vaken

Vakencorner
24.09.07 micro

Restaurangen vid civilisationens slut.

Ironin av alla ironier mste vl nd vara att mnskligheten aldrig tidigare har varit eller har haft mjligheten att informera sig som idag, samtidigt som den civilisation den befinner sig i sttt vid ett sdant avgrundsdjup. En del sger, 2 grader till och uppvrmningen r oterkallelig, andra sger, jorden tl inte ytterligare befolkningstillvxt, ytterligare ngra sger, det finns inte tillrckligt med resurser fr att upprtthlla vr livsstil.

Detta r inte p ngot stt en nyhet, i universitetsmiljn och inom forskningen har man lnge knt till att vi vid en given tidpunkt ngon gng kommer att sl i taket. Varningar om detta har sporadiskt ntt allmnheten under de senaste 40-50 ren. Debatten brjade 1962 med boken Tyst vr av Rachel Carson, i boken exponerade hon riskerna med miljgifter och d srskilt DDT. Ett gift som kunde orsaka fosterskador p mnskliga foster samt frsvagade vrt vilt, d srskilt fgellivet, (drav titeln). Intressant att veta r ocks att mannen som uppfann DDT blev belnad med Nobelpriset i fysiologi och medicin 1948, det antogs allmnt att Paul H. Muller funnit lsningen fr bekmpning av insekter.

Under sextio och sjuttiotalen vxte en miljrrelse fram i vstvrlden och engagemanget fr miljn var stort. Som resultat av detta frbjds mnga gifter och vi lyckades rdda mnga av de drabbade arterna, bland annat havsrnen.

Miljrrelsen sg ocks hur gifter pverkade miljn och ville begrnsa utslppen fr att tex. frhindra frsurning av vra sjar. Hr lyckades man inte lika bra. Koldioxidutslppen har inte minskat, (totalt sett), snarare kar de varje r.

Hur kan det d komma sig att vi lyckades rdda havsrnen men inte vr egen milj? Svaret r naturligtvis pengar, pengar och makt.

Men, kan man d invnda, varfr skulle vi tillta att vr milj frstrs p grund av att ngra f vill ha mer pengar och mer makt?

Svaret r naturligtvis enkelt, drfr att de som sitter p pengarna och makten ser till att de som inte har lika mycket pengar och makt hungrar efter att f mer och s fortstter det ned i trtans lager till man nr botten. Mnniskans naturliga instinkt r att alltid strva efter mer, att inte nja sig, att samla p sig.

Den svenske medelmannen som har en medelinkomst lever strre delen av sin tid i ett tillstnd av frvntan p ngot bttre eller strre. Kanske en tipsvinst, en lnekning eller ett bttre jobb, en finare bil, tunnare mobiltelefon, snabb bt eller dyrare solsemester, (det r en medveten handling frn min sida att anvnda medelmannen och inte medelkvinnan, d mn och kvinnor vanligtvis skiljer sig t i valet av statusfrhjande artiklar). Den livsstil vi idag kan tillta oss r s oerhrt annorlunda n den som var frhrskande i vrlden runt det frra sekelskiftet, (1900). Hur kan det komma sig att vi alla kan leva som kungar och drottningar, stndigt p jakt efter nya kickar? r det fr att vi r s fantastiskt arbetsamma? Kanske fr att vi r s uppfinningsrika? Eller har den tekniska utvecklingen gjort det mjligt?

Fr alla som r fdda p 1920-talet och fram till 1960-talet s r det alldeles sjlvklart vad som gjort detta mjligt, deras eget slit. De har arbetat s hrt fr att ge oss andra mjligheten att ta del av samhllets frukter.

Detta r naturligtvis rent skitsnack, mjligtvis arbetade generationerna innan hrt, men att sga att vra nuvarande pensionrer har slitit ut sig r magstarkt. P 1800-talet ansgs en person som mycket gammal nr de ntt den aktningsvrda ldern av 65 r. Idag brjar livet vid 65 enligt en del, golfresor till solen, jordenruntseglingar med egen bt, bungalow i Thailand, you name it.

r man dremot fdd p 60 och 70-talet s r man helt sker p att det r den eviga tekniska utvecklingen som gr ens livsstil mjlig, man lever i tilltron till tekniken och mnniskans frmga att alltid hitta lsningar.

Ocks detta r naturligtvis skitsnack, tekniken har inte lst ngot av de stora fundamentala problemen i vr vrld, snarare frvrrat dem. Ngra exempel bara, svlt (fler mnniskor n ngonsin svlter, cirka 1.2 miljarder), sjukdomar (som sprids lttare genom flygresor), verbefolkning (vrlden vxer fr nrvarande med cirka 95 miljoner mnniskor varje r), vld (aldrig tidigare har det varit mjligt att lemlsta och dda i den utstrckning som det r idag), miljfrstring (i princip varje ny teknisk produkt som tillverkas orsakar fler utslpp, fr att inte tala om det sopberg den orsakar nr den r frbrukad), resursslseri (vi frbrukar resurser som om det fanns ett ondligt frrd av dem).

De som r fdda p 80-talet och framt tycks tro att vrlden alltid har innehllit mobiltelefoner, SUV:ar, DVD, iPod och MSN och att den alltid kommer att gra det. Tyvrr, flickor och pojkar, s r det inte, under er livstid kommer ni att se teknikens dd och civilisationens fall och ni kommer att se det frn en hamburgerrestaurang nra er.

Nr jag sger civilisationens fall, exakt vad menar jag d?

Jag menar att den vrld som vi har vant oss vid kommer att frfalla och s smningom blekna bort helt.

Jag menar att den slum och de problem som vi ser som skrckreportage frn andra lnder i tredjevrlden, eller varfr inte Ryssland? Snart kommer att vara vr verklighet.

Vad grundar jag d dessa pstenden p?

Sedan det sena 1800-talet s har mnniskan utnyttjat en energiklla av oerhrd kapacitet. Mnniskor som Rockefeller och Ford utnyttjade denna energiklla fr skapa sig enorma frmgenheter. Samtidigt som de gjorde stora delar av mnskligheten helt beroende av den. Varje dag av vra liv framlevs tack vare den, utan den s skulle hela vr tillvaro se helt annorlunda ut.

Energikllan jag talar om r naturligtvis olja, en resurs som hittills funnits i verfld. Men sedan rsskiftet 2005/06 s har frhllandet ndrats. (Det finns mnga bud om nr, men ser man till de brister som redan uppsttt i fattiga lnder till frmn fr vr frsrjning s r frmodligen den angivna uppskattningen korrekt)

Det som hnt kallas fr Peak Oil, (exakt vad det r i detalj kan du lsa om hr, http://www.lifeaftertheoilcrash.net/). Utan att g in p fenomenet fr mycket s kan jag avslja att hlften av all olja r frbrukad, den ltta hlften, det som terstr r den svra och konfliktfyllda oljan.

Det som r intressant r naturligtvis vilka konsekvenser detta fr. Jag kan bara terge vad jag sjlv tror utifrn det jag lst och sett, att argumentera fr varje enskild detalj och utveckla varje enskild stndpunkt krver mer utrymme n tio romaner. Mngden information r helt enkelt enorm.

Jag valde att kalla denna artikel Restaurangen vid civilisationens slut, (naturligtvis en travestering p Douglas Adams Restaurangen vid universums slut), drfr att det r just det som hnder. Vi sitter p vra hamburgerier till vilka vi kt i vra SUV:ar och glufsar i oss samtidigt som vi befinner oss i en pgende katastrof strre n ngot mnskligheten ngonsin upplevt.

Frestll dig fljande, du sitter p stadens torg, ser dig omkring. Sedan tar du bort allt som har med olja att gra, allt. Alla bilar, bussar, mobiltelefoner, iPods, alla varor som transporterats till affrernas skyltfnster, alla motorljud, inga flygplan p himlen, alla skyltar i plast, alla plastpsar, igenbommade restauranger, pubar och affrer.

