Alla de privatspanare som forskat på Kennedymordet och hånats av förespråkare för den officiella versionen om Lee Harvey Oswald som ensam skyldig till dådet kan trösta sig med att de befinner sig i gott sällskap. Under Warrenkommissionens utredning blev senator Richard Russell alltmer tveksam över processen inte minst vad beträffade den så kallade ”magiska kulan”. Teorin var avgörande för deras slutsats att dådet var en ensam mans verk eftersom en fjärde kula skulle bevisat att det måste ha varit åtminstone en skytt till.

Russel bedrev tidvis en egen utredning och en pensionerad överste från arméns underrättelsetjänst vid namn Philip Corso, som tidigare arbetat i Eisenhowers nationella säkerhetsråd, hjälpte till. Corso kom fram till att Oswald hade skickats till Ryssland som en del av ett falskt avhopparprogram av Office of Naval Intelligence, (ONI), att skotten mot Kennedy inte hade avlossats av Mannlicher-Carcano-geväret som hittades, samt att det fanns ytterligare en Oswald.

Slutsatsen, enligt Corso, var att mordet på Kennedy var ett projekt av egenmäktiga CIA-agenter och anti-Castro kubaner. Richard Russell var inne på samma linje men förklarade att han aldrig skulle få de andra medlemmarna i Warenkommissionen att tro på det.1 Russell valde ändå att underteckna rapporten, enligt uppgift eftersom han inte ville genera Johnson.

När banden med Johnsons och Russells telefonsamtal från 60-talet släpptes den 15 april 1994 fick kom det slutligen fram att båda två ansett att teorin om den ”magiska kulan” inte hade någon bärighet i verkligheten. En frustrerad Russell sa under samtalet:

”Den där förbaskade Warrenkommissionen har sänkt mig … Jag blev bara sliten av att slåss om den där jävla rapporten … De försökte bevisa att samma kula som träffade Kennedy först träffade Connally och gick igenom honom och genom hans hand och ben och allt annat 2

Johnson replikerade:

”Tja, vad gör det för skillnad vilken kula som träffade Connally”?

”Ja, det gör inte mycket skillnad, men de sa att Kommissionen tror att samma kula som träffade Kennedy slog in i Connally. Tja, jag tror inte det! ” 3

Varpå Johnson snabbt svarade:

”Tja, det tror inte jag heller! 4

Det här visar att varken Russell eller Johnson trodde på Warrenkommissionens påstående att en ensam attentatsman dödade Kennedy vilket innebär att de båda bekräftade en konspiration. Russell medgav också flera år efter mordet:

”Jag aldrig trott att Lee Harvey Oswald mördade President Kennedy utan åtminstone någon uppmuntran från andra … Jag tror att någon annan arbetat med honom i planeringen.” 5

Dessutom berättade Arthur Schlesinger att Marvin Watson, som var Vita husets stabschef 1963-68, att Lyndon Johnson sagt att han trodde att CIA var inblandad i mordet på Kennedy.6

Teorin om ”den enda kulan”, eller som den också ofta kallas: ”den magiska kulan”, gick som tidigare nämnts ut på att en kula som träffade Kennedys rygg snett uppifrån, pressades uppåt flera centimeter utan att skada några inre organ och sen fortsatte ut genom hans hals, varpå den efter att ha vilat i luften någon sekund vek av till höger in i guvernör Connallys rygg och punkterade ena lungan och knäckte ett revben innan den fortsatte genom hans högra hand och vek neråt in i hans vänstra lår. En närmast intakt kula upphittades senare på en sjukhusbår varpå kommissionen fastslog att det var den som gått genom Kennedys och Connallys kroppar.

Warrenkommissionens diskuterade rapporter om att Oswald varit en agent för både CIA och FBI. Texas disktriktsåklagare Waggoner Carr och åklagaren Henry Wade sa till Warrenkommissionen att Oswald var en FBI-informatör och tjänade 200 dollar i månaden.

