..

Postat den: 2007-08-30 13:05
Topic


Re: Man borde stmma aftonbladet fr detta!
Oknd
I Sovjetunionen kallades motsvarigheten till Aftonbladet fr "Pravda" vilket betyder sanningen...

Ja, men snlla nn. Ni vet vl hur vrlden ser ut? Givetvis ska barnen ha mobiler. Hur skulle annars industrikonglomeraten tjna storkovan och makteliten kunna utrota 80% av vrldsbefolkningen???

Vlkommen till det tredje vrldskriget.

Postat den: 2007-08-31 13:31
Topic


Re: Man borde stmma aftonbladet fr detta!
Oknd
Hller med dig dr Wikhall, vlkommen till de 3:e. ven om det inte ser ut s, krig behver inte alltid genomfras med bomber. I dag finns det andra vapen. Skulle vilja kalla det, efter kalla kriget, det tysta kriget. De e ganska smart ocks, o kriga imot fienden, i deras hjrnor!

Frid

Postat den: 2007-08-31 14:13
Topic


Re: Gr matpyramiden mer GI Omstridd diet fr std av forskare

Registrerade sig:
2007-07-27 22:32
Frn veberd Skne
Inlgg: 24
Oavsett vad man ter - dricker, s hjlper det inte om man inte har en bra tarmhlsa. All skit kommer via tarmsystemet. Drifrn, om " ekosystemet " fungerar normalt maximeras upptaget av allting. Om det r dligt, blir upptaget av nring drefter. 80 % av vr immunitet kommer frn tarmsystemet.
S om du kper aldrig s dyra preparat eller drycker, fr man inget utbyte av det, om inte " ekosystemet " r i ordning.

Jag har arbetat utomlands merparten av mitt liv. Dr har lkarna en annan utbildning n vra. Vra lkare saknar utbildning i nringsfysiologi. Eftersom nstan alla sjukdomstillstnd, har sitt ursprung via tarmsystemet - grovtarmen i synnerhet, brjas det med att konstatera om man har en bra hlsa dr. En frisk grovtarm slpper inte igenom en massa skadliga substanser ut till blodbanorna helt enkelt.
OM det r s, g d tillbaka till vad jag skrev tidigare om inulin, i koncentratform topinulin. Och - om man r verviktig s fr man samtidigt en viktreducering. En sdan kur med 4 tabletter dagligen varar i 25 dagar. Kan upprepas vid behov.

Sedan, efter detta kan du om du r frisk fr vrigt, ta normalt, ev. om du arbetar framfr datorskrm kpa ett kosttillskott riktat mot synstrningar med blbrsextrakt, vitaminer, mineraler och lutein. Det motverkar synstrningar m pfljande migrn och du fr en massa antioxidanter p kpet. Och - det r billigt. den produkten heter klarin aktiv, och finns p: aktivsyn.se
Arbetsgivarna kper just denna som profylaktisk hlsovrd, fr att slippa bortovaro ( skrmarbetet )

Lycka till, hoppas jag varit behjlplig.

Postat den: 2007-08-31 21:51
_________________
Har jobbat med naturmedel o forskning kring detta i 50 r, organiserat mssor p temat i flera lnder.Driver idag som hobbyverksamhet www.aktivsyn.se och hlsobloggen: "Farmakologens blogg " dr det presenteras nyheter i Sverige med unika naturmedel,...
Topic


Re: Ikvll gr jag leverreningskuren!

Registrerade sig:
2007-07-27 22:32
Frn veberd Skne
Inlgg: 24
All skit som grovtarmen slpper igenom ut i blodbanorna hamnar i levern och njurarna. Drfr ska man brja med anledningen, till att det samlats skit i levern.
Och - det r en enkel kur. Den bestr av ett koncentrat av jordrtskockor. 25 dagar en kur. Drefter brukar man ha terstllt den normala tarmhlsan med sjlvlkta tarmslemhinnor och normala mngder av enbart, de goda bakterierna.
Passar ocks till diabetiker, eftersom det behller glykoshalten p en jmn niv under lng tid, och tillfr inga kalorier eller socker. De fruktoligosacharoider som finns, utvecklar en gel som lgger sig som en skyddande hinna i hela magen - tarmsystemet. Sacharoiderna, passerar igenom och spjlkas frst i grovtarmen. Dr utgr de nring till de goda bakterierna. Kostfibrerna - inulinet, drar med sig ut ur systemet allt dligt som ligger och jser och gder de dliga bakterierna.
Under kuren 25 dagar, m 4 tabl. dagligen fr tarmsystemt tid att sjlvlka helt enkelt. Om man s nskar, kan kuren upprepas.
Detta gavs, till verviktiga diabetiker med tarmproblem redan p 1950, talet. kptes i lsvikt p apoteket. Nr insulinet kom, s frsvann koncentratet topinulin och blev bortglmt.
Finns i vriga eurpoa dr lkarna frskriver det. Hr kan man kpa det via: aktivsyn.se alla jag rekommenderat det till, har ringt och tackat, som viktreduceringsmedel, 5-7 kg per 2 kurer allts 2 x 25 dagar fick jag veta. Man fr en mngd mineraler p kpet dessutom.

