Finansiärerna bakom vaccinering, populationskontroll och statsterrorism
Category : Artiklar
Published by TreeOfLiberty on 09-Mar-2010 22:50
Som Fortune Magazine rapporterade i november 2005, så skördade Tamiflu-produktionsföretag på 70-talet miljonvinster på svininfluensaskrämseln. Dessa företag har stora förmånstagare som inkludera fd. sekreterare försvarsminister Donald Rumsfeld, tidigare statssekreteraren George Shultz och Lodewijk J.R. de Vink medlem av den europeiska rådgivande styrelsen till Rothschild, alla tre Bildergbergmedlemmar.
Den pandemiska influensan är en finansiell välsignelse för farmaceutiska företag som Gilead, Roche, och Hoffman-La Roche kontrollerade Chugai-pharm som under 2008 beräknade en 531% omsättningstillväxt för 2009 på grund av Tamiflu-försäljning. Lodewijk J.R. de Vink sitter i styrelsen av Hoffman-La Roche som är partners med Donald Rumsfelds och George Shultz Gilead.
Paul Allaire sitter i styrelsen av GlaxoSmithKline ett av vaccinproduktionsföretagen. Han är en fd chef på CFR, han är även chef på J P Morgan och har medlemskap i Trilateral Commission samt Bilderberg. Allaire är också chef över Fordstiftelsen som har kopplingar till CIA. Ford spenderade $270 miljoner på populationsforskning, allt från forskning om mänsklig reproduktion till demografi, familjeplanering och populationskontroll från 1952 till 1983.
En Sunday Express undersökning visade att nästan en tredjedel av de 181 experter som sitter i Medicines Control Agency (MCA) kommittéer är knutna till GlaxoSmithKline, Aventis Pasteur eller Merck, Sharpe & Dohme. 51 medlemmar äger antingen aktier i dessa bolag eller är beroende av dem för konsultarvoden eller forskningsanslag.
Daily Mail rapporterade nyligen att en vetenskapsman vid namnet Sir Roy Anderson som ger råd till regeringen om svininfluensa är en betald direktör för ett läkemedelsföretag som tjänar hundratals miljoner pund från influensapandemin.
Vaccinproduktionsföretaget GlaxoSmithKline sålde Seroxa till barn, trots att dom visste att det gjorde barn självmordsbenägna. Vaccinproduktionsföretaget Merck sålde vioxx som dödade tusentals människor, trots att dom visste att det var dödligt. Vaccinproduktionsföretaget Baxter/Bayer gav barn ett vaccin som var kontaminerat av AIDS viruset, trots att dom visste om det, många dog som resultat. Vaccinproduktionsföretagen vill nu att vi ska lita på deras ord, att vaccinen är säkra och ogiftiga, men vad dom inte nämner är att deras vaccin är dåligt testade och att det finns en stor mängd av vetenskapliga studier som har blivit publicerade i expert granskade tidskrifter, som tydligt visar allvarliga faror med vaccinen, som signifikant toxicitet i neuronala människo- och fosterceller.
Att vaccinen inte kan förhindra dödligheten av influensa är inget de berättar heller, många som har vaccinerat sig har strax efter dom blivit vaccinerade fått influensan. Studier har visat att sjukhusbesöken inte har minskat bland befolkningar som har blivit vaccinerade. En omfattande och systematisk genomgång av 51 studier, som publicerades i Cochrane Database of Systematic Reviews, har inte funnit några bevis för att influensavaccin är något mer effektivt än placebo vid behandling av barn. Studierna involverade 260.000 barn, ålder 6 till 23 månader. 80% av den amerikanska befolkningen samt många hälsovårdsarbetare världen runt har inte velat vaccinera sig.
Gates-stiftelsen och Rockefellerstiftelsen tillsammans med Världsbanken och FN är stora finansiärer av GAVI (Global Alliance for Vaccines and Immunisations) vars mål är att vaccinera alla barn i världen. Se här och här.
Gates-stiftelsen har stora investeringar i:
• Inteckningsföretag som anklagades i stämningar eller genom statliga tjänstemän att göra det lättare för tusentals människor att förlora sina hem.
• Ett hälso-och sjukvårdsföretag som har gått med på att betala mer än $1.5 miljarder dollar för att lösa stämningar som anklagar dem för medicinska felsteg och bedrägerier som går tillbaka ett decennium.
• Chokladföretag som är utpekade av den amerikanska regeringen att dra nytta av barn i slavarbete.
• Företag som rankas bland de sämsta amerikanska och kanadensiska förorenare, inklusive ConocoPhillips, Dow Chemical Co och Tyco International.
• Många av världens andra stora förorenare, inklusive företag som äger ett oljeraffinaderi och ett som äger ett pappersbruk, vilket en studie visar gör barn sjuka.
• Läkemedelsföretag som sätter priset för droger utom räckhåll för aidssjuka.
De senaste tillgängliga uppgifterna visar att hundratals av Gates-stiftelsens investeringar - totalt minst $ 8.7 miljarder, eller 41 procent av dess tillgångar, exklusive Amerikanska och utländska statspapper - har varit i företag som motverkade stiftelsens välgörande mål eller socialt berörda filosofi.
Detta är den "smutsiga hemligheten" av många stora filantroper, säger Paul Hawken, en expert på samhällsnyttiga investeringar som leder Naturkapital Institute, en investeringsforskargrupp. "Stiftelser donera till grupper som försöker läka framtiden, men med deras investeringar stjäler de från framtiden, Sade Hawken i en intervju.
Några av Gates-stiftelsens största investeringingar:
Över $1.5 miljard
• Berkshire Hathaway
• Kanadensiska regeringen
Mellan $1 miljard och $1.5 miljard
• Fannie Mae
• Tysklands regering
Mellan $100 miljoner och $1 miljard
• Abbott Laboratories
• Archer Daniels Midland (CFR)
• British Petroleum (Rothschild)
• Canadian National Railway
• Exxon Mobil (Rockefeller, CFR.)
• Freddie Mac
• Frankrikes regering
• Japans regering
• Merck
• Schering Plough
• Tyco International
• Waste Management
Källa: Gates tax and Securities and Exchange Commission filings— Los Angeles Times.
Några av dom korporationer som är och har varit medlemmar i CFR som under åren har varit med på Gates-stiftelsens toppmöten inkulderar:
• American Standard Companies Inc., Emmanuel A. Kampouris, US (CFR)
• AT&T Wireless Services Inc., Steven W. Hooper, US (CFR)
• Deere & Company, Hans W. Becherer, US (CFR)
• Deutsche Bank AG, Michael Endres, Germany (CFR)
• Ernst & Young LLP, Philip A. Laskawy, US (CFR)
• Ford MotorCompany, Kenneth R. Dabrowski, US (CFR)
• Goldman, Sachs & Co., Jon S. Corzine, US (CFR)
• Lockheed Martin Corp., Peter B. Teets, US (CFR)
• McKinsey & Company, Inc., Rajat Kumar Gupta, US (CFR)
• NYNEX Corp., Ivan Seidenberg, US (CFR)
• Price Waterhouse, Geoffrey Johnson, United Kingdom (CFR)
• Siemens Nixdorf Informationssysteme AG, Gerhard Schulmeyer, Germany (CFR)
• Smith Barney Inc., James Dimon, US (CFR)
• The Bank of Tokyo-Mitsubishi Ltd., Tasuku Takagaki, Japan (CFR)
Baxter International och Hoffman-La Roche har också varit inbjudna på deras toppmöten. Melinda F Gates har även blivit inbjuden och varit med på Bilderbergmöten.
Alliansen för en grön revolution i Afrika (AGRA)
Gates-Stiftelsen har gått samman med Rockefellerstiftelsen för att "förbättra" jordbruksvetenskap och småskaliga jordbruksproduktiviteter i Afrika, som bygger på den gröna revolutionen som Rockefellerstiftelsen sporrat under 1940-talet och 1970-talet. Gates Stiftelsen har gjort en första 100 miljonersinvestering i denna satsning, som Rockefellerstiftelsen har bidragit 50 miljoner dollar till.
Rockefellerstiftelsens "gröna revolution" på 60-70 talet fördes fram som ett sätt att livnära världens fattiga länder. I själva verket var den ett sätt att stjäla de naturliga växtvariation som där odlades och ersätta dem med de transnationella bolagens hybrider, som är beroende av den konstgödning som samma transnationella bolag hade ensamrätt till. Konstgödningen förstör dessutom både markens och människans hälsa, vilket bara är ännu ett sätt att utöva befolkningskontroll. Kontroll och oberoende var målet för Rockefellerstiftelsen som samlade på sig fröerna till 95 % av världens viktigaste brödsädsorter under de år som föregick GATT-avtalet och införandet av "växtförädlarrättigheterna". Rockefellerstiftelsen försöker att sprida GMO globalt, se här och här.
Som John B. Sharpless vid University of Wisconsin dokumenterade under 1993 efter att ha granskat akter av Rockefellerstiftelsen, arkiven från Population Council, och personliga dokument av John D. Rockefeller III, Rockefeller framkallade stiftelser är ansvariga för "nästan enhällig förändring i attityder och idéer om befolkningen som inträffade under 1960-talet". Andra stiftelser verksamma i eugenik förutom Rockefellerstiftelsen och Population Council, inkluderade Ford Foundation, Milbank Memorial Fund, Carnegie Corporation och Conservation Foundation. Carnegie institutet etablerade ett laboratorium komplex vid Cold Spring Harbor på Long Island år 1904 som lagrade miljoner registerkort på vanliga amerikaner, forskarna planerade noggrant avlägsnanden av familjer, blodslinjer och hela folk. "Förespråkare av rashygien, från Cold Spring Harbor, agiterade lagstiftande församlingarna i Amerika, och även landets sociala myndigheter och organisationer" skrev Edwin Black för San Francisco Chronicle 2003. Eugenik organisationer i USA, finansierade av Rockefeller, Harriman och Carnegie familjerna inkluderade, American Eugenics Society och dess systerorganisation, American Society of Human Genetics etablerades 1947, ovannämnda Cold Springs Harbor Experimental Station för studerandet av Evolution, the Eugenic Record Office, och Rockefeller Institute for Medical Research.
Det bör noteras att JD Rockefeller och Averell Harriman var affärspartners med Prescott Bush i Brown Brothers Harriman. Förutom att finansiera och främja eugenik, stödde de och finansierade nazisternas maktövertagande. John D. Rockefeller, tillsammans med Averell Harriman gav $11 miljoner för att skapa Cold Spring Harbor anläggningen i början av 1900-talet. Rockefeller påverkan spreds också utomlands till Tyskland, där Kaiser Wilhelm-institutet för psykiatri, och Kaiser Wilhelm-institutet för rashygien, antropologi och Human Heredity ligger. Mycket av pengarna som användes för att driva dessa anläggningar kom från Rockefeller. Dessa var inte bara genomsnittliga vetenskapliga institut, Kaiser Wilhelm Institutet blev centrum för nazisternas rashygieniska program.
Förutom att stödja Alexis Carrel, som förespråkade användning av giftgas för att bli av med "värdelösa ätare", finansierade Rockefeller programmet som Josef Mengele jobbade i innan han gick till Auschwitz där han blev läkare kommendanten och experimenterade på fångar i koncentrationslägren. Dessa hemska medicinska experiment inkluderade att använda nålar för att byta ögonfärg, arbete med infektioner och blodtransfusioner, avlägsnande av kroppsdelar utan bedövningsmedel, könsförändringar, sterilisering och andra avskyvärda brott. Otaliga människor mördades och deras organ, ögonglober, huvuden och lemmar skickas till Rockefeller gruppen vid Kaiser Wilhelm-institutet.
Rockefellers direktör för Kaiser Wilhelm-institutet var den fascistiska schweiziska psykiatern Ernst Rudin. Rudin och hans personal, som leddes av SS-chefen Heinrich Himmler, skapade Tysklands sterilisering lag. Nobelpristagaren Dr Alexis Carrel av Rockefeller institutet applåderade offentligt Hitler för att han förespråkade massmord på mentalpatienter och fångar. Rockefeller och hans bank kumpaner var upp till sina ögon i eugenik och massutrotning. Under nazisterna, var det tyska kemiföretaget IG Farben och Rockefellers Standard Oil of New Jersey ett enda företag, förenade i hundratals kartellarrangemangen. IG Farben leddes fram till 1937, av Warburg familjen, som var Rockefellers partner inom bankrörelsen och i utformningen av nazisttysklands eugenik. Standard-Tyskland president Emil Helfferich vittnade efter kriget att Standard Oil fonder hjälpte att betala för SS-vakter i Auschwitz, det beryktade massavrättning och slavarbete lägret.
Efter kriget upplevde Rockefellers rashygieniska rörelse en ansiktslyftning för att distansera sig från de diskrediterade nazisterna. På 50-talet omorganiserade Rockefeller rashygienrörelsen i USA och lade till populationskontroll och abort grupper. Det Eugeniska sällskapet bytte namn till Sällskapet för studier av social biologi. Namnet ändrades därför att det blev klart att förändringar av den rashygieniska karaktären skulle göras av andra orsaker än rashygien, och att knyta en rashygienisk etikett på dem skulle ge dem mer hinder än att hjälp deras antagande. "Födelsekontroll och abort har visat sig vara ett stor rashygieniskt framsteg i vår tid. Om de hade framskjutits som rashygieniska skäl skulle deras godkännande stoppats" sa Frederick Osborn, som övervakade arbetet i organisationen vid den tidpunkten.
Gates- och Rockefellerstiftelserna har även finansierat Planned parenthood med miljontals kronor för populationskontroll. Bara mellan 1994-1996 så donerade Rockefellerstiftelsen $691,300 till PP. Gates-Stiftelsen har donerat $12.5 miljoner sedan 1998 till Planned Parenthood Federation of America, och stiftelsen har även donerat $21 miljoner till International Planned Parenthood. Där fonderna har blivit använda till att promota abort och att sätta upp pro-abort familjeplaneringscenter i Södra Amerika, Afrika, och östra europa. Bill och Melinda Gates har även spenderat $2 miljoner av fonder till Planned Parenthood Central Washington och Planned Parenthood Western Washington för att financiera abortcenter i deras hemstat.