I början av juni 1971 deltog Lyndon Johnson i en lunch i den privata matsalen på Johnson Library tillsammans med bland andra sin förre talskrivare Leo Janos. Sex månader efter Johnson´s död avslöjade Janos i artikeln ”The Last Days of The President” i tidningen ”The Atlantic Monthly” att Johnson då berättat att han var övertygad om att mordet på Kennedy hade varit en del av en konspiration och att han aldrig trott att Oswald agerade ensam.7

Johnsons medarbetare Marvin Watson bekräftade detta när han i en intervju berättade att Johnson ”var övertygad om att det fanns en komplott i samband med mordet” och att CIA hade något att göra med det. Något som även framgick av ett memorandum från FBI.8

Den förste som började bedriva en enskild undersökning av mordet på president Kennedy var hans egen bror Robert. Redan två dagar efter mordet skickade han i hemlighet en medarbetare till Mexiko för att undersöka Oswalds påstådda förehavanden där och han åkte även dit personligen i oktober 1964. Bland de första som avslöjade Bobbys privatspaning var tidningen ”Washington Observer” som i ett nyhetsbrev år 1972 berättade att Kennedyfamiljen själva misstänkte att CIA var iblandade.

Bobby hade ringt upp advokaten Julius Draznin i Chicago som länge samarbetat med FBI mot organiserad brottslighet och bett honom höra sig för vad som sas i Chicagos undre värld angående mordet och om det fanns en koppling till Dallas. Efter några dagar rapporterade Draznin att maffian inte hade någonting med mordet att göra. Bobby skickade  medarbetaren Walter Sheridan till Dallas för att se om han kunde ta reda på om maffian låg bakom mordet men även Sheridan kom fram till att så inte var fallet.

Bobby lär till och med ha bett biträdande arbetsminister Daniel Patrick Moynihan undersöka huruvida maffians man i fackföreningsrörelsen, Jimmy Hoffa, var inblandad, men Moynihan ska ha meddelat att den organiserade brottsligheten inte hade något med mordet att göra.

I en tv-intervju på Charlie Rose Show i januari 2012 bekräftade RFK Jr faderns misstankar om en konspiration bakom mordet på JFK samt att flera andra familjemedlemmar hade liknande tvivel. Han avslöjade dessutom att fadern ansåg att Warrenkommissionens rapport var ett ”uselt hantverk”.9 Vad beträffar journalisters sätt att hantera de människor som talar om en konspiration sa RFK jr att ”den reflexmässiga reaktionen från nyhetsmedierna har varit att marginalisera eller avfärda dessa människor.”10

Han kommenterade även James Douglass bästsäljande bok ”JFK and the Unspeakable”, om vilken han sa:

”Vad Douglass har gjort är destillera allt det där, (uppgifterna om mordet) placerat det i en mycket väldokumenterad bok, och kommit till sina egna slutsatser. Jag vet inte om det är rätt eller inte, men en hel del av bevisningen, på denna punkt i alla fall, är mycket övertygande, det var inte en ensam beväpnad man”.11

Chris Matthews, en känd programledare i USA, har hävdat att anledningen till att så många ”liberaler” vägrar att acceptera Lee Harvey Oswald som ensam mördare av Kennedy beror på att de har en känslomässig brist som består i att de har svårt att acceptera att en nolla kan döda någon som är betydelsefull. Matthews menade att det till stor del beror på Shakespeare och på Sherlock Holmes skapare, Arthur Conan Doyle.

Detta eftersom Matthews anser att deras litteratur fått folk att alltid förvänta sig att hitta en stor, ond kraft eller grupp bakom mordet på det goda. ”Med andra ord”, sa Dough Horne på AARB, (som undersökte data om mordet på 90-talet) ”vad Chris Matthews säger till det amerikanska folket att vi inte har vuxit upp tillräckligt för att acceptera sanningen”.12

Det faktum att massmedierna inte bara bidragit till att få folk att misstro konspirationer i allmänhet, utan dessutom att tycka på ett visst sätt i vissa frågor, eller köpa påhitt som exempelvis Saddams massförstörelsevapen, är något som tycks ha gått Matthews helt förbi.

Det finns många andra exempel

På 1950-talet ansåg till exempel den dåvarande CBS-chefen Richard Stanton att man inte kunde lita på enkäter där folk fick redogöra för sina radiolyssnarvanor och lät därför utveckla en inspelningsmikrofon som kunde monteras in i radioapparater för att avgöra under vilken tid på dygnet och hur länge folk lyssnade på radio.13

Stanton var inte bara Chef på CBS, han var dessutom ordförande i RAND Corporation och Executive Committé of Radio Free Europe, som båda var lierade med CIA.14 Han var även nära vän till Lyndon Johnson. Roger Feinman, tidigare anställd på CBS, avslöjade senare att CBS varit mycket aktiva i mediernas process att mörklägga obekväma fakta om mordet.

CBS producerade tre TV-specialer till stöd för Warrenkommissionen och samtliga vid avgörande tidpunkter. Den första gjordes 1964 i samband med att Warrenrapporten kom ut, den andra 1967 för att kontra Jim Garrisons undersökning av Kennedymordet, och den tredje 1975, när Churchkommittén började exponera CIA:s och FBI:s brott. Feinman började skriva interna promemorior för att exponera vilka metoder CBS använt när de gjort TV-specialen 1967 då de tydligt brutit mot journalistiska regler och normer.

Som anställd på CBS hade Feinman tillgång till både inblandade i skapandet av programmet och de dokument som användes vid produktionen. Seriens producent Le Midgley första tanke var att visa tittarna avvikelser som Warrenrapportens kritiker pekat på följt av en vetenskaplig debatt mellan medlemmar av kommissionen och några framstående kritiker men Feinman visade hur Midgley gett efter för påtryckningar från högre instans om att showen skulle vara partisk mot Jim Garrison och inte objektiv.

Warrenkommissionens medlem Hale Boggs, som liksom Russell och Cooper egentligen aldrig trodde på teorin om den magiska kulan, började 1971 prata om att Warrenrapporten var falsk och att J. Edgar Hoover´s FBI hade hjälpt till att mörklägga sanningen. En medlem i Boggs stab berättade att Boggs alltid återkom till en sak angående Kennedymordet:

Hoover ljög ögonen ur sig för kommissionen – om Oswald, om Ruby, om deras vänner, kulorna, geväret, allt”.14

Den 5:e april 1971 höll Boggs ett tal i Kongressen där han anklagade FBI för telefonavlyssning och utpressning av kongressmedlemmar. Boggs jämförde Hoovers metoder med Sovjets och Hitler´s Gestapo och krävde hans avgång.15 Talet väckte sensation och Washington Post skrev att ”Louisianademokratens tal var den hårdaste kritiken av Hoover som någonsin hört i huset”.

Det var den första attacken mot Hoover från en medlem av huset ledarskap.16 Dagen därpå ringde Nixon upp Gerald Ford varpå de båda tävlade sedan om att ta heder och ära av Boggs.”Han är galen, sa Ford, medan Nixon skrattretande nog hävdade att FBI inte hade avlyssnat en kongressman sedan 1924 och undrade om Boggs var sinnesrubbad.17

Året därpå dödades plötsligt Boggs i en flygkrasch i Alaska och planet hittades aldrig. Den Washingtonbaserade tidningen Roll Call hittade via Freedom of Information Act 1992 två FBI-telex som visade att en person som arbetade med avancerad elektronisk övervakningsutrustning hade kontaktat FBI och sagt att han visste var planet fann.

Mannen hade dessutom gett dem en detaljerad beskrivning med koordinater för var de skulle leta. Ett andra telex två dagar senare sa att FBI hade kollat upp källan och funnit honom trovärdig. Mannen arbetade på ett företag vars tekniska utrustning var mer avancerad än det mesta på den tiden. 18

Trots detta använde man sig uppenbarligen inte av informationen för att lokalisera planet eftersom FBI sen plötsligt avfärdade uppgifterna som icke trovärdiga. När Boggs familj hörde talas om saken begärde de ut de flygfoton som tagits av området. De fick då höra att hela arkivet med foton plötsligt blivit förstört,19 något som gav ytterligare näring åt misstanken att eliten ville tysta Boggs för att han var på väg att göra fler avslöjanden.

Michael Delavante, Mordet På President Kennedy – Del 9

Avslutande delen följer…

Läs även del 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 10

Källor:

 

  1. Dick Russell ”On The Trail of The JFK-Assassins”,Skyhorse Publishing 2008, (sidan 126-27)
  2. The Athens Observer, p. 1A (December 8, 1994). ”JFK killer not alone, UGA professor says”, Donald E. Wilkes, Jr, Professor of Law.

3. The Athens Observer, p. 1A (December 8, 1994). ”JFK killer not alone, UGA professor says”, Donald E. Wilkes, Jr, Professor of Law.

4. The Athens Observer, p. 1A (December 8, 1994). ”JFK killer not alone, UGA professor says”, Donald E. Wilkes, Jr, Professor of Law.

5 Gerald McKnight, Breach of Trust:How the Warren Commission Failed the Nation and Why,University Press of Kansas, 2005, (sidan 297)

  1. Washington Post, December 13, 1977. Se även: Arthur Schlesinger jr, Robert Keendy and Hist Times, Hougton Mifflin, 2002, (sidan 616) Samt: Michael Howard Holzman, ”James Jesus Angleton, the CIA, and the Craft of Counterintelligence”, University of Massachusetts Press, 2008, (sidan 194)

7. The Atlantic Monthly; July 1973; The Last Days of the President; Volume 232, No. 1; (sid. 35-41)

8. Washington Post, 12/13/77, (sidan 10) Se även Michael Parenti, Dirty Truths, City Lights Books, 1996, (sidan 180)

  1. Robert Kennedy suspected conspiracy behind John Kennedy’s killing’
    January 12, 2013, http://www.indianexpress.com/news/robert-kennedy-suspected-conspiracy-behind-john-kennedys-killing/1058436/
  2. ‘Robert Kennedy suspected conspiracy behind John Kennedy’s killing’
    January 12, 2013, http://www.indianexpress.com/news/robert-kennedy-suspected-conspiracy-behind-john-kennedys-killing/1058436/
  3. ‘Robert Kennedy suspected conspiracy behind John Kennedy’s killing’
    January 12, 2013, http://www.indianexpress.com/news/robert-kennedy-suspected-conspiracy-behind-john-kennedys-killing/1058436/

12. Chris Matthews of MSNBC Still ”Doesn’t Get It”—WHY? Dough Horne, Inside The AARB, November 22nd, 2011.

13. Timothy Richard Glander Origins of Mass Communications Research During the American Cold War: Educational Effects and Contemporary Implications (Sociocultural, Political and Historical Studies in Education)” Routledge (2000) (sidan 83-84)

14. Timothy Richard Glander Origins of Mass Communications Research During the American Cold War: Educational Effects and Contemporary Implications (Sociocultural, Political and Historical Studies in Education)” Routledge (2000) (sidan 84)

15. Russ Kick, ”Abuse Your Illusions: The Disinformation Guide to Media Mirages and Establishment Lies”, DISINFORMATION COMPANY LTD (2003) (sidan 98) Se även: Craig I. Zirbel, ”LBJ JFK: The Final Chapter on the Assassination of John F. Kennedy/Collector’s Edition”, The Final Chapter, L.L.C.; 1st edition (2010) (sidan 213)

16. Russ Kick, ”Abuse Your Illusions: The Disinformation Guide to Media Mirages and Establishment Lies”, DISINFORMATION COMPANY LTD (2003) (sidan 98)

17. Committee to Investigate Assassinations, Bernard Fensterwald, Michael Ewing, ”Assassination of JFK: Coincidence or Conspiracy”, Kensington Pub. Corp., 1977.  (sid 100)

  1. Richard Nixon, Gerald Ford .White House Telephone. Tuesday, April 6, 1971 – 9:59am – 10:06am. Presidential Recordings Programs. http://whitehousetapes.net/transcript/nixon/042-009
  2. Philip L. Rife, ”Was It Murder?: Surprising Facts About 22 Famous Deaths”, (sidan 89) