<iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/Fogy5Xx3qy8" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

http://youtu.be/Fogy5Xx3qy8

Vargen, djurens Al-Qaida!

Och precis som i de mänskliga motsvarigheten så har de flesta vi ser som utför dessa meningslösa dåd blivit utplacerade av de verkliga terroristerna.

Syfte?
Ge bönder och andra i glesbygden ett helvete så dom ger upp och flyttar till städerna?

Snart tas även mjölkkvoterna bort och priskrig på mjölk börja (kommer dock inte märkas i butiken), alla mjölkbönder kommer då att tvingas producera mer och mer för att överleva, med resultat att mjölkpriserna sjunker ännu mer pga överproduktion, bygger du större och större så kanske du överlever ett tag, men när du väl tvingas gå i KK så har du massivt med skulder och bankerna eller staten kommer att konfiskera gården. Samma taktik används förövrigt med vindkraften, bygg upp en överproduktion som leder till sjunkande priser och din KK, och vipps så kan du säga adjö till din gård.

Men varför skulle "dom" vilja göra så här mot oss?
Inte vet jag, men vi och en majoriteten av världen har skrivit under "Agenda 21" och där står det att inget privat ägande av mark ska få förekomma, inte heller ska vi bo i glesbygden då den ska återföras till djuren.

Vi ska bo i storstäder, vara klimatsmarta, äta insekter, och inte köra bil helt enkelt.


Fuck NWO!

När vargarna ätit allt vilt i skogen så äter dom kor och får:

Professor Valerius Geist har delat upp denna process i sju steg som eskalerar under en tid av några veckor eller månader. Beteendet hos våra svenska vargar bör noggrant bevakas och jämföras med dessa. Enligt Geist är stegen som baseras på lokala studier under år 1999, följande:
1. I reviret börjar det bli ont om bytesdjur. Dels genom vargens jakt men också genom att hjortdjur, räv, harar och fåglar helt enkelt lämnar området. Tecken på detta kan vara att hjort och rådjur plötsligt börjar upphålla sig väldigt nära ladugårdar och lantlig bebyggelse, dag- som nattetid. För den gröne vandraren blir det uppenbart hur tyst det plötsligt har blivit i skogen.
2. Matsökande vargar börjar närma sig bebyggelsen nattetid. Deras närvaro påannonseras ofta av plötsligt och ihållande nattskällande bland gårdarnas hundar. ”Skälldueller” börjar bli vanligare nattetid. Dagtid börjar det höras ylanden från vargflocken.
3. Vargarna dyker upp dagtid och börjar på avstånd observera människorna i deras dagliga sysslor. Vargar lär sig främst genom att observera allt omkring sig mycket noggrant. Efter en tid börjar de komma närmare bebyggelsen även dagtid.
4. Nu börjar mindre tamdjur attackeras, både nattetid och i dagsljus och vargarna blir allt djärvare. De börjar nu jaga hundar. Ibland ända upp på verandan. Folk som promenerar med sin hund får nu för första gången försvara hunden mot en eller flera aggressiva vargar. Dessa är dock fortfarande rädda för människor och många hundar sparas bara genom denna kvarvarande respekt. Men vargarna börja etablera sitt territorium.
5. I det här stadiet börjar vargarna utforska större tamdjur som hästar och kor. Det leder till många avslitna svansar, bitna lår och ljuver samt ansiktsskador. De första allvarligt skadade korna hittas. Här är det skador på ljuver, ljumskar och könsorgan som gäller. Att boskapen håller sig intill gårdarna hjälper inte längre. Vargar börjar nu också förfölja och omringa ryttare. De börjar titta in på gårdarna och till och med spana in genom fönstren på husen.
6. Vargarna börjar nu också gå mot människor för att sedan stanna och iaktta dem. Ibland i flera minuter. De börjar nu övergå från etableringsstadiet till att faktiskt betrakta människor som bytesdjur. Det som nu kan verka som ren lekfullhet – närgånget beteende, nafsanden i byxor och jackor – är nu förstadiet till fullskaliga attacker. Än så länge drar de sig tillbaka när människor gör utfall tillbaka eller ryter. Mot jägare eller lokala slaktare kan de hotfullt ställa sig att bevaka de ”bytesdjur” människorna ska börja jobba med. De ylar och skäller, ibland på bara några stegs avstånd.
7. Nu attackerar vargarna människor. De första attackerna är klumpiga för vargarna vet ännu inte riktigt hur de ska gå tillväga, och många av de attackerade hinner sätta sig i säkerhet eller slå tillbaka. I det här läget bör alltså en frisk och stark man kunna övermanna, eller rent av kväva, en varg. Men om vargflocken blandar sig i finns inget försvar. Inte ens för två beväpnade män. Vargar som jagar i flock är så starka ihop att de till och med kan ta en Grizzlybjörn. Det har maginnehållet i kanadensiska vargar visat.

http://www.vargfakta.se/sida-om-vargangrepp/om-vargangrepp/

Nu är det lite så med vargdebatten att den lite grann följer mönstret från örndebatten som fanns på sin tid. Den gången det var modernt att drömma om ära och hjältar för fosterlandet var det inne med örnar som emblem och symboler för trohet och mod och hjältedåd.

Örnen fanns på många hjältemedaljer och själv slogs jag med masonitsköld med örnhuvuden på i en sista kvardröjande nassetids skymning.

Jag glömmer aldrig en stund då örnarna skulle matas i ett naturreservat. Det var klockan 14 på en plats med vacker utsikt nära ett nationellt minnesmärke. Vi stod något trettiotal personer inför en sorts jägmästare som hade en köttbit i handen och så kom en örn majestätiskt inflygande och lät sig matas och flög sedan ståtligt och avmätt iväg.

En kvinna som stod bredvid mig torkade en tår ur ögat och viskade "Åh dessa fantastiska örnar äro de icke vackra??".

Nu är det den mer politiskt korrekta vargen som spelar den här rollen.

Det ser man ju inte minst på pr-stunts som ibland slutar illa när besökare i Kolmårdens djurpark fick se "vargvårdaren" bli uppäten inför deras häpna blickar...

Ett verkligt "salt nöje", må jag säga.