På Bilderberg mötet 2009 träffades David Rockefeller, Bill Gates, Ted Turner med flera för att diskutera populationskontroll. Den brittiska tidningen The Times rapporterade att dessa "ledande miljardärer har träffats i hemlighet för att undersöka hur deras tillgångar skulle kunna användas för att bromsa tillväxten av världens befolkning, de var överens om att överbefolkning var en prioritet. Alla var eniga om att de skulle stödja en strategi där befolkningstillväxten skulle komma att behandlas som ett potentiellt katastrofalt miljö, samhälls och industriellt hot."
"En befolkning med 250-300 miljoner människor, en 95% minskning från dagens nivå, skulle vara perfekt." - Ted Turner 1996.
"Världen har cancer, och den cancern är människan." - Merton Lambert, tidigare talesman för Rockefellerstiftelsen. Lambert, talade naturligtvis inte om alla människor. Han talade om folket som eliten inte har något annat än förakt för, det vill säga de flesta förutom dem själva.
Frank Notestein (1902 - 1983) var en av de mest inflytelserika befolkningskontroll aktivister och demografer av 20-talet. Hans arbete ledde till upprättandet av demografi som en akademisk disciplin. Han arbetade som den förste ledaren av FN:s befolkningsavdelning och bidrog till grundandet av John D. Rockefeller:s Befolkningsråd 1952. Han var även styrelseledamot i befolkningforskning vid Princeton University. I en uppsats skriven av Notestein år 1969 med titeln "Problemet med befolkningskontroll", skisserar han en strategi för att snabba på takten i avfolkning. Notestein medger att ekonomisk modernisering skulle "... föra födelsetalen ner automatiskt." Men, han fortsätter att konstatera att mer drastiska åtgärder måste vidtas för att uppnå noll befolkningstillväxt eftersom hans åsikt är att denna metod inte skulle vara tillräckligt snabb. "Tvång" och "inrättandet av ett totalitärt regim" är Notestein lösningar.
Sir Julian Huxley var en brittisk vetenskapsman som spelade en ledande roll för att skapa Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) mellan 1946-1948. I grunden såg Julian Huxley vetenskapens framsteg, till exempel penicillin, DDT och vattenrening, som ett tveeggat svärd. Han skrev: "Vi kan och bör ägna oss med en verklig religiös hängivenhet till att säkerställa ökade uppfyllande för mänskligheten i dess framtida öde. Detta innebär en rasande och samlad attack på problemet med befolkningen, för kontroll av befolkningen är ... en förutsättning för en radikal förbättring av de mänskliga partiet". Jacques Cousteau som under UNESCO-Cousteau Echotechnie programet samarbetade med UNESCO 1994 sade i en intervju: "Skadan folk orsakar planeten är en funktion av demografin - den är lika med graden av utveckling. Amerikaner belastar jorden mycket mer än tjugo bengaler. Skadorna är direkt kopplade till konsumtion. Vårt samhälle vänder mot mer onödig konsumtion. Det är en ond cirkel som jag jämför med cancer ... Det är en fruktansvärd sak att säga. För att stabilisera världens befolkning, måste vi undanröja 350.000 personer per dag. Det är en hemsk sak att säga, men det är lika illa att inte säga det". 1994 släppte FN Global Biodiversity Assessment rapporten, som påstog att jorden var "överbelastad" och att den ändas kan klara av 1-2 miljarder människor. FN har med tvång steriliserat hundratusentals kvinnor i länder som Peru och Mexiko. Se här, här och här.
Agency for International Development (AID) inrättades 1961. Med hjälp av den falska förevändningen av ett "överbefolkningsproblem" som orsaken för fattigdom och svält istället för imperialismen. Populationskontroll blev utsedd som det viktigaste dilemmat för den "moderna världen". Under täckmanteln av "familjeplanering", började AID finansiera en lång rad offentliga och privata organisationer, stiftelser och kyrkor som gav utbildning, utrustning och kliniker för födelsekontroll program. Fonder som öronmärkts för population program genom lagstiftning och förpliktigade av AID uppgår till mer än 250 miljoner dollar mellan 1968 och 1972. Sydamerika fick den största andelen av dessa fonder. BEMFAM, det brasilianska dotterbolaget till London-baserade International Planned Parenthood Federation satte upp kliniker i Brasilien. Förutom pedagogiskt material, p-piller, spiraler/IUD, och andra läkemedel som utvecklats av en lönsam gen- och bioteknikindustri i de imperialistiska centren, så är huvuddragen i populationskontroll sterilisering. Mellan 1965-71, blev uppskattningsvis 1 miljon kvinnor i Brasilien steriliserade. I Puerto Rico, hade 34% av alla kvinnor i fertil ålder blivit steriliserats år 1965. Mellan 1963-65, hade mer än 40.000 kvinnor i Colombia steriliserats.
Lee Brightman, United Native Americans Presidenten, beräknar att av den infödda befolkningen på 800.000 (i USA), har så många som 42% av kvinnor i fertil ålder och 10% av männen steriliserats. Den första officiella utredningen av sterilisering av infödda kvinnor av Dr Connie Uri rapporterade att 25.000 kvinnorna blivit permanent steriliserade inom Indian Health Services anläggningar ensamt genom 1975. Enligt en 1970 befruktning studie, har 20% av gifta svarta kvinnor steriliserats, nästan tre gånger mer än andelen av vita gifta kvinnor. Där var en 180% ökning av antalet steriliseringar som utfördes under 1972-73 i New York City kommunala sjukhus som främst tjänar Puerto Rikanska bostadsområden, liknande resultat hittades i inuitiska samhällen i nordvästra territorium. Det är uppenbart att "överbefolkning" inte ett problem i Nordamerika, och inte heller i Syd- och Centralamerika. Snarare är det en metod för att minska vissa delar av befolkningen som skulle kunna organisera sig mot deras förtryck.
Av alla länder i Sydamerika som genomgått massiv industrialisering efter 2:a världskriget, är Brasilien förmodligen den mest kända. Efter en kupp av USA 1964 som stöddes av CIA, IMF och de multinationella företagen, ökade utländska investeringar stadigt. Över 4 miljarder dollar pumpades in i Brasilien via Världsbanken, AID, IDB och andra mellan 1964-71. Kuppen störtade presidenten João Goulart från den konstitutionella, demokratiska regeringen. Denna kupp ledde direkt till 21 katastrofala år med Brasiliens militär i styret. Under denna period, slog militären kraftigt ned mot alla i den politiska oppositionen, oberoende fackföreningar och kritiska medier. De staplade också upp ett av världens största utlandsskulder, försökte att utveckla kärnvapen och interkontinentala missiler, och förde en nationell utvecklingsstrategi som byggde stora och dåligt planerade men mycket vinstgivande vattenkraft dammar, Amazonas motorvägar, och kärnkraftverk istället för investeringar i utbildning och andra grundläggande mänskliga behov.
En rapport från National Security Council (NSC), CIA, Department of State and Defense (DOD) och USAID påpekade den växande statusen i Brasilien i Latinamerika och på den internationella scenen. NSC namngav andra mål för avfolkning och dessa är: Nigeria, Egypten, Etiopien, Pakistan, Indonesien, Turkiet, Bangladesh, Indien, Thailand, Filippinerna, Mexiko och Colombia. National Security Study Memorandum 200: Implications of Worldwide Population Growth for U.S. Security and Overseas Interests (NSSM200) blev färdig den 10 december 1974 av Förenta staternas nationella säkerhetsråd under ledning av Henry Kissinger som står nära Rockefeller familjen. Dokumentet, detaljerad en plan med ett operationsmål att med hjälp av intensiva insatser främja populations "politik" i tretton stora u-länder som skulle göra det möjligt för USA att utföra massiva födelsekontroll och steriliserings projekt i dessa länder. Studien sa att Brasilien placerades på listan eftersom Brasilien "tydligt dominerar kontinenten [Sydamerika] demografiskt", och dess befolkning beräknades att bli lika stor som USAs vid sekelskiftet. Målet var att det skulle bli 500 miljoner färre människor år 2000 i den 3:de världen. "Avfolkning bör vara den högsta prioriteten för utrikespolitik gentemot tredje världen, den amerikanska ekonomin kommer att kräva stora och ökande mängder av mineraler från utlandet, särskilt från mindre utvecklade länder." skrev Henry Kissinger.
NSSM 200 blev officiell amerikansk politik i november 1975 under president Gerald Ford. Födelsekontroll, krig och hungersnöd var alla verktyg för att ge USA mineraltillgångar utan hinder av 3:de världens befolkningar som skulle elimineras. Brent Scowcroft, Kissingers ersättare som nationella säkerhetsrådgivare fick ansvaret för genomförandet av planen. CIA-chefen George H. W. Bush fick orders att hjälpa Scowcroft. Det USA sponsrade steriliseringsprogrammet i Brasilien steriliserade hälften av landets kvinnor.
Nelson Rockefeller kämpade för Nixon både 1968 och 1972. Han beundrade Nixons tuffa hållpunkter i Vietnam och Kambodja som var formade av den nationella säkerhetsrådgivaren Henry Kissinger, som ursprungligen var Rockefellers utrikespolitiska rådgivare. Nixon utsåg Rockefeller att tjänstgöra på Foreign Intelligence Advisory Board för att övervaka CIAs aktiviteter. på 70-talet när CIA blev avslöjade att olagligt ha spionerat på antikrigsaktivister i USA och för att ha planerat lönnmord på politiska ledare utomlands, så sattes Nelson Rockefeller som chef över kommissionen som utredde detta, där han höll undan dokument från andra utredare som senatorn Frank Church med ursäkten att presidenten var tvungen att gå igenom dom först, något Rockefeller fick hård kritik för. Cary Reich biografi om sin bror Nelson Rockefeller, berättar hur David Rockefeller informerades utförligt om CIA:s hemliga underrättelseverksamhet av Nelson och andra chefer inom CIA, under ledningen av David Rockefellers förtrogna vän, CIA-chefen Allen Dulles.
Som resultat av Henry Kissingers olagliga bombningar i Kambodja dog 600,000 civila, och 350,000 dog i Laos. Dessa nummer inkluderar inte alla skadade av klusterbomber och de kemiska vapnen som användes, som även har har orsakat en miljökatastrof i Kambodja. Henry Kissinger var också inblandad i Operation Condor som var en kampanj av politiskt förtryck, däribland mord och underrättelsearbete, som officiellt började genomföras 1975 av högerdiktaturerna i Sydamerika. Kampanjen genomfördes genom så kallad statsterrorism med stöd från CIA för att minska vänster-influenser i området men också för att kontrollera aktiva eller potentiella oppositionsrörelser mot de vanligtvis konservativa regimerna. Det har rapporterats att det kan röra sig om tusentals offer som har blivit dödade av Operation Condor.
CIA höll även information om en attack av den chilenska polisen som kunde ha stoppats hemlig för statsdepartementet och Kissingers ställföreträdare i Latinamerika instruerade amerikanska ambassadörer i regionen att inte "vidta några ytterligare åtgärder". Strax efter det exploderade en bomb i Washington D.C som var planterad av den chilenska polisen under bilen av Pinochets ledande kritiker i USA, Orlando Letelier, som dödade honom och hans amerikanska kollega Ronni Moffitt. Pinochet hade nära relationer till både CIA och Henry Kissinger då det var dom som hjälpte honom till makten, vilket kanske kan förklara varför CIA och Henry Kissinger inte hade någon brådska med att varna dom för attacken.
Utöver att ha installerat både Mao-tse-tung och Pol pot till makten, vilket resulterade i att två miljoner kambodjaner blev dödade av Khmer Rouge-gerillan, så har USA finansierat statssponsrad terrorism runt om hela världen. I El Salvador 1980-91, blev 75,000 personer mördade, 95 % blev mördade av deras regering, the National Guard och deras Death Squads. USA gav El Salvadors stat 6 miljarder USD i support till terrorn. I Guatemala 1962-96, dödade statens styrkor mer än 90 % av de 200.000 människor som dödades. I Chile efter kuppen den 11 september 1973, dödade staten igen mer än 95 % av dem som dödats. I Argentina 1976-83, dödades 8.960. I Colombia 1986-95, dödades 45.000, återigen blev 95 % dödade av armén och dödspatruller. Mellan 1980 och 1988 dödade den sydafrikanska staten 1,5 miljoner människor i grannländerna. Indonesiens armé dödade minst 1,5 miljoner människor 1965, 1975 och 1999: den amerikanska staten stödde presidentval på baksidan av dessa massakrer.
I varje fall stödde USA terrorn medans och efter den var utförd. Desto mer en stat överträdde befolkningens rättigheter, desto mer support fick dom. Genom sitt stöd i störtandet av den demokratiskt valde presidenten Allende och sitt stöd för Pinochetdiktaturen skickade president Richard Nixon och hans nationella säkerhetsrådgivare, Henry Kissinger, en tydlig signal till hela Latinamerika att anti-revolutionära regimer som använder förtryck, även statsterrorism, kunde räkna med stöd från USA. Den amerikanska regeringen gav i själva verket ett grönt ljus till Latinamerikas höger och dess väpnade styrkor för att utrota vänstern och använda förtryck för att radera framstegen av deras arbetstagare. Under Allendes demokratiskt valda regering (1970 -1973), fick Chile inga banklån. Under Pinochets regering, efter militärkuppen 1973, blev landet plötsligt trovärdigt, trots att ledarna för Världsbanken och IMF omöjligt kunde vara ignoranta för den djupt auktoritära och diktatoriska karaktären av Pinochets regim.
Enligt UNICEF, dog mer än 500.000 barn under fem års ålder varje år i Afrika och Latinamerika i slutet av 1980-talet som en direkt följd av skuldkrisen och dens förvaltning i enlighet med Internationella valutafondens strukturanpassningsprogram. Dessa program krävde ett avskaffande av prisstöd på viktiga livsmedel, kraftiga minskningar av utgifterna för hälsovård, utbildning och andra sociala tjänster, samt höjningar av skatter. Miljontals människor lider av ohälsa, och barn är dömda till ett liv utan skolgång som direkt föjld av Världsbankens och Internationella valutafondens politik.
Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken sätter tredje världen på ransoner. De ger lån åt desperata länder i tredje världen, för att sedan använda dessa för att tvinga fram privatiseringar och nedskärningar i de redan fattiga nationerna. De inhämtar miljarder i ränta och ”återbetalningar” till de imperialistiska blocken från de skuldtyngda länderna i Afrika, Sydostasien och Latinamerika.
Världshandelsorganisationen (WTO) anpassar internationella handelsregler så att de gynnar rika länder, inte fattiga. Multinationella företag från väst betalar arbetare i tredje världen löner som bara är några procent av vad en likvärdig arbetare i de imperialistiska blocken skulle få och maximerar utsugningen i utsvettningsfabriker, där arbetarnas mest grundläggande rättigheter förnekas.
IMF och VB har i strid mot sektion 10 av artikel 4 i VB-stadgan, systematiskt gett ut lån till stater för att påverka deras politik. Regim med stöd av stora kapitalistiska makter har fått ekonomiskt stöd även om deras ekonomiska politik inte uppfyllde officiella internationella finansinstitut (IFI) kriterier eller om de underlåtit att respektera de mänskliga rättigheterna.
Konferensen om Conditions of World Order hölls den 12-19 juni 1965 vid Villa Serbelloni i Bellagio, Italien, sponsrad av Kongressen för kulturell frihet, med ett stipendium från Fordstiftelsen och American Academy of Arts and Sciences. En grupp av 21 forskare och författare från runt om hela världen möttes för att definiera konceptet världsordningen. En del av deras rapport av Helio Jaguaribe sa:
"Bildandet av världsordning beror inte enbart på dess egentliga åtråvärdhet och livsduglighet, men också på stödet från människor och grupper som väljer att tillägna dem själva till fullbordandet av ett sådant mål. Eftersom växande delar av utvecklade och underutvecklade samhällen börjar inse den brådskande nödvändigheten av världsordning, livsdugligheten av dess bildande, och det faktum att den kan uppnås genom att anta metoder som är rimliga, kan ingen av regeringarna lyckas undkomma påtryckningar från allmänheten för att bilda världsordning ... Det är ålagt på de intellektuella att spela den avgörande rollen i formationen av påtryckningsgrupper som är till stöd av världsordning ... bildandet av världsordning kräver mobiliseringen av grupper tillägnade internationella påtryckningar för den gradvisa inplanteringen av den världsordningen ..."
Tre år senare, i april 1968 träffades en tankesmedja av finansiärer, forskare, ekonomer, politiker, stats-och industrimän från tio olika länder återigen vid David Rockefellers privata egendom i Bellagio, Italien, på begäran av Aurelio Peccei, en italiensk industrimann som hade nära band med Fiat och Olivetti Corporation. Romklubben inrättades med ett medlemskap av 75 framstående forskare, företagare och ekonomer från 25 länder, som tillsammans med Bilderberggruppen, har blivit ett av det viktigaste utrikespolitiska vapnet bland runda bordets grupper. David rockefeller var medlem i Romklubben så tidigt som 1953 tillsammans med Skull and bones-medlemmen W. Averell Harriman.
I åtgärdsrapporten av den kanadensiska föreningen för Romklubben (CACOR) 2007 blev det föreslagit att Romklubben borde jobba framåt för ett världssamhälle av en överlägsen typ, rank och status. Som "skulle göra FN till en central världsregering, som interagerar med nuvarande nationella regeringarna (minus dagens säkerhetsråd)." CFR-medlemmen Fred G. Thompson skrev i rapporten: "Om vi inte utformar en politik för att hejda, och sedan vända befolkningstillväxten, kommer naturen automatiskt komma med en väldigt straffande lösning. Minskningen av befolkningen per automatik betyder i klartext en minskning av antalet människor genom krig, sjukdomar och svält. Ett möjligt scenario skulle vara införandet av födelsekontroll av en världsregering som besitter förmågan att tillämpa det globalt." När Francesco Stipo, direktör för Romklubben i USA, marknadsförde sin bok World Federalist Manifesto: Guide to Political Globalization, vid en National Press Club Luncheon, sa han "En världsregering är den enda lösningen på världens problem, såsom klimatförändringen och den globala ekonomiska krisen." Richard Haass, nuvarande ordförande för Council on Foreign Relations, har spunnit vidare på detta tema i sin artikel, State sovereignty must be altered in globalized era, enligt Haass, så måste en världsregering skapas och suveränitet undanröjas för att bekämpa den globala uppvärmningen och terrorism, precis så som Club of Rome har föreslagit. "Vissa regeringar är beredda att ge upp delar av sin suveränitet för att ta itu med den globala klimatförändringen", skriver Haass. "Målet bör vara att omdefiniera suveränitet för en tid präglad av globalisering, att finna en balans mellan en värld med helt suveräna stater och ett internationellt system med antingen en världsregering eller anarki."
I boken "The First Global Revolution" (1991) medger Romklubben öppet att hela gröna ideologin bara är en konstgjord bluff som fungerar som ett verktyg för att ta till sig makt: "Det verkar som att män och kvinnor behöver en gemensam motivation, nämligen en gemensam motståndare för att organisera och agera tillsammans. Syndabock praktiken är lika gammal som mänskligheten själv. När saker blir för svårt hemma, avled uppmärksamheten med äventyr utomlands. För de delade nationerna samman för att möta en yttre fiende, antingen en riktig eller en uppfunnen för det ändamålet." Sedan forsätter dom "I sökandet efter en ny fiende att förena oss, kom vi på idén att föroreningar, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa propositionen." Boken påstår att: "Alla dessa faror är orsakade av människan," och därmed "är den verkliga fienden, alltså mänskligheten." Vidare skriver dom hur ett demokratiskt system inte kan lösa dessa "problemen", med andra ord att bara en världsregering under deras kontroll är trovärdig nog för jobbet. "Romklubben var medvetet format för att påverka politiken." skrev en av dess grundare, Alexander King år 1979.
John Holdren som idag är Obamas vetenskaplige rådgivare var medförfattare till en bok och några papper av Romklubben med den celebra Paul R. Ehrlich. De skrev i "The Population Bomb": "Den första uppgiften är populationskontroll på hemmaplan. Hur ska vi gå till väga? många av mina kolleger anser att någon form av obligatorisk födelsereglering skulle vara nödvändigt för att uppnå en sådan kontroll. En plan som ofta nämns innebär tillsättning av tillfälliga steriliseringsmedel i vattenförsörjningen eller basfödan. Doser av medlet skulle vara noga ransonerade av regeringen för att producera önskad befolkningsstorlek." Holdren skrev senare i boken "Ecoscience: Population, Resources, Environment" hur en världsregering som skulle övervaka klimatet och befolkningen globalt borde skapas, och hur en internationell organisation med en polisstyrka skulle stå för säkerheten för denna världsregeringen.
Liknande motbjudande åsikter hölls också av några av de viktigaste förvaltarna av den globala finansiella institutionerna. Fritz Lutweiler, ordförande i Rothschildkontrollerade Bank for International Settlements (BIS), har sagt: "Det betyder minskade reallöner i länder där majoriteten av befolkningen redan lever på den lägsta förekommande nivån eller tom under den. Det är svårt, men man kan inte spara de högt skuldsatta länderna denna svåra väg. Det är oundvikligt".
BIS skapades 1930 av guvernören av banken av England, Montague Norman och hans tyska kollega Hjalmar Schacht som senare blev Adolf Hitlers finansminister. Den originella styrelsen av chefer inkluderade två anställda av Hitler, Walter Funk en framstående Nazist officerare, och SS officerare Oswald Pohl. Rothschild-kontrollerade BIS anslöt sig senare till Världsbanken och Internationella Monenatary Fund (IMF). Världsbanken och IMF, som både är privata enheter med aktieägare, ägda till stor del av Rothschild och Rockefeller familjerna, skapades 1944 vid en FN-sponsrad monetär konferens i Bretton Woods, New Hampshire. De teoretiker som utarbetat planen var framträdande Fabian-socialister från England, som John Maynard Keynes, och biträdande sekreterare i det amerikanska finansdepartementet, Harry Dexter White. White, som blev den första verkställande direktören för USA i IMF var också en CFR medlem, och upptäcktes senare att ingå i den sovjetiska spionageringen i Washington. CFR-medlemmen Robert McNamara, som blev president i Världsbanken, och förde Vietnamkriget, förklarade:
"Det finns bara två möjliga sätt på vilket en värld med 10 miljarder människor kan avvärjas. Antingen måste det nuvarande födelsetalet komma ner snabbare. Eller så måste dom nuvarande dödstalen gå upp. Det finns inget annat sätt. Det finns naturligtvis många sätt på vilket dödstalen kan gå upp. I en termisk nukleär ålder, kan krig åstadkomma det mycket snabbt och beslutsamt. Svält och sjukdom är naturens gamla kontroller av befolkningstillväxten, och ingen av dom har försvunnit från scenen .... För att uttrycka det enkelt: överbefolkningen är det största enskilda hindret för ekonomiska och sociala framsteg i de flesta samhällen i utvecklingsländerna."
Chase banken under David rockefellers ledning spredd sig internationellt och blev en central pelare i världens finansiella system, inklusive den ledande banken för FN. Den har ett globalt nätverk av korrespondentbanker som har uppskattningsvis cirka 50.000 banker, det största banknätverket i hela världen. Chase Banken har också en stark koppling till Världsbanken, tre presidenter från VB (John J. McCloy, Eugene R. Black, Sr och George Woods) arbetade alla på Chase innan de tog upp positioner på den internationella banken. En fjärde president från VB, James D. Wolfensohn, är också nära förbunden med Rockefeller, då han har varit chef för Rockefellerstiftelsen. David Rockefeller har också under många år varit värd för årliga möten vid familjens Westchester County Pocantico egendom för världens finansministrar och centralbankschefer, efter det årliga Washington mötet med Världsbanken och Internationella valutafonden. Dessa möten hölls på Playhouse. Andra internationalister som deltog i dessa regelbundna möten inkludera även andra i familjen som John D. Rockefeller III, fram till hans död 1978.
CFR-medlemmen James Paul Warburg som stod Rothschild familjen nära och som var FDR:s finansiella rådgivare sa inför Förenta staternas kommitté för utländska relationer 1950 "Vi ska ha en världsregering, oavsett om vi gillar det eller inte. Frågan är bara om världsregeringen kommer att uppnås genom samtycke eller genom erövring", här gjorde han det klart att krig kan komma att förklaras mot de som inte vill vara med i världsordningen. James Paul Warburg var en förespråkare för att FN borde bli en världsregering med en global polisstyrka och en avbeväpnad befolkning. Han var också son till Paul Warburg som skrev Federal Reserve Act lagen, och brorson till Max Warburg, som finansierade Hitler tillsammans med Paul Warburg.
Under Andra Världskriget gick Tavistock-institutet och Rockefeller-fondens avdelning ihop för esoteriska experiment med psykoaktiva läkemedel. James Paul Warburg finansierade en filial till Tavistock-institutet i USA, kallad Institute for Policy Studies (IPS), vars direktör, Marcus Raskin, utsågs till Nationella säkerhetsrådet. James Paul Warburg upprättade ett CIA-program för experiment med LSD på CIA-agenter, av vilka några, senare tog självmord. Detta program, MK-Ultra, övervakat av Dr. Gottlieb, resulterade i enorma rättegångar mot USA:s regering av familjerna till offren. Ett av målen med MK-Ultra var att se om det gick att skapa lönmördare genom hjärntvättning, något man lyckades med.
Institute for Policy Studies (IPS) upprättade en universitetsfilial, Studenter för ett Demokratiskt Samhälle (SDS), hängivna till droger och revolution. Istället för att själv finansiera SDS, använde Warburg CIA-fonder för att främja universitetskravallerna på 1960-talet. En av de sällsynta artiklar som refererar till Tavistock-institutet uppenbarar sig i Business Week, 26 Okt. 1963, med ett fotografi på dess byggnad i det dyraste medicinkontorsområdet i London. Artikeln nämner institutets ”Freudian bias” , och kommenterar på att det är finansierat av brittiska aktiehandelsbolag, British Petroleum (huvudsakligen ägt av Rothschilds), och Baldwin Steel. Enligt Business Week infördes Tavistock-institutets psykolgiska testprogram och träningsprogram inom grupprelationer, i Universitetet vid Michigan och Universitetet vid Kalifornien, som båda är grogrunder för radikalism och drognätverket.
Vid slutet av andra världskriget, började Rockefellerstiftelsen medicinska chef, Alan Gregg, att finansiera Tavistock Institute of Human Relations (TIHR) för att genomföra den typ av sociala psykiatri som hade utarbetats av armén under krigstid och se om det kunde vara relevanta för det civila samhället. Dr. John Rawlings Rees utveckla "Tavistock metoden", som sätter igång och styr stress via vad Rees kallade "psykologiskt kontrollerade miljöer" för att få folk att ge upp deras familjs delade trossatser under "grupptryck".
TIHR hade ett nära samarbete med Research Center for Group Dynamics, som var med och grundade National Training Laboratories (NTL) med en delning av National Education Association (NEA). En av de främsta arkitekterna bakom NTL (som fick ett första bidrag på $ 100,000 från Carnegie Corporation) var Willard Goslin av NEA's förening för tillsyn och utveckling av kursplaner (ASCD). Goslin var ordförande i en NEA årsbok kommitté, som producerade vägar till bättre skolor (1945). I bokens kapitel, "Citizens of the World", står det: "I dag har det blivit nödvändigt för grundskolan att vara aktivt engagerad i att utveckla ... godtagande av världsmedborgarskap .... Skolan ... har som grundläggande mål att utveckla intelligenta och kompetenta världsmedborgare."
En som Ytterligare främjde "världsmedborgarskap" var Dr Ewen Cameron som även var den som utförde många MK-Ultra hjärntvättningsprogram åt CIA, som den 5 maj året efter vägar till bättre skolor publicerades, höll ett tal med titeln "The Building of the Coming World Order" där han uttalade: "Det vi kallar moraler, är helt enkelt tullen, förbud och regler som samhället har vid vilken tidpunkt som helst .... Förenta Nationerna förtjänar stöd från alla som sysslar med att bygga en ny världsordning .... Det kan bara finnas en utbildning på jorden och det är en utbildning för världsmedborgare."
