Arpad Pusztai
Biologen Arpad Pusztai hade givit ut fler än 300 artiklar och tolv böcker och var världens ledande expert inom sitt vetenskapsfält. Men när han råkade upptäcka att genetiskt modifierad mat var farlig blev han bioteknikindustrins spöke och blev ett avskräckande exempel för andra forskare som funderat på att komma med avslöjanden.

Under det tidiga 1990-talet blev doktor Pusztai belönad med 3 miljoner dollar i stipendier av den brittiska regeringen för att designa ett system varigenom man säkert kunde testa genetiskt modifierade organismer (GMO). I hans forskarlag ingick mer än 20 vetenskapsmän som arbetade på tre förläggningar, inkluderat Rowettinstitutet i Aberdeen, Skottland, Storbritanniens främsta laboratorium för näringsforskning och även Pusztais arbetsgivare de föregående 35 åren.

Resultaten från Pusztais arbete var menade att bli de nödvändiga protokollen för hur man i framtiden skulle testa GMO i EU. Men när han matade råttor med vad han trodde var helt ofarliga genmodifierade potatisar gick inte allt som planerat.

Inom bara 10 dagar utvecklade djuren cystor, mindre hjärnor, levrar, testiklar, delvis förtvinade levrar och skadade immunsystem. Orsaken var utan tvekan bieffekter av den genetiska modifikationsprocessen. Med andra ord, GMO i mat på marknaden som är skapat genom samma process kan ha liknande effekter på människor.

Med tillåtelse från sin chef intervjuades Pusztai på i TV och uttryckte sin oro över GMO. Han blev en hjälte på sitt institut – i två dagar.

Sen kom telefonsamtal från GMO-lobbyistens tillika premiärministerns kontor till institutets chef. Nästa morgon fann Pusztais sig själv avskedad. Han blev tystad med hot om att stämmas, hans forskarlag upplöstes och protokollen blev aldrig implementerade. Hans institut, den biotekniska industrin och den brittiska regeringen gick samman i en smutskastningskampanj för att förstöra Pusztais rykte.

Slutligen, genom en inbjudan att tala inför det brittiska parlamentet lyftes hans order om tystnad och hans forskning publicerades i den prestigefyllda tidskriften Lancet. Ingen lika djupgående studie har ännu testat GM-maten som amerikaner äter varje dag.

Irina Ermakova
Irina Ermakova, en äldre forskare vid Ryska Nationella Vetenskapsakademien. chockades av att upptäcka att mer än hälften av de nyfödda råttorna i hennes experiment dog inom tre veckor. Hon hade matat mödrarna med genmodifierat sojamjöl hon köpt på en stormarknad. De som föddes av mödrar som hade blivit matade naturlig soja hade bara 10% mortalitet. Hon repeterade experimentet tre gången med liknande resultat.

Doktor Ermakova rapporterade sina preliminära fynd på en konferens i oktober 2005 och bad forskarsamfundet att upprepa hennes studier. Istället blev hon attackerad och demoniserad. Hennes chef beordrade henne att avsluta sina studier på GMO. Prover blev stulna från hennes labb och ett papper blev t.o.m. antänt på hennes skrivbord. En av hennes kollegor försökte trösta henne genom att säga: ”Kanske kan GM-soja minska överbefolkningen.”

Av de olika slagen av kritik riktade mot Ermakova var en tillräckligt markant för att skapa tvivel angående orsakerna till dödsfallen. Hon hade inte genomfört en biokemisk analys av maten. Utan den vet vi inte om något avvikande gift hade kontaminerat sojamjölet. Men nyare forskning föreslår att vad som än orsakade den förhöjda mortaliteten inte var unikt för hennes påse med GM-sojamjöl.

I november 2005 började de som tillhandahöll råttor åt laboratorierna där Ermakov arbetade att använda GM-soja i basfödan. Alla råttor åt nu GMO. Efter två månader frågade Ermakova andra forskare om barnmortaliteten i experimenten. Den hade stigit raketartat till över 55%.

Fyra år har gått sedan dessa fynd rapporterades. Ingen har ännu repeterat Ermakovas studier även om det bara skulle kosta några tusen dollar.

Andrés Carrasco
Embryologen Andrés Carrasco berättade för en stor tidning i Buenos Aires om resultaten från hans forskning om Roundup, ett bekämpningsmedel som såldes i samband med Monsantos GMO ”Roundup Ready Crops”.

Doktor Carrasco som arbetar i Argentinas Vetenskapsministerium sa att hans studier på amfibier föreslår att bekämpningsmedlet kunde orsaka fel i hjärnan, tarmarna och hjärtat i foster. Vidare var den mängd Roundup som användes på GM-sojafält så mycket som 1500 gånger större än den mängd som i studien gav upphov till defekterna.

Tragiskt nog hade hans forskning inspirerats av upplevelser rapporterade av desperata bönder och infödingars samhällen där de led av att utsättas för de giftiga bekämpningsmedel som användes på GM-sojafält i Argentina.

Enligt en artikel i tidskriften Grain satte den biotekniska industrin igång med ”en attack utan sin like mot Carrasco, förlöjligade hans forskning och utfärdade t.o.m. personliga hot.” Dessutom anlände fyra män oväntat vid hans laboratorium och var extremt aggressiva, de försökte förhöra Carrasco och mjölka honom på detaljer om hans studier. ”Det var en våldsam, oproportionerlig, smutsig reaktion” sa han. ”Jag hade inte ens upptäckt något nytt, bara bekräftat slutsatser andra hade dragit.”

Argentinas förening för miljöadvokater lämnade in en petition som bad om att förbjuda Roundup och försvarsministeriet förbjöd GM-soja från sina fält.

Judy Carman
Epidemiologen Judy Carman brukade undersöka sjukdomsu