Frestll dig istllet mnniskor som r pbyltade fr att klara kylan i sina ouppvrmda lgenheter och hur de irrar runt med tygpsar p jakt efter ngot att ta eller dricka. Frestll dig mnniskor som sljer sina vrdelsa godelar p trottoarerna fr att f ihop till hyran eller en bit mat. Frestll dig brket vid de f grnsaksstnden dr bnder frn landet salufr potatis och rotfrukter direkt frn sina hstdragna krror. Frestll dig stora flyktinglger dr vrkta mnniskor samlas fr att klara livhanken, lger dr det finns mat och sjukvrd i utbyte mot arbete. Frestll dig en dramatisk kning vad det gller brott och prostitution. Frestll dig att mn och kvinnor fredrar att supa ihjl sig n att leva i en hrd verklighet.

Du sger kanske, men det kan vl inte hnda hr?.

Det r klart det kan, om det kan hnda p andra stllen p denna planet s r det klart att det kan hnda hr. Det hnder i vrldens strsta land, (Ryssland), det hnder i de fattigaste delarna av vrldens mktigaste land, (U.S.A.). Det r inte bara naivt att tro att det inte kan hnda hr, det r oerhrt korkat.

Detta r allvar, lnder gr i krig fr att frhindra detta frn att hnda, den som kontrollerar oljan kan ocks frlnga den livsstil vi vant oss vid. Men nr den r borta s r ocks vr livsstil det.

Nr jag presenterar detta fr vnner och bekanta s brukar jag f en del frgor, vanligtvis rr det sig om mjligheten att p ngot stt upprtthlla denna livsstil. Hr kommer ngra exempel och svar.

Kan man inte erstta oljan med ngot annat? Nej. Jag har hrt att det finns ngon teknik som kommer att ge oss massor med energi, r inte det p gng? Nej. Kan man inte kra alla bilar p el istllet? Nej.

Fr mer detaljerade svar ber jag nnu en gng om att f hnvisa till, http://www.lifeaftertheoilcrash.net/.

Naturligtvis finns det andra Internet sidor man kan hnvisa till, personligen tycker jag dock att denna r den bsta. Den r informativ och rakt p sak.

Slutligen, varfr skulle denna artikel vara intressant fr Vakens lsare? Det r mycket enkelt faktiskt, den globala maktelit som fr den stora allmnheten bakom ljuset r samma mn som kontrollerar oljeindustrin, vapenindustrin, C.I.A. och presidentmbetet i U.S.A. Det r samma mn som genom ren har startat och upprtthllit konflikter fr att tjna stora pengar p de samma. Det r mnnen som terfinns i Bilderbergergruppen, Illuminati, Bohemian Grove, Skulls och s vidare.

De kommer att driva oss till kanten och strta oss ned i civilisationens avgrund, samtidigt som de befster sin makt ver mnskligheten.

Inte mjligt. Kanske du sger. Ngon skulle ha sagt ngot, varnat oss. Allt r bara en konspirationteori

Min frga till dig r, vem skulle denna ngon ha varit? Det finns de som genom rens lopp frskt att varna oss, de har antingen blivit mrdade eller blivit avfrdade som knppgkar och konspirationsteoretiker. Min andra frga till dig r, vilket medium skulle denna ngon ha anvnt sig av? All form av kommunikation, audiell eller visuell kontrolleras mer eller mindre av de element du vill exponera. Min tredje frga till dig r, skulle du riskera dina nra och kra bara fr att n ut med sanningen?

Finns det d ingenting man kan gra?

Vi kan kanske inte ndra p det faktum att vi str infr en global katastrof, men vi kan och mste ndra p det faktum att vi godvilligt gr som boskap till slaktbnken. Vi r mer n hamburgarna vi ter.

9-2

[Diskutera artikeln i forumet]


Tillbaka
Ikoner
Paypal
Sttta Vaken med en mnatlig donation
Facebook
G ven med i vr facebook-grupp och bli en av de ver 15 000 som diskuterar dr.
Login
Annonsorer och reklam
Annonser:






Annonsorer och reklam 2


Creeper MediaCreeper