Sju år senare, blev Dr Cameron ordförande för American Psychiatric Association, och samma år (1953), publicerade Bertrand russell som var en Fabian-socialist och stog nära Rothschild familjen THE IMPACT OF SCIENCE UPON SOCIETY, där han förklarade: "Jag tror att det ämne som kommer att vara av störst betydelse politiskt är masspsykologi .... Även om denna vetenskap kommer att flitigt studeras, kommer det att strikt begränsas till den styrande klassen. Befolkningen kommer inte att få veta hur dens övertygelse genererades. När Tekniken har fulländat kommer varje regering som har haft ansvar för utbildning för en generation kunna styra sina undersåtar säkert utan behov av arméer eller poliser .... Utbildningspropaganda, med regeringens hjälp, skulle kunna uppnå detta resultatet i en generation. Det finns, dock två starka krafter som motsätter sig en sådan politik: en är religion, den andra är nationalismen .... Ett vetenskapligt världssamhälle kan inte vara stabilt förutom om det finns en världsregering." Vidare skrev han hur en världsregering behövdes för att kunna införa födelsekontroll och kontrollera befolkningen.
Genom sin kontroll av arméns psykiatriska avdelning, kontrollerade Tavistock effektivt den brittiska armén under andra världskriget. Vid slutet av andra världskriget började Tavistock att etablera ett globalt nätverk av psykiatriska center, i syfte att påverka ideologierna av stora befolkningar. Detta omstörtande nätverk, som finansierades huvudsakligen av Rockefellerstiftelsen och inrättningar såsom Stanford Research Institute, US Office of Naval Research och Science Policy Research Unit i England, som blev en viktig kraft i utvecklingen av social manipulation tekniker, och har haft sekretessbelagda kontrakt studier för NATO.
Det var Tavistock utformade metoder som fick USA att gå med i andra världskriget och som, under ledning av Dr Kurt Lewin inrättade OSS, föregångaren till CIA. Lewin blev chef för Strategic Bombing Survey, som var en plan för Royal Air Force för att koncentrera sig på att bomba tyska arbetares bostadsområden, medans man undvek att bomba militära mål, såsom ammunitionsfabriker. Ammunitionsfabrikerna på båda sidorna tillhörde de internationella banknätverken vilka inte hade någon önskan att se sina tillgångar förstöras. Tanken bakom bombandet av civila arbetares bostadområden var att bryta kampandan hos den tyske arbetaren. Det var inte avsett att påverka krigest insats mot tysklands militära maskin. Lewin och hans team av aktuarier kom fram till att om 65% av de tyska arbetarnas bostäder förstördes av nattliga RAF bombningar skulle kampandan hos civilbefolkningen kollapsa. I början blev det estimerat att så många som 250,000 dog, idag anser man att det rör sig om mellan 24,000 - 40,000, offren var mest kvinnor, barn och gammla.
Tavistock har över 30 forskningsinstitutioner i USA. Dessa Tavistock-amerikanska institutioner har i många fall vuxit till gigantiska monster, som genomtränger varje aspekt av USA:s myndigheter och tar befälet över stora delar av det politiska beslutsfattandet. En av Tavistock främsta plundrare av vårt sätt att leva var Dr Alexander King, en av grundarna av NATO och medlem i Romklubben.
Läckta dokument från Bilderberggruppens konferens i Tyskland 1955 vid Grand Hotel Sonnenbichl i Garmisch-Partenkirchen, diskuterade agendan för att skapa en europeisk union och en gemensam valuta. Stax efter detta när det beslutades att ett super-organ skulle kontrollera Europafrågor, grundade RIIA och Rockefellerstiftelsen Tavistock-institutet, som i sin tur skapade NATO. Strax efter detta, skapades NATO:s hemliga arméer som blev finansierade av Pentagon, CIA och MI6. Målet med denna armé var att verka bakom fiendens linjer och att inrätta motståndsrörelser i händelse av en sovjetisk invasion av Europa. Armén var hemlig och olagliga i många länder och bemannades av lojala antikommunistiska soldater och borgerlig aktivister rekryterades från olika branscher, många med ett förflutet med nazisterna eller fascistiska arméer under andra världskriget.
Operation Gladio påbörjades 1958 av brittisk och amerikansk underättelsetjänst. Operationen pågick ända till mitten av 70-talet. Operationen bestod av hemliga gerillatrupper som skapades över hela europa som efter kalla krigets slut skulle agera som beskyddare mot kommunistiskt inflytande. Kärnan av operationen var olika former av terrorism mot civilbefolkningen speciellt i Italien. Med hjälp av olika högerextrema organisationer genomfördes en våg av attacker där hundratals av oskyldiga människor dog för att sedan föra över skulden på kommunistiska terrorister. En av de större terrorattackerna var på en tågstation i Bologna där 85 personer dog och mer än 200 skadades. Denna operation är idag mycket bra dokumenterad efter att dokument har avklassifiserats samt efter flera vittnesuppgifter i rättegångar. Det senaste bekräftade mötet av detta nätverket ägde rum den 24 oktober 1990 i Bryssel, som leddes av den belgiska militära underrättelsetjänsten, SGR.
Under president Eisenhower (1953 - 1961), tillsatte den amerikanska kongressen Reece-kommittén för att utreda skattebefriade stiftelser (Rockefeller, Ford, Carnegie). Reece-kommittén förklarade tydligt att CFR, (Council on Foreign Relations), var "i huvudsak ett organ inom Förenta Staternas regering" och att deras "publikationer inte är objektiva, utan riktar sig överväldigande åt att främja globaliseringsideologin"
CFR-medlemmen Carroll Quigley och mentor åt Bill Clinton som under ett par år studerade CFR:s hemliga arkiv avslöjade 1966 i sin bok Tragedy and Hope: A History of the World in Our Time följande:
"... Befogenheterna av den finansiella kapitalismen hade ett långtgående mål, ingenting mindre än att skapa ett världsomspännande system för finansiell kontroll i privata händer för att kunna dominera det politiska systemet i varje land och ekonomin i världen som helhet. Detta system skulle kontrolleras på ett feodalt sätt av centralbankerna i världen som agerar i samförstånd, genom hemliga avtal som nåddes i frekventa privata möten och konferenser. spetsen av systemet skulle vara Banken för internationella betalningar [BIS] i Basel, Schweiz, en privat bank som ägs och kontrolleras av världens centralbanker som själva var privata företag."
I början av oktober 2008 rapporterades det av Telegraph att: "Världens centralbankschefer samlas denna vecka i Washington DC för en IMF-VB-konferens för att diskutera krisen, den stora frågan de möter är om det är dags att upprätta en global ekonomisk 'polisman' så att krisen av 2008 aldrig kan upprepas. Ytterligare "en organisation med befogenhet att övervaka den globala ekonomin måste omfatta företrädare för varje större land - ett FN av ekonomisk reglering." Danny Gabay från JP morgan och den Rothschild-kontrollerade Bank of England föreslog att: "Svaret kanske stirrar oss i ansiktet redan, i formen av Banken för internationella betalningar (BIS). IMF tenderar att uttrycka sina varningar om ekonomiska problemen med mycket diplomatiskt språk, men BIS är mer självständig och har mycket bättre förutsättningar att hantera detta, om de ges befogenhet att göra det."
I februari 2010 organiserade BIS ett hemligt möte där representanter från 24 centralbanker och monetära myndigheter, inklusive amerikanska Federal Reserve och Europeiska centralbanken deltog, för att diskutera den globala ekonomiska återhämtningen. Inflytelserika BIS generaldirektören Jaime Caruana väntades ta en framträdande roll i förhandlingarna.
BIS har kallats "den mest exklusiva, hemlighetsfulla och mäktiga övernationella klubben i världen." Charles Higham skrev i sin bok Trading with the Enemy, att i slutet av 1930 hade BIS öppet ett stöd för nazisterna, ett tema som BBC gick in på i mer detalj i en Timewatch film med titeln "Banking with Hitler" som sändes 1998. År 1944, stödde den amerikanska regeringen en resolution vid Bretton-Woods konferensen för avvecklingen av BIS, följande tjeckiska anklagelser om att BIS tvättade guld som hade stulits av nazisterna från ockuperade Europa, men centralbankscheferna lyckades tyst förhindra den amerikanska resolutionen.
Idag har BIS statliga immunitet, betalar ingen skatt, och har sin egen privata poliskår. BIS består numera av 55 medlemsländer, men den klubb som träffas regelbundet i Basel är en mycket mindre grupp, och även inom den, finns det en hierarki. I en artikel 1983 i Harper's Magazine kallad Ruling the World of Money; skrev Edward Jay Epstein att där de riktiga affärerna blir gjorda är i "en slags inre klubb bestående av ett halvdussin eller så mäktigt centralbankschefer som befinner sig mer eller mindre i samma monetära båt." Edward skrev följande: "Det främsta värdet, vilket också verkar avgränsa den inre klubben från resten av BIS medlemmarna, är den fasta övertygelsen att centralbanker bör agera oberoende av sina hem regeringar. En annan närbesläktad tro av den inre klubben är att man inte borde lita på politikerna att avgöra ödet för det internationella monetära systemet"
År 1974 skapades Baselkommittén för banktillsyn av centralbankscheferna i gruppen med tio nationer (nu utökats till tjugo). BIS ger ledamöterna sekretariatet för kommittén. Kommittén fastställer sedan i sin tur regler för banker världen över, inklusive kapitalkrav och kontroll över reserverna. I en 2003 artikel med titeln "The Bank for International Settlements Calls for Global Currency." skrev Joan Veon: "BIS är där alla världens centralbanker träffas för att analysera den globala ekonomin och bestämma vilka åtgärder de ska vidta för att lägga mer pengar i sina fickor, eftersom de kontrollerar mängden av pengar i omlopp och hur mycket ränta de ska ta betalt av regeringar och banker för att låna från dem. "När man förstår att BIS rycker i trådarna av världens monetära system, så förstår man att de har möjlighet att skapa en ekonomisk boom eller byst i ett land. Om det landet inte gör vad pengar långivarna vill, så är allt de behöver göra att sälja sin valuta."
Kraften av BIS att göra eller bryta ekonomier visades 1988, då de utfärdade en Baselöverenskommelse som höjde kapitalkrav för banker från 6% till 8%. Vid den tiden hade Japan utvecklats till världens största fordringsägare, men Japans banker var sämre kapitaliserade än andra stora internationella banker. Att Höja kapitalkravet tvingade dem att skära ned på utlåningen, vilket skapade en recession i Japan som den i USA lider av idag. Fastighetspriserna föll och lån gick till standard medans säkerheten för dem skrumpnade. En nedåtgående spiral följde och slutade med total konkurs av bankerna. Bankerna blev tvungna att nationaliseras, trots att ordet inte användes för att undvika kritik.
I en artikel i Asia Times 2002 med titeln "Global Economy: The BIS vs. National Banks" observerade ekonomen Henry CK Liu att Baselkommittén avtalen har tvingat nationella banksystem "att marschera till samma melodi, som syftar till att tillgodose behoven för mycket sofistikerade globala finansmarknader, oavsett utvecklingsbehoven av deras nationella ekonomin." Han skrev: "Nationella banksystem kastas plötsligt in i armarna av Basel Capital Accord sponsrat av Bank of International Settlement (BIS), eller så får de möta straffet av ockrade riskpremier för att säkra de internationella lånen mellan bankerna. Nationell politik utsätts plötsligt för vinst incitament för privata finansiella institutioner, alla medlemmar i ett kontrollerat hierarkiskt system som leds från bankernas pengar center i New York. Resultatet är att tvinga nationella banksystem att privatisera...
BIS förordningar tjänar bara det enda syftet av att stärka det internationella privata bank systemet, även vid fara för de nationella ekonomierna.. IMF och internationella banker som regleras av BIS är ett lag: de internationella bankerna lånar hänsynslöst till låntagarna i de framväxande ekonomierna för att skapa en utländsk valuta skuldkris, IMF anländer som bärare av monetära virus i namnet av en sund penningpolitik, sedan kommer de internationella bankerna som en gam investerare i namnet av ekonomisk räddare för att förvärva nationella banker som anses kapitalt otillräckliga och insolventa av BIS".
Presidenten av Världsbanken Robert Zoellick som också är medlem i CFR, Trilateral Commission, PNAC, Bilderberg, och som även är en NAFTA arkitekt, en Goldman Sachs - Enron rådgivare och före detta vice president för Fannie Mae. Zoellick medgav öppet planen att undanröja den nationella suveräniteten och införa en världsregering under ett tal inför G20-toppmötet 2009. Där han pratade om agendan för att inte bara öka finansieringen utan även makten för de internationella organisationerna på baksidan av den finansiella krisen.
Zoellick konstaterade:
"Om ledarna är seriösa med att skapa nya globala ansvar eller styre, låt dem då börja med att modernisera multilateralism att bemyndiga WTO, IMF och Världsbanksgruppen att övervaka den nationella politiken."
Med andra ord, ge de globala institutionerna befogenhet att reglera den nationella politiken som ett led i att skapa en global regering. Vad Zoellick skisserar är huvudsakligen slutet av den nationella suveräniteten och omklassificering av medlemsstaternas regeringar till rena hantlangare till en global myndighet som inte har något ansvar för den röstande allmänheten i något land.
Både FN och Världsbanken har sagt att de vill ersätta dollarn med en global valuta som stöds av en global centralbank. Vilket har varit Edmond de Rothschild och Maurice Strong plan från första början, Strong som är en av världens ledande förespråkare för FN:s engagemang i globala frågor, har även varit direktör för Rockefeller stiftelsen.
"I själva verket har G20 ledarna aktiverat IMF:s makt att skapa pengar och börja globala "kvantitativa lättnader". Därigenom lägger de en de facto världsvaluta med i spelet. Det är utanför kontrollen av suveräna organ. Världen är ett steg närmare en global valuta, som stöds av en global centralbank, som styr penningpolitiken för hela mänskligheten" Rapporterade Telegraph förra året.
Forskningsrelaterade länkar.
Aluminum ökar tiomersal-toxiteten i vaccin, alumimunhydroxid är associerat med nervskada.
Böcker som avslöjar de internationella bankmaffiorna.
World Bank - IMF support to dictatorships.
International Monetary Fund--Moving Toward a Global Central Bank.
The tower of Basel: Do we really want the bank for international settlements issuing our global currency?.
The World Central Bank: The Bank for International Settlements.
Brazil and CIA.
The Blood Bankers. The Political Foundations of Regressive Development.
Race Hygiene: Three Bush Family Alliances.
500 Years of Indigenous Resistance.
Den pandemiska influensan är en finansiell välsignelse för farmaceutiska företag som Gilead, Roche, och Hoffman-La Roche kontrollerade Chugai-pharm som under 2008 beräknade en 531% omsättningstillväxt för 2009 på grund av Tamiflu-försäljning. Lodewijk J.R. de Vink sitter i styrelsen av Hoffman-La Roche som är partners med Donald Rumsfelds och George Shultz Gilead.
Paul Allaire sitter i styrelsen av GlaxoSmithKline ett av vaccinproduktionsföretagen. Han är en fd chef på CFR, han är även chef på J P Morgan och har medlemskap i Trilateral Commission samt Bilderberg. Allaire är också chef över Fordstiftelsen som har kopplingar till CIA. Ford spenderade $270 miljoner på populationsforskning, allt från forskning om mänsklig reproduktion till demografi, familjeplanering och populationskontroll från 1952 till 1983.
En Sunday Express undersökning visade att nästan en tredjedel av de 181 experter som sitter i Medicines Control Agency (MCA) kommittéer är knutna till GlaxoSmithKline, Aventis Pasteur eller Merck, Sharpe & Dohme. 51 medlemmar äger antingen aktier i dessa bolag eller är beroende av dem för konsultarvoden eller forskningsanslag.
Daily Mail rapporterade nyligen att en vetenskapsman vid namnet Sir Roy Anderson som ger råd till regeringen om svininfluensa är en betald direktör för ett läkemedelsföretag som tjänar hundratals miljoner pund från influensapandemin.
Vaccinproduktionsföretaget GlaxoSmithKline sålde Seroxa till barn, trots att dom visste att det gjorde barn självmordsbenägna. Vaccinproduktionsföretaget Merck sålde vioxx som dödade tusentals människor, trots att dom visste att det var dödligt. Vaccinproduktionsföretaget Baxter/Bayer gav barn ett vaccin som var kontaminerat av AIDS viruset, trots att dom visste om det, många dog som resultat. Vaccinproduktionsföretagen vill nu att vi ska lita på deras ord, att vaccinen är säkra och ogiftiga, men vad dom inte nämner är att deras vaccin är dåligt testade och att det finns en stor mängd av vetenskapliga studier som har blivit publicerade i expert granskade tidskrifter, som tydligt visar allvarliga faror med vaccinen, som signifikant toxicitet i neuronala människo- och fosterceller.
Att vaccinen inte kan förhindra dödligheten av influensa är inget de berättar heller, många som har vaccinerat sig har strax efter dom blivit vaccinerade fått influensan. Studier har visat att sjukhusbesöken inte har minskat bland befolkningar som har blivit vaccinerade. En omfattande och systematisk genomgång av 51 studier, som publicerades i Cochrane Database of Systematic Reviews, har inte funnit några bevis för att influensavaccin är något mer effektivt än placebo vid behandling av barn. Studierna involverade 260.000 barn, ålder 6 till 23 månader. 80% av den amerikanska befolkningen samt många hälsovårdsarbetare världen runt har inte velat vaccinera sig.
Gates-stiftelsen och Rockefellerstiftelsen tillsammans med Världsbanken och FN är stora finansiärer av GAVI (Global Alliance for Vaccines and Immunisations) vars mål är att vaccinera alla barn i världen. Se här och här.
Gates-stiftelsen har stora investeringar i:
• Inteckningsföretag som anklagades i stämningar eller genom statliga tjänstemän att göra det lättare för tusentals människor att förlora sina hem. • Ett hälso-och sjukvårdsföretag som har gått med på att betala mer än $1.5 miljarder dollar för att lösa stämningar som anklagar dem för medicinska felsteg och bedrägerier som går tillbaka ett decennium.
• Chokladföretag som är utpekade av den amerikanska regeringen att dra nytta av barn i slavarbete.
• Företag som rankas bland de sämsta amerikanska och kanadensiska förorenare, inklusive ConocoPhillips, Dow Chemical Co och Tyco International.
• Många av världens andra stora förorenare, inklusive företag som äger ett oljeraffinaderi och ett som äger ett pappersbruk, vilket en studie visar gör barn sjuka.
• Läkemedelsföretag som sätter priset för droger utom räckhåll för aidssjuka.
De senaste tillgängliga uppgifterna visar att hundratals av Gates-stiftelsens investeringar - totalt minst $ 8.7 miljarder, eller 41 procent av dess tillgångar, exklusive Amerikanska och utländska statspapper - har varit i företag som motverkade stiftelsens välgörande mål eller socialt berörda filosofi.
Detta är den "smutsiga hemligheten" av många stora filantroper, säger Paul Hawken, en expert på samhällsnyttiga investeringar som leder Naturkapital Institute, en investeringsforskargrupp. "Stiftelser donera till grupper som försöker läka framtiden, men med deras investeringar stjäler de från framtiden, Sade Hawken i en intervju.
Några av Gates-stiftelsens största investeringingar:
Över $1.5 miljard
• Berkshire Hathaway
• Kanadensiska regeringen
Mellan $1 miljard och $1.5 miljard
• Fannie Mae
• Tysklands regering
Mellan $100 miljoner och $1 miljard
• Abbott Laboratories
• Archer Daniels Midland (CFR)
• British Petroleum (Rothschild)
• Canadian National Railway
• Exxon Mobil (Rockefeller, CFR.)
• Freddie Mac
• Frankrikes regering
• Japans regering
• Merck
• Schering Plough
• Tyco International
• Waste Management
Källa: Gates tax and Securities and Exchange Commission filings— Los Angeles Times.
Några av dom korporationer som är och har varit medlemmar i CFR som under åren har varit med på Gates-stiftelsens toppmöten inkulderar:
• American Standard Companies Inc., Emmanuel A. Kampouris, US (CFR)
• AT&T Wireless Services Inc., Steven W. Hooper, US (CFR)
• Deere & Company, Hans W. Becherer, US (CFR)
• Deutsche Bank AG, Michael Endres, Germany (CFR)
• Ernst & Young LLP, Philip A. Laskawy, US (CFR)
• Ford MotorCompany, Kenneth R. Dabrowski, US (CFR)
• Goldman, Sachs & Co., Jon S. Corzine, US (CFR)
• Lockheed Martin Corp., Peter B. Teets, US (CFR)
• McKinsey & Company, Inc., Rajat Kumar Gupta, US (CFR)
• NYNEX Corp., Ivan Seidenberg, US (CFR)
• Price Waterhouse, Geoffrey Johnson, United Kingdom (CFR)
• Siemens Nixdorf Informationssysteme AG, Gerhard Schulmeyer, Germany (CFR)
• Smith Barney Inc., James Dimon, US (CFR)
• The Bank of Tokyo-Mitsubishi Ltd., Tasuku Takagaki, Japan (CFR)
Baxter International och Hoffman-La Roche har också varit inbjudna på deras toppmöten. Melinda F Gates har även blivit inbjuden och varit med på Bilderbergmöten.
Alliansen för en grön revolution i Afrika (AGRA)
Gates-Stiftelsen har gått samman med Rockefellerstiftelsen för att "förbättra" jordbruksvetenskap och småskaliga jordbruksproduktiviteter i Afrika, som bygger på den gröna revolutionen som Rockefellerstiftelsen sporrat under 1940-talet och 1970-talet. Gates Stiftelsen har gjort en första 100 miljonersinvestering i denna satsning, som Rockefellerstiftelsen har bidragit 50 miljoner dollar till.
Rockefellerstiftelsens "gröna revolution" på 60-70 talet fördes fram som ett sätt att livnära världens fattiga länder. I själva verket var den ett sätt att stjäla de naturliga växtvariation som där odlades och ersätta dem med de transnationella bolagens hybrider, som är beroende av den konstgödning som samma transnationella bolag hade ensamrätt till. Konstgödningen förstör dessutom både markens och människans hälsa, vilket bara är ännu ett sätt att utöva befolkningskontroll. Kontroll och oberoende var målet för Rockefellerstiftelsen som samlade på sig fröerna till 95 % av världens viktigaste brödsädsorter under de år som föregick GATT-avtalet och införandet av "växtförädlarrättigheterna". Rockefellerstiftelsen försöker att sprida GMO globalt, se här och här.
Som John B. Sharpless vid University of Wisconsin dokumenterade under 1993 efter att ha granskat akter av Rockefellerstiftelsen, arkiven från Population Council, och personliga dokument av John D. Rockefeller III, Rockefeller framkallade stiftelser är ansvariga för "nästan enhällig förändring i attityder och idéer om befolkningen som inträffade under 1960-talet". Andra stiftelser verksamma i eugenik förutom Rockefellerstiftelsen och Population Council, inkluderade Ford Foundation, Milbank Memorial Fund, Carnegie Corporation och Conservation Foundation. Carnegie institutet etablerade ett laboratorium komplex vid Cold Spring Harbor på Long Island år 1904 som lagrade miljoner registerkort på vanliga amerikaner, forskarna planerade noggrant avlägsnanden av familjer, blodslinjer och hela folk. "Förespråkare av rashygien, från Cold Spring Harbor, agiterade lagstiftande församlingarna i Amerika, och även landets sociala myndigheter och organisationer" skrev Edwin Black för San Francisco Chronicle 2003. Eugenik organisationer i USA, finansierade av Rockefeller, Harriman och Carnegie familjerna inkluderade, American Eugenics Society och dess systerorganisation, American Society of Human Genetics etablerades 1947, ovannämnda Cold Springs Harbor Experimental Station för studerandet av Evolution, the Eugenic Record Office, och Rockefeller Institute for Medical Research.
Det bör noteras att JD Rockefeller och Averell Harriman var affärspartners med Prescott Bush i Brown Brothers Harriman. Förutom att finansiera och främja eugenik, stödde de och finansierade nazisternas maktövertagande. John D. Rockefeller, tillsammans med Averell Harriman gav $11 miljoner för att skapa Cold Spring Harbor anläggningen i början av 1900-talet. Rockefeller påverkan spreds också utomlands till Tyskland, där Kaiser Wilhelm-institutet för psykiatri, och Kaiser Wilhelm-institutet för rashygien, antropologi och Human Heredity ligger. Mycket av pengarna som användes för att driva dessa anläggningar kom från Rockefeller. Dessa var inte bara genomsnittliga vetenskapliga institut, Kaiser Wilhelm Institutet blev centrum för nazisternas rashygieniska program.
Förutom att stödja Alexis Carrel, som förespråkade användning av giftgas för att bli av med "värdelösa ätare", finansierade Rockefeller programmet som Josef Mengele jobbade i innan han gick till Auschwitz där han blev läkare kommendanten och experimenterade på fångar i koncentrationslägren. Dessa hemska medicinska experiment inkluderade att använda nålar för att byta ögonfärg, arbete med infektioner och blodtransfusioner, avlägsnande av kroppsdelar utan bedövningsmedel, könsförändringar, sterilisering och andra avskyvärda brott. Otaliga människor mördades och deras organ, ögonglober, huvuden och lemmar skickas till Rockefeller gruppen vid Kaiser Wilhelm-institutet.
Rockefellers direktör för Kaiser Wilhelm-institutet var den fascistiska schweiziska psykiatern Ernst Rudin. Rudin och hans personal, som leddes av SS-chefen Heinrich Himmler, skapade Tysklands sterilisering lag. Nobelpristagaren Dr Alexis Carrel av Rockefeller institutet applåderade offentligt Hitler för att han förespråkade massmord på mentalpatienter och fångar. Rockefeller och hans bank kumpaner var upp till sina ögon i eugenik och massutrotning. Under nazisterna, var det tyska kemiföretaget IG Farben och Rockefellers Standard Oil of New Jersey ett enda företag, förenade i hundratals kartellarrangemangen. IG Farben leddes fram till 1937, av Warburg familjen, som var Rockefellers partner inom bankrörelsen och i utformningen av nazisttysklands eugenik. Standard-Tyskland president Emil Helfferich vittnade efter kriget att Standard Oil fonder hjälpte att betala för SS-vakter i Auschwitz, det beryktade massavrättning och slavarbete lägret.
Efter kriget upplevde Rockefellers rashygieniska rörelse en ansiktslyftning för att distansera sig från de diskrediterade nazisterna. På 50-talet omorganiserade Rockefeller rashygienrörelsen i USA och lade till populationskontroll och abort grupper. Det Eugeniska sällskapet bytte namn till Sällskapet för studier av social biologi. Namnet ändrades därför att det blev klart att förändringar av den rashygieniska karaktären skulle göras av andra orsaker än rashygien, och att knyta en rashygienisk etikett på dem skulle ge dem mer hinder än att hjälp deras antagande. "Födelsekontroll och abort har visat sig vara ett stor rashygieniskt framsteg i vår tid. Om de hade framskjutits som rashygieniska skäl skulle deras godkännande stoppats" sa Frederick Osborn, som övervakade arbetet i organisationen vid den tidpunkten.
Gates- och Rockefellerstiftelserna har även finansierat Planned parenthood med miljontals kronor för populationskontroll. Bara mellan 1994-1996 så donerade Rockefellerstiftelsen $691,300 till PP. Gates-Stiftelsen har donerat $12.5 miljoner sedan 1998 till Planned Parenthood Federation of America, och stiftelsen har även donerat $21 miljoner till International Planned Parenthood. Där fonderna har blivit använda till att promota abort och att sätta upp pro-abort familjeplaneringscenter i Södra Amerika, Afrika, och östra europa. Bill och Melinda Gates har även spenderat $2 miljoner av fonder till Planned Parenthood Central Washington och Planned Parenthood Western Washington för att financiera abortcenter i deras hemstat.
På Bilderberg mötet 2009 träffades David Rockefeller, Bill Gates, Ted Turner med flera för att diskutera populationskontroll. Den brittiska tidningen The Times rapporterade att dessa "ledande miljardärer har träffats i hemlighet för att undersöka hur deras tillgångar skulle kunna användas för att bromsa tillväxten av världens befolkning, de var överens om att överbefolkning var en prioritet. Alla var eniga om att de skulle stödja en strategi där befolkningstillväxten skulle komma att behandlas som ett potentiellt katastrofalt miljö, samhälls och industriellt hot."
"En befolkning med 250-300 miljoner människor, en 95% minskning från dagens nivå, skulle vara perfekt." - Ted Turner 1996.
"Världen har cancer, och den cancern är människan." - Merton Lambert, tidigare talesman för Rockefellerstiftelsen. Lambert, talade naturligtvis inte om alla människor. Han talade om folket som eliten inte har något annat än förakt för, det vill säga de flesta förutom dem själva.
Frank Notestein (1902 - 1983) var en av de mest inflytelserika befolkningskontroll aktivister och demografer av 20-talet. Hans arbete ledde till upprättandet av demografi som en akademisk disciplin. Han arbetade som den förste ledaren av FN:s befolkningsavdelning och bidrog till grundandet av John D. Rockefeller:s Befolkningsråd 1952. Han var även styrelseledamot i befolkningforskning vid Princeton University. I en uppsats skriven av Notestein år 1969 med titeln "Problemet med befolkningskontroll", skisserar han en strategi för att snabba på takten i avfolkning. Notestein medger att ekonomisk modernisering skulle "... föra födelsetalen ner automatiskt." Men, han fortsätter att konstatera att mer drastiska åtgärder måste vidtas för att uppnå noll befolkningstillväxt eftersom hans åsikt är att denna metod inte skulle vara tillräckligt snabb. "Tvång" och "inrättandet av ett totalitärt regim" är Notestein lösningar.
Sir Julian Huxley var en brittisk vetenskapsman som spelade en ledande roll för att skapa Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) mellan 1946-1948. I grunden såg Julian Huxley vetenskapens framsteg, till exempel penicillin, DDT och vattenrening, som ett tveeggat svärd. Han skrev: "Vi kan och bör ägna oss med en verklig religiös hängivenhet till att säkerställa ökade uppfyllande för mänskligheten i dess framtida öde. Detta innebär en rasande och samlad attack på problemet med befolkningen, för kontroll av befolkningen är ... en förutsättning för en radikal förbättring av de mänskliga partiet". Jacques Cousteau som under UNESCO-Cousteau Echotechnie programet samarbetade med UNESCO 1994 sade i en intervju: "Skadan folk orsakar planeten är en funktion av demografin - den är lika med graden av utveckling. Amerikaner belastar jorden mycket mer än tjugo bengaler. Skadorna är direkt kopplade till konsumtion. Vårt samhälle vänder mot mer onödig konsumtion. Det är en ond cirkel som jag jämför med cancer ... Det är en fruktansvärd sak att säga. För att stabilisera världens befolkning, måste vi undanröja 350.000 personer per dag. Det är en hemsk sak att säga, men det är lika illa att inte säga det". 1994 släppte FN Global Biodiversity Assessment rapporten, som påstog att jorden var "överbelastad" och att den ändas kan klara av 1-2 miljarder människor. FN har med tvång steriliserat hundratusentals kvinnor i länder som Peru och Mexiko. Se här, här och här.
Agency for International Development (AID) inrättades 1961. Med hjälp av den falska förevändningen av ett "överbefolkningsproblem" som orsaken för fattigdom och svält istället för imperialismen. Populationskontroll blev utsedd som det viktigaste dilemmat för den "moderna världen". Under täckmanteln av "familjeplanering", började AID finansiera en lång rad offentliga och privata organisationer, stiftelser och kyrkor som gav utbildning, utrustning och kliniker för födelsekontroll program. Fonder som öronmärkts för population program genom lagstiftning och förpliktigade av AID uppgår till mer än 250 miljoner dollar mellan 1968 och 1972. Sydamerika fick den största andelen av dessa fonder. BEMFAM, det brasilianska dotterbolaget till London-baserade International Planned Parenthood Federation satte upp kliniker i Brasilien. Förutom pedagogiskt material, p-piller, spiraler/IUD, och andra läkemedel som utvecklats av en lönsam gen- och bioteknikindustri i de imperialistiska centren, så är huvuddragen i populationskontroll sterilisering. Mellan 1965-71, blev uppskattningsvis 1 miljon kvinnor i Brasilien steriliserade. I Puerto Rico, hade 34% av alla kvinnor i fertil ålder blivit steriliserats år 1965. Mellan 1963-65, hade mer än 40.000 kvinnor i Colombia steriliserats.
Lee Brightman, United Native Americans Presidenten, beräknar att av den infödda befolkningen på 800.000 (i USA), har så många som 42% av kvinnor i fertil ålder och 10% av männen steriliserats. Den första officiella utredningen av sterilisering av infödda kvinnor av Dr Connie Uri rapporterade att 25.000 kvinnorna blivit permanent steriliserade inom Indian Health Services anläggningar ensamt genom 1975. Enligt en 1970 befruktning studie, har 20% av gifta svarta kvinnor steriliserats, nästan tre gånger mer än andelen av vita gifta kvinnor. Där var en 180% ökning av antalet steriliseringar som utfördes under 1972-73 i New York City kommunala sjukhus som främst tjänar Puerto Rikanska bostadsområden, liknande resultat hittades i inuitiska samhällen i nordvästra territorium. Det är uppenbart att "överbefolkning" inte ett problem i Nordamerika, och inte heller i Syd- och Centralamerika. Snarare är det en metod för att minska vissa delar av befolkningen som skulle kunna organisera sig mot deras förtryck.
Av alla länder i Sydamerika som genomgått massiv industrialisering efter 2:a världskriget, är Brasilien förmodligen den mest kända. Efter en kupp av USA 1964 som stöddes av CIA, IMF och de multinationella företagen, ökade utländska investeringar stadigt. Över 4 miljarder dollar pumpades in i Brasilien via Världsbanken, AID, IDB och andra mellan 1964-71. Kuppen störtade presidenten João Goulart från den konstitutionella, demokratiska regeringen. Denna kupp ledde direkt till 21 katastrofala år med Brasiliens militär i styret. Under denna period, slog militären kraftigt ned mot alla i den politiska oppositionen, oberoende fackföreningar och kritiska medier. De staplade också upp ett av världens största utlandsskulder, försökte att utveckla kärnvapen och interkontinentala missiler, och förde en nationell utvecklingsstrategi som byggde stora och dåligt planerade men mycket vinstgivande vattenkraft dammar, Amazonas motorvägar, och kärnkraftverk istället för investeringar i utbildning och andra grundläggande mänskliga behov.
En rapport från National Security Council (NSC), CIA, Department of State and Defense (DOD) och USAID påpekade den växande statusen i Brasilien i Latinamerika och på den internationella scenen. NSC namngav andra mål för avfolkning och dessa är: Nigeria, Egypten, Etiopien, Pakistan, Indonesien, Turkiet, Bangladesh, Indien, Thailand, Filippinerna, Mexiko och Colombia. National Security Study Memorandum 200: Implications of Worldwide Population Growth for U.S. Security and Overseas Interests (NSSM200) blev färdig den 10 december 1974 av Förenta staternas nationella säkerhetsråd under ledning av Henry Kissinger som står nära Rockefeller familjen. Dokumentet, detaljerad en plan med ett operationsmål att med hjälp av intensiva insatser främja populations "politik" i tretton stora u-länder som skulle göra det möjligt för USA att utföra massiva födelsekontroll och steriliserings projekt i dessa länder. Studien sa att Brasilien placerades på listan eftersom Brasilien "tydligt dominerar kontinenten [Sydamerika] demografiskt", och dess befolkning beräknades att bli lika stor som USAs vid sekelskiftet. Målet var att det skulle bli 500 miljoner färre människor år 2000 i den 3:de världen. "Avfolkning bör vara den högsta prioriteten för utrikespolitik gentemot tredje världen, den amerikanska ekonomin kommer att kräva stora och ökande mängder av mineraler från utlandet, särskilt från mindre utvecklade länder." skrev Henry Kissinger.
NSSM 200 blev officiell amerikansk politik i november 1975 under president Gerald Ford. Födelsekontroll, krig och hungersnöd var alla verktyg för att ge USA mineraltillgångar utan hinder av 3:de världens befolkningar som skulle elimineras. Brent Scowcroft, Kissingers ersättare som nationella säkerhetsrådgivare fick ansvaret för genomförandet av planen. CIA-chefen George H. W. Bush fick orders att hjälpa Scowcroft. Det USA sponsrade steriliseringsprogrammet i Brasilien steriliserade hälften av landets kvinnor.
Nelson Rockefeller kämpade för Nixon både 1968 och 1972. Han beundrade Nixons tuffa hållpunkter i Vietnam och Kambodja som var formade av den nationella säkerhetsrådgivaren Henry Kissinger, som ursprungligen var Rockefellers utrikespolitiska rådgivare. Nixon utsåg Rockefeller att tjänstgöra på Foreign Intelligence Advisory Board för att övervaka CIAs aktiviteter. på 70-talet när CIA blev avslöjade att olagligt ha spionerat på antikrigsaktivister i USA och för att ha planerat lönnmord på politiska ledare utomlands, så sattes Nelson Rockefeller som chef över kommissionen som utredde detta, där han höll undan dokument från andra utredare som senatorn Frank Church med ursäkten att presidenten var tvungen att gå igenom dom först, något Rockefeller fick hård kritik för. Cary Reich biografi om sin bror Nelson Rockefeller, berättar hur David Rockefeller informerades utförligt om CIA:s hemliga underrättelseverksamhet av Nelson och andra chefer inom CIA, under ledningen av David Rockefellers förtrogna vän, CIA-chefen Allen Dulles.
Som resultat av Henry Kissingers olagliga bombningar i Kambodja dog 600,000 civila, och 350,000 dog i Laos. Dessa nummer inkluderar inte alla skadade av klusterbomber och de kemiska vapnen som användes, som även har har orsakat en miljökatastrof i Kambodja. Henry Kissinger var också inblandad i Operation Condor som var en kampanj av politiskt förtryck, däribland mord och underrättelsearbete, som officiellt började genomföras 1975 av högerdiktaturerna i Sydamerika. Kampanjen genomfördes genom så kallad statsterrorism med stöd från CIA för att minska vänster-influenser i området men också för att kontrollera aktiva eller potentiella oppositionsrörelser mot de vanligtvis konservativa regimerna. Det har rapporterats att det kan röra sig om tusentals offer som har blivit dödade av Operation Condor.
CIA höll även information om en attack av den chilenska polisen som kunde ha stoppats hemlig för statsdepartementet och Kissingers ställföreträdare i Latinamerika instruerade amerikanska ambassadörer i regionen att inte "vidta några ytterligare åtgärder". Strax efter det exploderade en bomb i Washington D.C som var planterad av den chilenska polisen under bilen av Pinochets ledande kritiker i USA, Orlando Letelier, som dödade honom och hans amerikanska kollega Ronni Moffitt. Pinochet hade nära relationer till både CIA och Henry Kissinger då det var dom som hjälpte honom till makten, vilket kanske kan förklara varför CIA och Henry Kissinger inte hade någon brådska med att varna dom för attacken.
Utöver att ha installerat både Mao-tse-tung och Pol pot till makten, vilket resulterade i att två miljoner kambodjaner blev dödade av Khmer Rouge-gerillan, så har USA finansierat statssponsrad terrorism runt om hela världen. I El Salvador 1980-91, blev 75,000 personer mördade, 95 % blev mördade av deras regering, the National Guard och deras Death Squads. USA gav El Salvadors stat 6 miljarder USD i support till terrorn. I Guatemala 1962-96, dödade statens styrkor mer än 90 % av de 200.000 människor som dödades. I Chile efter kuppen den 11 september 1973, dödade staten igen mer än 95 % av dem som dödats. I Argentina 1976-83, dödades 8.960. I Colombia 1986-95, dödades 45.000, återigen blev 95 % dödade av armén och dödspatruller. Mellan 1980 och 1988 dödade den sydafrikanska staten 1,5 miljoner människor i grannländerna. Indonesiens armé dödade minst 1,5 miljoner människor 1965, 1975 och 1999: den amerikanska staten stödde presidentval på baksidan av dessa massakrer.
I varje fall stödde USA terrorn medans och efter den var utförd. Desto mer en stat överträdde befolkningens rättigheter, desto mer support fick dom. Genom sitt stöd i störtandet av den demokratiskt valde presidenten Allende och sitt stöd för Pinochetdiktaturen skickade president Richard Nixon och hans nationella säkerhetsrådgivare, Henry Kissinger, en tydlig signal till hela Latinamerika att anti-revolutionära regimer som använder förtryck, även statsterrorism, kunde räkna med stöd från USA. Den amerikanska regeringen gav i själva verket ett grönt ljus till Latinamerikas höger och dess väpnade styrkor för att utrota vänstern och använda förtryck för att radera framstegen av deras arbetstagare. Under Allendes demokratiskt valda regering (1970 -1973), fick Chile inga banklån. Under Pinochets regering, efter militärkuppen 1973, blev landet plötsligt trovärdigt, trots att ledarna för Världsbanken och IMF omöjligt kunde vara ignoranta för den djupt auktoritära och diktatoriska karaktären av Pinochets regim.
Enligt UNICEF, dog mer än 500.000 barn under fem års ålder varje år i Afrika och Latinamerika i slutet av 1980-talet som en direkt följd av skuldkrisen och dens förvaltning i enlighet med Internationella valutafondens strukturanpassningsprogram. Dessa program krävde ett avskaffande av prisstöd på viktiga livsmedel, kraftiga minskningar av utgifterna för hälsovård, utbildning och andra sociala tjänster, samt höjningar av skatter. Miljontals människor lider av ohälsa, och barn är dömda till ett liv utan skolgång som direkt föjld av Världsbankens och Internationella valutafondens politik.
Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken sätter tredje världen på ransoner. De ger lån åt desperata länder i tredje världen, för att sedan använda dessa för att tvinga fram privatiseringar och nedskärningar i de redan fattiga nationerna. De inhämtar miljarder i ränta och ”återbetalningar” till de imperialistiska blocken från de skuldtyngda länderna i Afrika, Sydostasien och Latinamerika.
Världshandelsorganisationen (WTO) anpassar internationella handelsregler så att de gynnar rika länder, inte fattiga. Multinationella företag från väst betalar arbetare i tredje världen löner som bara är några procent av vad en likvärdig arbetare i de imperialistiska blocken skulle få och maximerar utsugningen i utsvettningsfabriker, där arbetarnas mest grundläggande rättigheter förnekas.
IMF och VB har i strid mot sektion 10 av artikel 4 i VB-stadgan, systematiskt gett ut lån till stater för att påverka deras politik. Regim med stöd av stora kapitalistiska makter har fått ekonomiskt stöd även om deras ekonomiska politik inte uppfyllde officiella internationella finansinstitut (IFI) kriterier eller om de underlåtit att respektera de mänskliga rättigheterna.
Konferensen om Conditions of World Order hölls den 12-19 juni 1965 vid Villa Serbelloni i Bellagio, Italien, sponsrad av Kongressen för kulturell frihet, med ett stipendium från Fordstiftelsen och American Academy of Arts and Sciences. En grupp av 21 forskare och författare från runt om hela världen möttes för att definiera konceptet världsordningen. En del av deras rapport av Helio Jaguaribe sa:
"Bildandet av världsordning beror inte enbart på dess egentliga åtråvärdhet och livsduglighet, men också på stödet från människor och grupper som väljer att tillägna dem själva till fullbordandet av ett sådant mål. Eftersom växande delar av utvecklade och underutvecklade samhällen börjar inse den brådskande nödvändigheten av världsordning, livsdugligheten av dess bildande, och det faktum att den kan uppnås genom att anta metoder som är rimliga, kan ingen av regeringarna lyckas undkomma påtryckningar från allmänheten för att bilda världsordning ... Det är ålagt på de intellektuella att spela den avgörande rollen i formationen av påtryckningsgrupper som är till stöd av världsordning ... bildandet av världsordning kräver mobiliseringen av grupper tillägnade internationella påtryckningar för den gradvisa inplanteringen av den världsordningen ..."
Tre år senare, i april 1968 träffades en tankesmedja av finansiärer, forskare, ekonomer, politiker, stats-och industrimän från tio olika länder återigen vid David Rockefellers privata egendom i Bellagio, Italien, på begäran av Aurelio Peccei, en italiensk industrimann som hade nära band med Fiat och Olivetti Corporation. Romklubben inrättades med ett medlemskap av 75 framstående forskare, företagare och ekonomer från 25 länder, som tillsammans med Bilderberggruppen, har blivit ett av det viktigaste utrikespolitiska vapnet bland runda bordets grupper. David rockefeller var medlem i Romklubben så tidigt som 1953 tillsammans med Skull and bones-medlemmen W. Averell Harriman.
I åtgärdsrapporten av den kanadensiska föreningen för Romklubben (CACOR) 2007 blev det föreslagit att Romklubben borde jobba framåt för ett världssamhälle av en överlägsen typ, rank och status. Som "skulle göra FN till en central världsregering, som interagerar med nuvarande nationella regeringarna (minus dagens säkerhetsråd)." CFR-medlemmen Fred G. Thompson skrev i rapporten: "Om vi inte utformar en politik för att hejda, och sedan vända befolkningstillväxten, kommer naturen automatiskt komma med en väldigt straffande lösning. Minskningen av befolkningen per automatik betyder i klartext en minskning av antalet människor genom krig, sjukdomar och svält. Ett möjligt scenario skulle vara införandet av födelsekontroll av en världsregering som besitter förmågan att tillämpa det globalt." När Francesco Stipo, direktör för Romklubben i USA, marknadsförde sin bok World Federalist Manifesto: Guide to Political Globalization, vid en National Press Club Luncheon, sa han "En världsregering är den enda lösningen på världens problem, såsom klimatförändringen och den globala ekonomiska krisen." Richard Haass, nuvarande ordförande för Council on Foreign Relations, har spunnit vidare på detta tema i sin artikel, State sovereignty must be altered in globalized era, enligt Haass, så måste en världsregering skapas och suveränitet undanröjas för att bekämpa den globala uppvärmningen och terrorism, precis så som Club of Rome har föreslagit. "Vissa regeringar är beredda att ge upp delar av sin suveränitet för att ta itu med den globala klimatförändringen", skriver Haass. "Målet bör vara att omdefiniera suveränitet för en tid präglad av globalisering, att finna en balans mellan en värld med helt suveräna stater och ett internationellt system med antingen en världsregering eller anarki."
I boken "The First Global Revolution" (1991) medger Romklubben öppet att hela gröna ideologin bara är en konstgjord bluff som fungerar som ett verktyg för att ta till sig makt: "Det verkar som att män och kvinnor behöver en gemensam motivation, nämligen en gemensam motståndare för att organisera och agera tillsammans. Syndabock praktiken är lika gammal som mänskligheten själv. När saker blir för svårt hemma, avled uppmärksamheten med äventyr utomlands. För de delade nationerna samman för att möta en yttre fiende, antingen en riktig eller en uppfunnen för det ändamålet." Sedan forsätter dom "I sökandet efter en ny fiende att förena oss, kom vi på idén att föroreningar, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa propositionen." Boken påstår att: "Alla dessa faror är orsakade av människan," och därmed "är den verkliga fienden, alltså mänskligheten." Vidare skriver dom hur ett demokratiskt system inte kan lösa dessa "problemen", med andra ord att bara en världsregering under deras kontroll är trovärdig nog för jobbet. "Romklubben var medvetet format för att påverka politiken." skrev en av dess grundare, Alexander King år 1979.
John Holdren som idag är Obamas vetenskaplige rådgivare var medförfattare till en bok och några papper av Romklubben med den celebra Paul R. Ehrlich. De skrev i "The Population Bomb": "Den första uppgiften är populationskontroll på hemmaplan. Hur ska vi gå till väga? många av mina kolleger anser att någon form av obligatorisk födelsereglering skulle vara nödvändigt för att uppnå en sådan kontroll. En plan som ofta nämns innebär tillsättning av tillfälliga steriliseringsmedel i vattenförsörjningen eller basfödan. Doser av medlet skulle vara noga ransonerade av regeringen för att producera önskad befolkningsstorlek." Holdren skrev senare i boken "Ecoscience: Population, Resources, Environment" hur en världsregering som skulle övervaka klimatet och befolkningen globalt borde skapas, och hur en internationell organisation med en polisstyrka skulle stå för säkerheten för denna världsregeringen.
Liknande motbjudande åsikter hölls också av några av de viktigaste förvaltarna av den globala finansiella institutionerna. Fritz Lutweiler, ordförande i Rothschildkontrollerade Bank for International Settlements (BIS), har sagt: "Det betyder minskade reallöner i länder där majoriteten av befolkningen redan lever på den lägsta förekommande nivån eller tom under den. Det är svårt, men man kan inte spara de högt skuldsatta länderna denna svåra väg. Det är oundvikligt".
BIS skapades 1930 av guvernören av banken av England, Montague Norman och hans tyska kollega Hjalmar Schacht som senare blev Adolf Hitlers finansminister. Den originella styrelsen av chefer inkluderade två anställda av Hitler, Walter Funk en framstående Nazist officerare, och SS officerare Oswald Pohl. Rothschild-kontrollerade BIS anslöt sig senare till Världsbanken och Internationella Monenatary Fund (IMF). Världsbanken och IMF, som både är privata enheter med aktieägare, ägda till stor del av Rothschild och Rockefeller familjerna, skapades 1944 vid en FN-sponsrad monetär konferens i Bretton Woods, New Hampshire. De teoretiker som utarbetat planen var framträdande Fabian-socialister från England, som John Maynard Keynes, och biträdande sekreterare i det amerikanska finansdepartementet, Harry Dexter White. White, som blev den första verkställande direktören för USA i IMF var också en CFR medlem, och upptäcktes senare att ingå i den sovjetiska spionageringen i Washington. CFR-medlemmen Robert McNamara, som blev president i Världsbanken, och förde Vietnamkriget, förklarade:
"Det finns bara två möjliga sätt på vilket en värld med 10 miljarder människor kan avvärjas. Antingen måste det nuvarande födelsetalet komma ner snabbare. Eller så måste dom nuvarande dödstalen gå upp. Det finns inget annat sätt. Det finns naturligtvis många sätt på vilket dödstalen kan gå upp. I en termisk nukleär ålder, kan krig åstadkomma det mycket snabbt och beslutsamt. Svält och sjukdom är naturens gamla kontroller av befolkningstillväxten, och ingen av dom har försvunnit från scenen .... För att uttrycka det enkelt: överbefolkningen är det största enskilda hindret för ekonomiska och sociala framsteg i de flesta samhällen i utvecklingsländerna."
Chase banken under David rockefellers ledning spredd sig internationellt och blev en central pelare i världens finansiella system, inklusive den ledande banken för FN. Den har ett globalt nätverk av korrespondentbanker som har uppskattningsvis cirka 50.000 banker, det största banknätverket i hela världen. Chase Banken har också en stark koppling till Världsbanken, tre presidenter från VB (John J. McCloy, Eugene R. Black, Sr och George Woods) arbetade alla på Chase innan de tog upp positioner på den internationella banken. En fjärde president från VB, James D. Wolfensohn, är också nära förbunden med Rockefeller, då han har varit chef för Rockefellerstiftelsen. David Rockefeller har också under många år varit värd för årliga möten vid familjens Westchester County Pocantico egendom för världens finansministrar och centralbankschefer, efter det årliga Washington mötet med Världsbanken och Internationella valutafonden. Dessa möten hölls på Playhouse. Andra internationalister som deltog i dessa regelbundna möten inkludera även andra i familjen som John D. Rockefeller III, fram till hans död 1978.
CFR-medlemmen James Paul Warburg som stod Rothschild familjen nära och som var FDR:s finansiella rådgivare sa inför Förenta staternas kommitté för utländska relationer 1950 "Vi ska ha en världsregering, oavsett om vi gillar det eller inte. Frågan är bara om världsregeringen kommer att uppnås genom samtycke eller genom erövring", här gjorde han det klart att krig kan komma att förklaras mot de som inte vill vara med i världsordningen. James Paul Warburg var en förespråkare för att FN borde bli en världsregering med en global polisstyrka och en avbeväpnad befolkning. Han var också son till Paul Warburg som skrev Federal Reserve Act lagen, och brorson till Max Warburg, som finansierade Hitler tillsammans med Paul Warburg.
Under Andra Världskriget gick Tavistock-institutet och Rockefeller-fondens avdelning ihop för esoteriska experiment med psykoaktiva läkemedel. James Paul Warburg finansierade en filial till Tavistock-institutet i USA, kallad Institute for Policy Studies (IPS), vars direktör, Marcus Raskin, utsågs till Nationella säkerhetsrådet. James Paul Warburg upprättade ett CIA-program för experiment med LSD på CIA-agenter, av vilka några, senare tog självmord. Detta program, MK-Ultra, övervakat av Dr. Gottlieb, resulterade i enorma rättegångar mot USA:s regering av familjerna till offren. Ett av målen med MK-Ultra var att se om det gick att skapa lönmördare genom hjärntvättning, något man lyckades med.
Institute for Policy Studies (IPS) upprättade en universitetsfilial, Studenter för ett Demokratiskt Samhälle (SDS), hängivna till droger och revolution. Istället för att själv finansiera SDS, använde Warburg CIA-fonder för att främja universitetskravallerna på 1960-talet. En av de sällsynta artiklar som refererar till Tavistock-institutet uppenbarar sig i Business Week, 26 Okt. 1963, med ett fotografi på dess byggnad i det dyraste medicinkontorsområdet i London. Artikeln nämner institutets ”Freudian bias” , och kommenterar på att det är finansierat av brittiska aktiehandelsbolag, British Petroleum (huvudsakligen ägt av Rothschilds), och Baldwin Steel. Enligt Business Week infördes Tavistock-institutets psykolgiska testprogram och träningsprogram inom grupprelationer, i Universitetet vid Michigan och Universitetet vid Kalifornien, som båda är grogrunder för radikalism och drognätverket.
Vid slutet av andra världskriget, började Rockefellerstiftelsen medicinska chef, Alan Gregg, att finansiera Tavistock Institute of Human Relations (TIHR) för att genomföra den typ av sociala psykiatri som hade utarbetats av armén under krigstid och se om det kunde vara relevanta för det civila samhället. Dr. John Rawlings Rees utveckla "Tavistock metoden", som sätter igång och styr stress via vad Rees kallade "psykologiskt kontrollerade miljöer" för att få folk att ge upp deras familjs delade trossatser under "grupptryck".
TIHR hade ett nära samarbete med Research Center for Group Dynamics, som var med och grundade National Training Laboratories (NTL) med en delning av National Education Association (NEA). En av de främsta arkitekterna bakom NTL (som fick ett första bidrag på $ 100,000 från Carnegie Corporation) var Willard Goslin av NEA's förening för tillsyn och utveckling av kursplaner (ASCD). Goslin var ordförande i en NEA årsbok kommitté, som producerade vägar till bättre skolor (1945). I bokens kapitel, "Citizens of the World", står det: "I dag har det blivit nödvändigt för grundskolan att vara aktivt engagerad i att utveckla ... godtagande av världsmedborgarskap .... Skolan ... har som grundläggande mål att utveckla intelligenta och kompetenta världsmedborgare."
En som Ytterligare främjde "världsmedborgarskap" var Dr Ewen Cameron som även var den som utförde många MK-Ultra hjärntvättningsprogram åt CIA, som den 5 maj året efter vägar till bättre skolor publicerades, höll ett tal med titeln "The Building of the Coming World Order" där han uttalade: "Det vi kallar moraler, är helt enkelt tullen, förbud och regler som samhället har vid vilken tidpunkt som helst .... Förenta Nationerna förtjänar stöd från alla som sysslar med att bygga en ny världsordning .... Det kan bara finnas en utbildning på jorden och det är en utbildning för världsmedborgare."
Sju år senare, blev Dr Cameron ordförande för American Psychiatric Association, och samma år (1953), publicerade Bertrand russell som var en Fabian-socialist och stog nära Rothschild familjen THE IMPACT OF SCIENCE UPON SOCIETY, där han förklarade: "Jag tror att det ämne som kommer att vara av störst betydelse politiskt är masspsykologi .... Även om denna vetenskap kommer att flitigt studeras, kommer det att strikt begränsas till den styrande klassen. Befolkningen kommer inte att få veta hur dens övertygelse genererades. När Tekniken har fulländat kommer varje regering som har haft ansvar för utbildning för en generation kunna styra sina undersåtar säkert utan behov av arméer eller poliser .... Utbildningspropaganda, med regeringens hjälp, skulle kunna uppnå detta resultatet i en generation. Det finns, dock två starka krafter som motsätter sig en sådan politik: en är religion, den andra är nationalismen .... Ett vetenskapligt världssamhälle kan inte vara stabilt förutom om det finns en världsregering." Vidare skrev han hur en världsregering behövdes för att kunna införa födelsekontroll och kontrollera befolkningen.
Genom sin kontroll av arméns psykiatriska avdelning, kontrollerade Tavistock effektivt den brittiska armén under andra världskriget. Vid slutet av andra världskriget började Tavistock att etablera ett globalt nätverk av psykiatriska center, i syfte att påverka ideologierna av stora befolkningar. Detta omstörtande nätverk, som finansierades huvudsakligen av Rockefellerstiftelsen och inrättningar såsom Stanford Research Institute, US Office of Naval Research och Science Policy Research Unit i England, som blev en viktig kraft i utvecklingen av social manipulation tekniker, och har haft sekretessbelagda kontrakt studier för NATO.
Det var Tavistock utformade metoder som fick USA att gå med i andra världskriget och som, under ledning av Dr Kurt Lewin inrättade OSS, föregångaren till CIA. Lewin blev chef för Strategic Bombing Survey, som var en plan för Royal Air Force för att koncentrera sig på att bomba tyska arbetares bostadsområden, medans man undvek att bomba militära mål, såsom ammunitionsfabriker. Ammunitionsfabrikerna på båda sidorna tillhörde de internationella banknätverken vilka inte hade någon önskan att se sina tillgångar förstöras. Tanken bakom bombandet av civila arbetares bostadområden var att bryta kampandan hos den tyske arbetaren. Det var inte avsett att påverka krigest insats mot tysklands militära maskin. Lewin och hans team av aktuarier kom fram till att om 65% av de tyska arbetarnas bostäder förstördes av nattliga RAF bombningar skulle kampandan hos civilbefolkningen kollapsa. I början blev det estimerat att så många som 250,000 dog, idag anser man att det rör sig om mellan 24,000 - 40,000, offren var mest kvinnor, barn och gammla.
Tavistock har över 30 forskningsinstitutioner i USA. Dessa Tavistock-amerikanska institutioner har i många fall vuxit till gigantiska monster, som genomtränger varje aspekt av USA:s myndigheter och tar befälet över stora delar av det politiska beslutsfattandet. En av Tavistock främsta plundrare av vårt sätt att leva var Dr Alexander King, en av grundarna av NATO och medlem i Romklubben.
Läckta dokument från Bilderberggruppens konferens i Tyskland 1955 vid Grand Hotel Sonnenbichl i Garmisch-Partenkirchen, diskuterade agendan för att skapa en europeisk union och en gemensam valuta. Stax efter detta när det beslutades att ett super-organ skulle kontrollera Europafrågor, grundade RIIA och Rockefellerstiftelsen Tavistock-institutet, som i sin tur skapade NATO. Strax efter detta, skapades NATO:s hemliga arméer som blev finansierade av Pentagon, CIA och MI6. Målet med denna armé var att verka bakom fiendens linjer och att inrätta motståndsrörelser i händelse av en sovjetisk invasion av Europa. Armén var hemlig och olagliga i många länder och bemannades av lojala antikommunistiska soldater och borgerlig aktivister rekryterades från olika branscher, många med ett förflutet med nazisterna eller fascistiska arméer under andra världskriget.
Operation Gladio påbörjades 1958 av brittisk och amerikansk underättelsetjänst. Operationen pågick ända till mitten av 70-talet. Operationen bestod av hemliga gerillatrupper som skapades över hela europa som efter kalla krigets slut skulle agera som beskyddare mot kommunistiskt inflytande. Kärnan av operationen var olika former av terrorism mot civilbefolkningen speciellt i Italien. Med hjälp av olika högerextrema organisationer genomfördes en våg av attacker där hundratals av oskyldiga människor dog för att sedan föra över skulden på kommunistiska terrorister. En av de större terrorattackerna var på en tågstation i Bologna där 85 personer dog och mer än 200 skadades. Denna operation är idag mycket bra dokumenterad efter att dokument har avklassifiserats samt efter flera vittnesuppgifter i rättegångar. Det senaste bekräftade mötet av detta nätverket ägde rum den 24 oktober 1990 i Bryssel, som leddes av den belgiska militära underrättelsetjänsten, SGR.
Under president Eisenhower (1953 - 1961), tillsatte den amerikanska kongressen Reece-kommittén för att utreda skattebefriade stiftelser (Rockefeller, Ford, Carnegie). Reece-kommittén förklarade tydligt att CFR, (Council on Foreign Relations), var "i huvudsak ett organ inom Förenta Staternas regering" och att deras "publikationer inte är objektiva, utan riktar sig överväldigande åt att främja globaliseringsideologin"
CFR-medlemmen Carroll Quigley och mentor åt Bill Clinton som under ett par år studerade CFR:s hemliga arkiv avslöjade 1966 i sin bok Tragedy and Hope: A History of the World in Our Time följande:
"... Befogenheterna av den finansiella kapitalismen hade ett långtgående mål, ingenting mindre än att skapa ett världsomspännande system för finansiell kontroll i privata händer för att kunna dominera det politiska systemet i varje land och ekonomin i världen som helhet. Detta system skulle kontrolleras på ett feodalt sätt av centralbankerna i världen som agerar i samförstånd, genom hemliga avtal som nåddes i frekventa privata möten och konferenser. spetsen av systemet skulle vara Banken för internationella betalningar [BIS] i Basel, Schweiz, en privat bank som ägs och kontrolleras av världens centralbanker som själva var privata företag."
I början av oktober 2008 rapporterades det av Telegraph att: "Världens centralbankschefer samlas denna vecka i Washington DC för en IMF-VB-konferens för att diskutera krisen, den stora frågan de möter är om det är dags att upprätta en global ekonomisk 'polisman' så att krisen av 2008 aldrig kan upprepas. Ytterligare "en organisation med befogenhet att övervaka den globala ekonomin måste omfatta företrädare för varje större land - ett FN av ekonomisk reglering." Danny Gabay från JP morgan och den Rothschild-kontrollerade Bank of England föreslog att: "Svaret kanske stirrar oss i ansiktet redan, i formen av Banken för internationella betalningar (BIS). IMF tenderar att uttrycka sina varningar om ekonomiska problemen med mycket diplomatiskt språk, men BIS är mer självständig och har mycket bättre förutsättningar att hantera detta, om de ges befogenhet att göra det."
I februari 2010 organiserade BIS ett hemligt möte där representanter från 24 centralbanker och monetära myndigheter, inklusive amerikanska Federal Reserve och Europeiska centralbanken deltog, för att diskutera den globala ekonomiska återhämtningen. Inflytelserika BIS generaldirektören Jaime Caruana väntades ta en framträdande roll i förhandlingarna.
BIS har kallats "den mest exklusiva, hemlighetsfulla och mäktiga övernationella klubben i världen." Charles Higham skrev i sin bok Trading with the Enemy, att i slutet av 1930 hade BIS öppet ett stöd för nazisterna, ett tema som BBC gick in på i mer detalj i en Timewatch film med titeln "Banking with Hitler" som sändes 1998. År 1944, stödde den amerikanska regeringen en resolution vid Bretton-Woods konferensen för avvecklingen av BIS, följande tjeckiska anklagelser om att BIS tvättade guld som hade stulits av nazisterna från ockuperade Europa, men centralbankscheferna lyckades tyst förhindra den amerikanska resolutionen.
Idag har BIS statliga immunitet, betalar ingen skatt, och har sin egen privata poliskår. BIS består numera av 55 medlemsländer, men den klubb som träffas regelbundet i Basel är en mycket mindre grupp, och även inom den, finns det en hierarki. I en artikel 1983 i Harper's Magazine kallad Ruling the World of Money; skrev Edward Jay Epstein att där de riktiga affärerna blir gjorda är i "en slags inre klubb bestående av ett halvdussin eller så mäktigt centralbankschefer som befinner sig mer eller mindre i samma monetära båt." Edward skrev följande: "Det främsta värdet, vilket också verkar avgränsa den inre klubben från resten av BIS medlemmarna, är den fasta övertygelsen att centralbanker bör agera oberoende av sina hem regeringar. En annan närbesläktad tro av den inre klubben är att man inte borde lita på politikerna att avgöra ödet för det internationella monetära systemet"
År 1974 skapades Baselkommittén för banktillsyn av centralbankscheferna i gruppen med tio nationer (nu utökats till tjugo). BIS ger ledamöterna sekretariatet för kommittén. Kommittén fastställer sedan i sin tur regler för banker världen över, inklusive kapitalkrav och kontroll över reserverna. I en 2003 artikel med titeln "The Bank for International Settlements Calls for Global Currency." skrev Joan Veon: "BIS är där alla världens centralbanker träffas för att analysera den globala ekonomin och bestämma vilka åtgärder de ska vidta för att lägga mer pengar i sina fickor, eftersom de kontrollerar mängden av pengar i omlopp och hur mycket ränta de ska ta betalt av regeringar och banker för att låna från dem. "När man förstår att BIS rycker i trådarna av världens monetära system, så förstår man att de har möjlighet att skapa en ekonomisk boom eller byst i ett land. Om det landet inte gör vad pengar långivarna vill, så är allt de behöver göra att sälja sin valuta."
Kraften av BIS att göra eller bryta ekonomier visades 1988, då de utfärdade en Baselöverenskommelse som höjde kapitalkrav för banker från 6% till 8%. Vid den tiden hade Japan utvecklats till världens största fordringsägare, men Japans banker var sämre kapitaliserade än andra stora internationella banker. Att Höja kapitalkravet tvingade dem att skära ned på utlåningen, vilket skapade en recession i Japan som den i USA lider av idag. Fastighetspriserna föll och lån gick till standard medans säkerheten för dem skrumpnade. En nedåtgående spiral följde och slutade med total konkurs av bankerna. Bankerna blev tvungna att nationaliseras, trots att ordet inte användes för att undvika kritik.
I en artikel i Asia Times 2002 med titeln "Global Economy: The BIS vs. National Banks" observerade ekonomen Henry CK Liu att Baselkommittén avtalen har tvingat nationella banksystem "att marschera till samma melodi, som syftar till att tillgodose behoven för mycket sofistikerade globala finansmarknader, oavsett utvecklingsbehoven av deras nationella ekonomin." Han skrev: "Nationella banksystem kastas plötsligt in i armarna av Basel Capital Accord sponsrat av Bank of International Settlement (BIS), eller så får de möta straffet av ockrade riskpremier för att säkra de internationella lånen mellan bankerna. Nationell politik utsätts plötsligt för vinst incitament för privata finansiella institutioner, alla medlemmar i ett kontrollerat hierarkiskt system som leds från bankernas pengar center i New York. Resultatet är att tvinga nationella banksystem att privatisera...
BIS förordningar tjänar bara det enda syftet av att stärka det internationella privata bank systemet, även vid fara för de nationella ekonomierna.. IMF och internationella banker som regleras av BIS är ett lag: de internationella bankerna lånar hänsynslöst till låntagarna i de framväxande ekonomierna för att skapa en utländsk valuta skuldkris, IMF anländer som bärare av monetära virus i namnet av en sund penningpolitik, sedan kommer de internationella bankerna som en gam investerare i namnet av ekonomisk räddare för att förvärva nationella banker som anses kapitalt otillräckliga och insolventa av BIS".
Presidenten av Världsbanken Robert Zoellick som också är medlem i CFR, Trilateral Commission, PNAC, Bilderberg, och som även är en NAFTA arkitekt, en Goldman Sachs - Enron rådgivare och före detta vice president för Fannie Mae. Zoellick medgav öppet planen att undanröja den nationella suveräniteten och införa en världsregering under ett tal inför G20-toppmötet 2009. Där han pratade om agendan för att inte bara öka finansieringen utan även makten för de internationella organisationerna på baksidan av den finansiella krisen.
Zoellick konstaterade:
"Om ledarna är seriösa med att skapa nya globala ansvar eller styre, låt dem då börja med att modernisera multilateralism att bemyndiga WTO, IMF och Världsbanksgruppen att övervaka den nationella politiken."
Med andra ord, ge de globala institutionerna befogenhet att reglera den nationella politiken som ett led i att skapa en global regering. Vad Zoellick skisserar är huvudsakligen slutet av den nationella suveräniteten och omklassificering av medlemsstaternas regeringar till rena hantlangare till en global myndighet som inte har något ansvar för den röstande allmänheten i något land.
Både FN och Världsbanken har sagt att de vill ersätta dollarn med en global valuta som stöds av en global centralbank. Vilket har varit Edmond de Rothschild och Maurice Strong plan från första början, Strong som är en av världens ledande förespråkare för FN:s engagemang i globala frågor, har även varit direktör för Rockefeller stiftelsen.
"I själva verket har G20 ledarna aktiverat IMF:s makt att skapa pengar och börja globala "kvantitativa lättnader". Därigenom lägger de en de facto världsvaluta med i spelet. Det är utanför kontrollen av suveräna organ. Världen är ett steg närmare en global valuta, som stöds av en global centralbank, som styr penningpolitiken för hela mänskligheten" Rapporterade Telegraph förra året.
Forskningsrelaterade länkar.
Aluminum ökar tiomersal-toxiteten i vaccin, alumimunhydroxid är associerat med nervskada.
Böcker som avslöjar de internationella bankmaffiorna.
World Bank - IMF support to dictatorships.
International Monetary Fund--Moving Toward a Global Central Bank.
The tower of Basel: Do we really want the bank for international settlements issuing our global currency?.
The World Central Bank: The Bank for International Settlements.
Brazil and CIA.
The Blood Bankers. The Political Foundations of Regressive Development.
Race Hygiene: Three Bush Family Alliances.
500 Years of Indigenous Resistance.