R nyfiekn p din lever - reningskur, vad hnde sen ?

Postat den: 2007-08-31 22:15
Topic


Re: Ikvll gr jag leverreningskuren!
Oknd
WTF, sluta t industriproducerad mat s skulle ju inte behva rensa levern.

Postat den: 2007-09-01 05:14
Topic


Dr Leonard Horowitz-Out There TV
Oknd
http://www.lvitv.com/OutThereTV/playf ... ?v_id=267&state=flash


Dr. Leonard Horowitz is one of healthcare's most captivating speakers, presenting scientific evidence of nefarious tinkering in a conspiracy to place profits before people, and population control before compassionate care.
Join us as Dr. Horowitz helps us understand the links between the architects of the New World Order and the pharmaceutical companies that produce the deadly vaccines forced upon the populations of the world, and learn how you can protect yourself from their cruel plans

Postat den: 2007-09-02 19:21
Topic


Re: End Fluoridation, Say 500 Physicians
Oknd
Uppdaterar detta inlgg med lite mer info kring flour!

http://art-bin.com/art/sallstrom_sw.html

Postat den: 2007-09-02 20:15
Topic


Magnesiumbrist - Mirakelmineral terupptckt
Oknd
Mirakelmineral terupptckt

Tnk dig ett tillskott p ett mineral som, om man har brist p det, kan avhjlpa smnsvrigheter, stress, utmattning, muskelkramp, hjrtbesvr, depression, nervositet m.m. D har vi verkligen ett mirakelmineral. Finns det en sdan? Ja, och majoriteten av befolkningen har verkliga bristsymtom som dessutom ltt kan avhjlpas.Men frst lite om kalcium.

Brist p kalcium i benen utstter oss bl.a. fr risken att f en av vstvrldens mest frekommande sjukdomar: osteoporos, benskrhet. Osteoporos betyder bokstavligen "porst ben". Sjukdomen karakteriseras av en betydande frlust av kalcium i benen vilket gr dem skra och bengna till frakturer.

Det r ltt fr unga kvinnor att ignorera varningar fr osteoporos i det att de tror att detta bara drabbar ldre kvinnor. Faktum r dock att man vetat om sedan lnge att benmassan brjar minska i riktning mot denna handikappande sjukdom redan vid 30-rsldern. Det kan brja nnu tidigare idag, d barnen sitter still lngt mer n de gjorde frr; rrelse och gymnastik gr att kalcium lagras bttre och gr benmassan ttare.

Man har forskat mycket i anledningarna till osteoporos; man pratar om strogenets roll eller om ren kalciumbrist i kosten.

I USA r nrmare 30 miljoner amerikaner drabbade av denna sjukdom. Sverige r det land som har flest fall av osteoporos per capita. Bda lnderna ligger i topp vad det gller mjlkkonsumtion s problemet kan knappast sgas vara kalciumbrist i maten d mjlk innehller vldigt mycket kalcium.

Detta samband r i sig oroande. Kan problemet ha med mjlken att gra? Kan det kanske vara upptaget frn mjlkprodukter som r dligt? Ja, det r inte bra men svarar inte fr hela problemet d upptaget r bttre n frn mnga andra kllor. Frn skummjlk r upptaget 46 % och helmjlk 26 % medan det bara r 5 % frn spenat (spenat innehller ett mne [oxalater] som frhindrar kalciumupptag). Kalcium man fr frn fdan r beroende av D-vitamin fr upptagning och man tillstter numera drfr D-vitamin i kalktabletter. Kaffe, te och dlig saltsyramngd i magen frhindrar kalciumupptag. Man har p senare tid ven brjat tro att det kan bero p det tillsatta A-vitaminet i mjlken. Det terstr att bevisa, n s lnge finns inga hllbara bevis fr detta. Det finns ven hormonella faktorer d osteoporos oftare drabbar kvinnor n mn.

Det finns dock en annan mycket viktig faktor till detta problem: kalcium r beroende av magnesium fr att kunna fungera - i rtta proportioner och i rtt form. Lt oss frst titta p var och en av dessa mineralers funktioner i kroppen.

KALCIUM
Omkring 99 procent av kroppens kalcium, ca 1,5 kilo, finns i skelettet och tnderna, den vriga procenten finns i vvnaderna. Kalcium behvs fr uppbyggnad och lkning av ben och tnder, fr hormonproduktion, musklers funktion och blodets koagulering samt verfringen av nervimpulser. Kalcium gr s att du kan dra ihop musklerna. Utan kalcium skulle du till exempel inte kunna knyta handen, eller ens g.

Brist gr skelett, tnder, nerver och hr skra, svl som kar risken fr allergiska reaktioner samt kan ge led- och ryggbesvr. Inaktivitet och rkning spelar ven stor roll vid upptagningen.

Dagsdos 800-1200 mg. Man br inte verstiga 1500 gram.



MAGNESIUM
Magnesium r frmodligen kroppens viktigaste mineral. Det aktiverar ver 300 olika biokemiska reaktioner, ssom matsmltning, energiproduktion och metabolismen av protein, fett och kolhydrater. Magnesium aktiverar upp till 76 % av alla enzymer i kroppen. Utan magnesium upphr s gott som alla enzymreaktioner. Vid brist p magnesium snks kroppens funktioner i proportionerlig grad. Magnesium reglerar t ex kalium- och salthalten i och utanfr cellen genom ett enzym som i sin tur upprtthller en fri passage av nringsmnen in i cellen och fri passage av gifter ut ur cellen. Utan tillrckligt med magnesium kommer kalium att utsndras ur kroppen vilket framkallar svaghet och till sist utmattning.

Magnesium har ven kallats naturens lugnande medel d det r vsentligt fr att nerver och muskler skall fungera effektivt. En av dess viktigare funktioner r nmligen att f musklerna att slappna av efter hopdragning; om du knyter handen med hjlp av kalcium s kan du bara slppa greppet med hjlp av magnesium. Om du stndigt har stela muskler i nacke och rygg eller r stel p morgonen s r det mycket troligt att magnesiumbrist freligger. Ryggskott kan orsakas av att spnda muskler drar ben och diskar ur plats. Magnesiumbrist framkallar muskeltrtthet.

Magnesium r synnerligen viktigt fr hjrtat. Hjrtat r nmligen en muskel; pumpverksamheten r beroende av att kalcium drar ihop hjrtat och att magnesium fr det att slappna av; fr lite magnesium r lika med hjrtattack (kramp). Dr Matti Tolonen berttar om professor Ott Hejt som obducerade ver 1000 personer r 1900 och inte fann en enda hjrtinfarkt. P den tiden var magnesiumintaget mngfaldigt jmfrt med idag. Flera vetenskapliga underskningar har ven visat att risken fr hjrtinfarkt kar med mjukt vatten, dvs. vatten med lgt magnesium. Det kan ven underltta blodcirkulationen i trnga blodkrl d det frhindrar att blodkropparna klumpar sig.

Magnesium behvs ven fr att kroppen skall kunna absorbera kalcium. Magnesium styr nmligen upptaget och utnyttjandet av kalcium (magnesium binder t ex kalcium till tandemaljen). Hg kalciumhalt (intag) kombinerat med lg magnesiumhalt (intag) kan vara den troliga orsaken till osteoporos. Problemet med osteoporos r inte att man fr i sig fr lite kalcium, utan att man frlorar det man har i skelettet. Med andra ord, att enbart ta mer kalcium kommer inte att avhjlpa kalciumbrist.

Utan magnesium avlagras kalcium i vvnaderna (ej skelettet) oanvnd. Det kan resultera i att vvnader, organ och leder istllet frkalkas. I vrsta fall kan hjrnan frkalkas. Magnesium bidrar till att frhindra kalkavlagringar

Magnesium hjlper ocks till att omvandla blodsocker till energi. Det frbttrar ven motstndskraften och skyddar cellerna mot mnga sjukdomar.

Kemiska gdningsmedel hindrar vxterna frn att dra t sig magnesium ur jorden. Kaffe, te och Coca-cola t ex stimulerar till utsndring av bde kalcium och magnesium i urinen. Alla vtskedrivande medel driver ut mineraler ur kroppen. Fosforsyran som anvnds i vissa coladrycker anvnds ven fr att avkalka kaffebryggare - fast d med varningstext.

Dagsdos av magnesium 300-450 mg. terapeutisk dos ca 600 mg.



SAMBAND
Kalcium och magnesium samverkar - motverkar eller balanserar varandra. Om cellen fr fr mycket kalcium frstrs balansen. Magnesium i tillrckliga mngder frhindrar en fr hg kalciumhalt. Det absolut stora problemet r kalcium i fr hga doser. Det lter kanske underligt med tanke p att vi pratar om osteoporos som det stora problemet, men det r mnga faktorer som samverkar.



MIRAKELMINERALET
Vi behver naturligtvis kalcium men det r magnesium som styr halten i kroppen, dock r det f som inser resultaten av magnesiumbrist. Troligen har 90 % av befolkningen magnesiumbrist - inklusive mnga av de som redan tar magnesium som tillskott.

Anvndningen av magnesium idag r oftast fel, det tas tillsammans med alltfr mycket kalcium i brjan, vilket resulterar i att mnga av de symtom som magnesium verkligen kan tgrda frblir ohanterade. Den frmsta anledningen till detta r att kalcium behver magnesium fr att tas upp i kroppen. Nr alltfr mycket kalcium konsumeras s drar det ur magnesium ur kroppen fr att kunna assimileras. Detta skapar en magnesiumbrist och personen kommer att bli smre och knna sig drefter. Detta intrffar ofta med mnniskor som dricker mycket mjlk. Mjlk innehller tta gnger s mycket kalcium som magnesium (8:1) och kommer drfr i lngden att skapa en magnesiumbrist. Detta r en trolig anledning till hg osteoporos i lnder som har hg mjlkproduktion.



Kalciumverskott
verfldigt kalcium i kroppen kommer att skapa kalciumavlagringar ssom gallstenar, njurstenar och avlagringar i lederna. Mycket av detta kan frsvinna vid intag av extra magnesium, d det drar ut verfldigt kalcium.

Att bara stoppa i sig stora mngder kalcium r allts inte bra, det mste vara balans mellan kalcium och magnesium, och i brjan br man helst bara ta ett magnesiumtillskott tills de flesta symtom gett med sig.

Kalcium reglerar visserligen kroppens pH-halt och gr den basisk, vilket mnga med obalans haft nytta av, men att enbart ta skedvis med kalciumkarbonat i ratal kan i ljuset av denna information vara rent skadligt. Magnesium reglerar ocks den kroppens pH-halt och det frmodligen bttre n kalcium.

Om man inser att 300 biokemiska processer r helt beroende av magnesium, bland annat energiproduktionen i varje cell, s frstr man vad en brist kan stlla till med. Trtthet och utmattning och kanske till och med utbrndhet r inte ens de vrsta problemen som kan uppst. Totalt hjrtstillestnd kan intrffa, men hjrtat kan ven sttas igng igen om magnesium ges tillrckligt snabbt.



Smnsvrigheter r regel bland mnniskor med magnesiumbrist, ofta vaknar de upp med muskelkramper, spasmer, spndhet samtidigt som de aldrig knner sig riktigt utsvda. Mnniskor som inte kunnat sova mer n fem sex timmar per dygn har rapporterat att de sovit tio-elva timmar i strck nr de ftt en magnesiumdryck eller Cal-Mag-formulan. Magnesium r nmligen viktigt fr hela nervsystemet och fr musklerna att slappna av.



Centrala nervsystemet r beroende av magnesium. Utan tillrckligt med magnesium kan inte nervcellerna ge eller ta emot nervsignaler p rtt stt och blir retade. Det gr att personen ltt blir knslig fr yttre intryck.. Om man r nervs och rycker till fr minsta oljud eller har svrt att sova for vissa oljud s kan det hjlpa att ta magnesium.

Det kan ven hjlpa vid depressioner. Cortisol r ett hormon som utsndras av binjurebarken. Detta hormon har bl.a. stor inverkan p regleringen av blodsockerhalten. Stress fr binjurarna att verproducera cortisol och nr de kr p helvarv sa blir de utmattade och kan inte producera mer cortisol. D brjar de verkliga problemen som frknippas med stress, ssom allergier, eksem, astma etc. Nr binjurarna inte lngre kan producera cortisol s minskas kroppens frmga att hlla kvar magnesium vilket mrks genom kad utsndring i urinen. Mnniskor som r stressade behver allts extra magnesium (svl som pantotensyra - B5). Stressade binjurar r ofta fregngare till utmattning, depressioner och knslosvngningar, p s stt kan magnesium frhindra depressioner orsakade av denna anledning. Man br drfr ge alla deprimerade mnniskor magnesium.

Man kan ge nervsa barn magnesium, grna i form av Cal-Mag-formulan, 1:1 (lika delar kalcium och magnesium). ven nervsa djur mr bra av detta, i frsta hand av magnesium.



Muskelkramper, tics, spasmer, muskelryckningar, handskakningar, hicka etc. r oftast orsakat av magnesiumbrist. Vi hrde talas om en person som hade hicka i en vecka. Han fick kramplsande medel av sin lkare som inte hjlpte. En tesked magnesium i vatten fick hickan att upphra s gott som omedelbart. Det r inte kalciumbrist som avhjlper dessa problem, det kan istllet vara kalcium som orsakar dem.

Kalcium och magnesium arbetar allts tillsammans fr att kontrollera muskelarbetet. Kalcium drar ihop och magnesium relaxar musklerna. Utan magnesium drar musklerna ihop sig och slpper inte taget. Samma sak kan hnda med hjrtat. Det gr in i kramptillstnd och kan inte slappna av. Lkarna kallar det d fr hjrtattack. Fr hjrtat magnesium tillrckligt snabbt kan det frmodligen brja sl igen. Brjar man knna att hjrtat slr oregelbundet br man ta magnesium s brukar det frsvinna snabbt.

ven PMS r ett problem som kan avhjlpas med hjlp av magnesium. Mnga kvinnor knner en omedelbar lttnad nr de tar en magnesiumdryck.

Hyperaktiva barn kan ha stor nytta av magnesium.

Astma beror p att musklerna i luftrrena drar ihop sig, mnga har knt lttnad av extra intag av magnesium.

Huvudvrk och migrn kan ofta avhjlpas bde snabbt och p lng sikt med magnesiumintag.

Vi kommer allts tillbaka till ursprungsproblemet. Fr hg halt kalcium drar i lngden ur kroppens magnesium och frambringar symtomen p magnesiumbrist. Det viktiga r inte hur mycket man konsumerar, utan hur mycket man absorberat, dvs. hur mycket som faktiskt finns i kroppen.

Kalcium i fr hga mngder kan bygga upp avlagringar i leder och organ, orsaka gallsten och njursten och gra artrerna hrdare, framkalla hjrtbesvr och orsaka att vvnaderna frstrs.

En 34-rig gravid kvinna som fick 8 till 12 njurstenar under tidigare graviditet fick 500 till 1500 mg magnesium dagligen under en sexveckorsperiod. Under denna graviditet fick hon inte en enda njursten.

Magnesium i verskott orsakar inte samma problem som kalcium, verfldet utsndras ur kroppen.



Hur skall jag nu gra?
Hur och nr skall man d ta kalcium och/eller magnesium? Om man inte tidigare tagit ngotdera som tillskott kan man brja med enbart magnesium och fortstta med detta till alla onskade symtom frsvunnit.

Drefter br man brja med den s kallade Cal-Mag-formulan Den brukar finnas i olika proportioner 1:1, 2:1 och 3:1. ldre personer och sdana som r speciellt utsatta fr magnesiumutdrivning av olika orsaker br ta 1:1. De som inte har ngra direkta problem kan anvnda 2:1 eller 3:1. Nr man knner av ngra symtom kan man brja ta rent magnesium igen. Rent magnesium br dock inte tas fr lnge i alltfr hga doser d till sist ven kalcium kan brja drivas ut ur kroppen. Riskerna fr problem r dock lngt strre om man tar rent kalcium. Nr de vrsta symtomen gtt ver r det dags att g ver till Cal-Mag-formulan.



Hur mycket skall man ta?
Magnesium utsndras vid verskott men som med allting br man inte verdosera. Den rekommenderade dagsdosen ligger p ca 350 mg per dag. Vid graviditet uppgr det till 450 mg. Man kan lugnt ta nda upp till 600 mg per dag, i synnerhet om man har symtom p magnesiumbrist. Tar man allt p en gng riskerar man dock att f diarr. Brja med 200-300 mg och g upp till den punkt dr man brjar bli lite ls i magen och dra sedan ner mngden en aning tills dosen r lagom, ca 300-600 mg. Man kan dela upp det flera gnger under dagen. Man fr ocks tnka p att vissa fdomnen innehller magnesium. I synnerhet alger och andra sjgrnsaker, obehandlade vetegroddar, sojabnor, ntter och d frst och frmst mandlar. Upptaget frn dessa ligger p 25-75%.



Vilken form skall jag ta?

Kalcium finns i olika former. Vi avrder bestmt frn dolomit-formen. Det r ren kalksten urhackat ur berget. Kalciumkarbonat r vi tveksamma till. Den form som r bst lmpad fr mnniskan r kalciumgluconat, det r en rent vegetabilisk form.

Nr det gller rent magnesium kan man ta en form som r bunden med en aminosyra (kelaterad) t ex magnesium-aspartat. Den absolut bsta formen r i drickbar form. Magnesium-citrat r en mycket bra form, den smakar citron och lser sig ltt i kokande vatten. Den tas upp snabbt och effektivt.

Cal-Mag-formulan finns i olika former: i aminosyrakelaterad tablettform eller i drickform vilket r den absolut bsta formen. Den skall d ligga i en svag syra-bas (citronsyra, ppelcidervinger, askorbinsyra t ex) fr att joniseras (elektriskt laddade partiklar) d tas den upp redan i magscken. Man lser upp Cal-Mag i denna form med kokande vatten.

Mnga blir avslappnande p bde magnesium och Cal-Mag-formulan och man br i brjan drfr ta dem p kvllen innan man gr och lgger sig fr att undvika att man blir dsig p dagen. Mnga sover som en stock efter att ha tagit detta.

Och som en sista kommentar. Magnesium r visserligen en mirakelmineral, men den kommer inte att lsa livets alla problem - bara de problem som beror p magnesiumbrist.



Symtom p magnesiumbrist:

Smnsvrigheter,
utmattning,
spnda muskler,
huvudvrk,
hjrtproblem,
lg energi,
hgt blodtryck,
PMS,
ryggbesvr,
frstoppning,
njurproblem,
osteoporos,
fr tidiga lderssymptom,
depression,
oregelbundna hjrtslag,
ngest,
nervositet muskelkramp,
spasmer,
irritation,
m.fl.

Ju fler symtom man har desto skrare r det att det beror p magnesiumbrist.

Fljande saker drar ut magnesium ur kroppen:

mental stress,
kaffe,
socker,
lskedrycker typ Cola,
hg saltdiet,
alkohol (i synnerhet),
tobak,
hg svettning,
mediciner,
lg skldkrtelaktivitet,
diabetes,
kronisk smrta,
vtskeutdrivande,
hg kolhydratdiet,
hg kalciumdiet.

Coladryckerna innehller ofta fosforsyra. Den anvnds fr att avkalka kaffebryggare. Frgan r om den inte avkalkar mnniskan lika bra.



http://vitaminer.jetshop.se/pub_docs/documents/VN10.htm

Postat den: 2007-09-03 19:15
Topic


Magnesium och dess betydelse fr hlsan
Oknd
Magnesium och dess betydelse fr hlsan


Frn migrn och osteoporos till hjrtinfarkt.

I Hereford, USA, bryter man sllan benen. I Dallas r det dremot vanligt med skelettfrakturer. En skillnad mellan de tv orterna r halten av magnesium i dricksvattnet. Magnesiumbrist kopplas idag samman bde med skador i naturen och en rad sjukdomar hos mnniskor och djur.

Magnesium r energijonen i universum! Den utgr centralatomen i klorofyll, som samlar in solljus och med denna energiklla omvandlas koldioxid och vatten till energirika produkter som socker, polysackarider, strkelse och cellulosa - grunden fr all fda p jorden. I vattnet har algernas klorofyll samma uppgift att fra solenergin vidare i olika steg i nringspyramiden i hav och sj. Genom den frsurning som pgr i vr mark fr vxter , djur och vi mnniskor betydligt mindre mineralmngd i vr fda n tidigare. Magnesiumbrist frknippas idag med skador p trd och sjukdomar hos djur och mnniskor. Inom jordbruket br magnesiumrika gdselmedel eller dolomitkalk tillsttas frmst till mineraljordar med lgt lerinnehll dvs sand- och mojordar samt mulljordar. Vid genomgng av jordanalyser r det pfallande ofta som magnesiumtillstndet ra otillfredsstllande p ltta jordar (1). Detta tyder p att man glmt att ta hnsyn till magnesiumbehovet vid gdslingen. Vid varje skrd sker en bortfrsel av detta viktiga mineral, som mste ersttas.

Mest magnesium i vrt skelett
Ngra tillstnd som frknippas med magnesiumbrist framgr av tabell 1. En vuxen mnniska innehller 22-28 gram magnesium (2). Av kroppens totala Mg-innehll terfinns 60% i skelettet, dr huvuddelen finns inne i cellerna och resterande del r biologiskt tillgngligt pga att Mg r absorberad till skelettets mineraler dvs hydroxiapatit- kristallernas yta. Av terstende 40% finns ca 20% i muskulaturen och ca 20% i vriga mjukdelar t ex leverceller. Mngden i serum r liten, endast ca 1% av det totala frrdet, men hlles frvnansvrt konstant, trots stor och snabb omsttning, i ett noga styrt och kontrollerat system. Styrsystemet pverkas bl.a. av parathyroidea - och thyreoideahormoner, kalcitonin, insulin, binjurebarkhormoner och strogen samt av vitamin D, thiamin och pyridoxin i ett ofullstndigt utforskat komplext mnster. Upptaget av Mg sker framfrallt i vre tunntarmen. Eliminationen av Mg sker via tarminnehll, urin och svett. Mg-koncentrationen inuti cellerna r mer n tio gnger s stor som i extracellulra vtskerum, vilket avspeglar ett avsevrt kemiskt arbete. Den energikrvande jonpumpens enzym Na/K- ATP-as r magnesiumberoende.

Ndvndigt coenzym
Inuti cellerna finns strsta delen av Mg i mitokondrierna dr energi produceras. Av vvnaderna har srskilt hjrtmuskel, lever, binjure och skelettmuskulatur stor mitokondrietthet. Energi som frigres vid nringsmnens frbrnning kan verfras till energirikt ATP i ett ytterligt komplext system. Nst K r Mg den rikligast frekommande katjonen hos mnniskan. Mg-jonen ingr som ett ndvndigt coenzym vid mer n 300 olika enzymatiska reaktioner i kolhydrat-, protein-, lipid- och nukleinsyrametabolismen. En skada p funktionen av Na/K - pumpen frorsakar K-frlust frn cellen och en frndring i intra/extra cellulra kaliumkvoten, vilket leder till kad cellulr retbarhet och en tendens till arytmi (3,4,5). Hjrtsvikt kan i sig pskynda Mg- frlust via urinen, vilket ocks kan utvecklas under diuretika-behandling. Det finns tecken som tyder p att patienter, som dr pltsligt efter hjrtinfarkt har lgre Mg-halt i hjrtmuskeln n de som dr av kronisk hjrtsjukdom a Vid hjrtinfarkt br Mg-tillskott ske inom tre timmar fr att klara verlevnad.

Frhindrar arterioskleros
Fr att energi-, nrings- och syretransporterna skall fungera tillfredsstllande till alla kroppens celler r det en viktig frutsttning att alla blodkrl - stora som sm - r rena och fria frn kramper. Mg frhindrar bde arterioskleros och kramper i blodkrlen! Detta frhindrar hgt blodtryck och leder till att cellerna i t.ex hjrnan kan frses med syre och energi via de fina blodkrlen (6,7). Likas kan effektiv bortfrsel av gifter och andra avfallsprodukter ske. Drmed kan huvudvrk och migrnbesvr lindras och frre hjrnceller dr av undernring, syrebrist och frgiftning (Alzheimer?). ven befintliga inlagringar i kranskrl kan lsas upp av magnesium-tillskott i fdan!
Ca frstrker hjrtmuskelns sammandragningar och Mg gr avslappningen och vilan mellan hjrtslagen mer effektiv. Genom att Mg verkar avspnnande och Ca terstller krlmuskulaturens naturliga elasticitet, kan de bda hjlpa personer med hgt blodtryck genom att snka detta. Mg och Ca r dessutom livsviktiga fr nervsystemets funktion. De basiska Mg-freningarna lser upp sura salter som bildas av t.ex. gallsten, njursten, tandsten och prostata samt frhindrar att det bildas kalkavlagringar p dessa stllen. Vid diabetes r det strningar i bla K/Ca-balansen, som Mg kan komma tillrtta med. Ofta fr ldre personer med hjrtbesvr ven ldersdiabetes fr att denna balans r strd.

Bra fr gravida
Det r skrmmande att gravida bara fr hlften av det ndvndiga Mg-intaget. Tyska och schweiziska forskare har redovisat att Mg-tillskott under de fyra sista mnaderna under graviditeten gett friskare kvinnor , piggare barn och frre fr tidigt fdda barn (8). Det fds mnga barn med allergiska problem, diabetes och skelettskador idag. Kan Mg-brist under fosterstadiet vara en viktig faktor i detta sammanhang ?

Osteoporos
Benskrhet blir allt vanligare och svenska forskare anser att det blir nsta stora folksjukdom. I USA studerade Barnett tv samhllen, i det ena var skelettfrakturer vanliga och i det andra sllan frekommande (9). Analyser gjordes p den viktigaste fdan - dricksvattnet. Fluor-, jod- och fosforhalterna var lika i de bda orterna. Dremot fann man skillnader i Ca- och Mg - halterna (tabell 2). Barnett ansg att benskrheten berodde p fr lg magnesiumfosfathalt - i ben och skelett br den vara ca 1%. Hypofysen reglerar K - och Ca - balansen och fr att gra detta anvndes Mg, som har en lugnande effekt p binjurarnas hormonproduktion. Om Mg - halten r fr lg, blir det strre hormonproduktion och snabbare nedbrytning n uppbyggnad av skelettet. Enligt Gaby (10) ger enbart Ca-tillskott vid benskrhet abnormt stora Ca - kristaller i skelettet. Om Mg-tillskott gavs, bildades normala Ca - kristaller och drmed erhlls bttre mineraltthet och sledes ett starkare skelett. Extra Ca - tillskott utan Mg - tillfrsel kan pskynda osteoporos!
Dagligt intag br fr vuxen vara 400 mg Mg och 800 mg Ca enligt frfattaren.

Skelettet bryts ned och byggs upp stndigt under vr livstid. Omloppstiden r ca tio r. Det innebr att alla br - frutom att tnka p intag av allsidig kost - ven gna sig t fysisk aktivitet. Den br vara regelbunden, grna viktbelastande och "anstrngande" men ven angenm. Kvinnor br ocks kontrollera om strogenbrist freligger. Magnesium r ocks en viktig bestndsdel i tndernas emalj.
Magnesiumfosfathalten i tnder r 1.5 %, i elefantbetar 2 % och i rovdjurstnder 5 % (10). ven lgar, rdjur m.fl. lider av hjrtbesvr, kramper, hravfall och benskrhet pga mineralbrist i fdan frorsakad av markfrsurning. Ett viktigt kosttillskott kan djuren f frn slickstenar/mineralstenar.

Drastisk minskning av magnesium under 1900-talet
Mg-intaget via fdan har minskat drastiskt under 1900- talet (12, tabell 3). Tv faktorer har nmnts, nmligen markfrsurning och anvndning av Mg-fattiga konstgdselmedel. Drtill kommer vidarefrdling och industriell bearbetning av vra fdomnen. Olika livsmedel innehller sjlvklart olika mngder av K, Ca, Mg och P (13, tabell 5). Rris innehller 10 ggr mer Mg n polerat ris, fullkornsvetemjl r betydligt mineralrikare n krnvetemjl. Stmandel, bnor och ntter r rika p mineraler liksom mnga frer t.ex. sesam- , pumpa- och solrosfr. Andra exempel p dylika fdomnen r grnsaker, spenat, sallad, persikor, russin, vindruvor, vin, vetegroddar, kelp, bryggerijst, benmjl, skaldjur, ktt, inlvsmat och mjlk. Havssalt liksom havsfisk och havsalger r mineralrika.
Tack vare den viktiga och vanligt frekommande fiskdieten r japanerna frskonade frn mnga av vsterlandets sjukdomar.

Rekommenderat magnesiumintag
En jmfrelse mellan berknat och rekommenderat Mg-intag visar stora skillnader (Tabell 4). De flesta mnniskor skulle behva Mg-tillskott. Vegetarianer utgr undantaget! Experter i Sverige anger Mg-behovet till 5 mg per kg kroppsvikt och dygn. I Tyskland r motsvarande siffra 6-10 mg. Barnett i USA anser att behovet r 600 mg/dygn. P svenska apotek kan man finna receptfria magnesiumtabletter innehllande 75 mg Mg och receptbelagda tabletter med 250 mg Mg. I USA r motsvarande tabletter med 250 mg Mg receptfria och p burken str skrivet att en tablett utgr 62 % av medelamerikanens dagliga Mg-behov. I Frankrike och Spanien sljes 500 mg Mg-tabletter receptfritt. Om Mg-intaget r strre n behovet gr verskottet ut via urinen. Vid njurbesvr br lkare rdfrgas angende dosering. Hrda vatten r mineralrika och mjuka vatten mineralfattiga. Information kan fs frn respektive kommun om mineralinnehllet i dricksvattnet.

I dagens svra ekonomiska lge r det viktigt att ocks minska p sjukvrdskostnader. Som framgr av denna sammanstllning r mnga av vra ofta frekommande sjukdomar bristsjukdomar! Drfr r det vsentligt att satsa p hlsoupplysningskampanjer, kostcirklar samt frebyggande medicin. Hlsovrd r mycket billigare n sjukvrd! Var plga har sitt skri fr sig, men hlsan tiger still (14




Litteraturfrteckning: Antal litt. ref. frn resp. frfattare.
1. Magnesium behvs det? I. Gruvaens, Vxtpressen 1, 1994.
2. Magnesium - en hjrtesak. Sten Jameson, Vr Nring 1/88.
3. Magnesium. P. 0. Wester, American Journal of Clinical Nutrition, 1987 79
4. Magnesium and Man: Warren E. C. Wacker, 1980 594
5. Magnesium: How an important mineral helps prevent attacks and relieve stress. Alan R. Gaby, M.D., 1994 107
6. The effect of Magnesium and blood pressure in treated and untreated hypertensive patients. Marianne Plum Wirell, 1994 258
7. Low Brain Magnesium in Migraine. Dr. N M Ramadan, Headache Journal, 1989 28
8. Magnesium supplementation in pregnancy. British Journal of Obstretics and Gynaecology, 1988
9. Magnesium, the nutrient that could change your life. J. I. Rodale, 1968
10. Preventing and Reversing Osteoporosis Alan R. Gaby, 1994 338
11. Vital Facts About Foods. Otto Carque, 1933
12. Vitaminer och mineraler fr ett friskare liv. M. Tolonen, 1988
13. Informationsskrifter ACO AB
14. Odalbonden. E. G. Geijer






e-mail
1997 http://www.kvicksilver.org/abs/magnesium.html

Postat den: 2007-09-03 19:21
Topic


Re: Magnesiumbrist - Mirakelmineral terupptckt

Registrerade sig:
2007-02-25 19:08
Frn Helsingborg/Dem.Rep. Kongo
Inlgg: 32
Mycket intressanta och informativa artiklar, tack fr dem.

Jag sg att det stod att kalciumet i minimjlk sgs tas upp till 46% allts ngot bttre n annan ordinr mjlk, jag skulle grna vilja veta kllan/-orna till det.

Jag har sjlv tagit kalcium-och magnesiumkarbonat i frhllandena Ca70%-Mg 30%, men mrker mest av magbesvr frn pulvret: frstoppning och hrdmage.

Kalciumglukonat och aspartat sgs enligt artiklarna vara att fredra, s nu undrar jag var man kan hitta det?

Finns det som flytande tillskott som nmndes i artikeln..?


mvh/Adebisi

Postat den: 2007-09-04 00:05
Topic



 Topp
« 1 ... 93 94 95 (96) 97 98 99 ... 382 »




dvd-infobestllning banner lngst ned.
Ikoner
Paypal
Sttta Vaken med en mnatlig donation
Facebook
G ven med i vr facebook-grupp och bli en av de ver 8000 som diskuterar dr.
Login
Annonsorer och reklam
Annonser: banner-250x250-expressvpn.png








Annonsorer och reklam 2


Creeper MediaCreeper
Vilka r Online

25 anvndare r online (25 anvndare tittar p Forum)

Medlemmar: 0
Gster: 25

mer...
Nya medlemmar
Janssen 2017-11-15
JerryKallstrom 2017-10-10
Futcc 2017-07-26
ankanp 2017-07-23
ankijansson 2017-07-19
Bloggar o Lnkar

I11time.dk
911 Truth i Danmark.
Se verkligheten
Dissekerar skildringar frn massmedia.
Den dolda agendan
Nyheter p svenska.
Klarsikt
Mats Sederholm & Linda Bjuvgrd.
Dominic Johansson
Hjlp Dominic att komma hem.
Mjlkpallen
Mjlkpallen r samlingsplatsen dr bonnfrnuftet tros ha sitt ste.
911truth.no
911 Truth i Norge.
Nyhetsspeilet.no
Nyheter p norska.
En bild sger mer ...
Citat frn eliten som bilder.
Folkvet
Sanningen r dold bland lgnerna
Fred & Frihet
Geoengineering.se
Hur pverkar geoengineering dig?
Grundlggande frihetsbegrepp p svenska

RSS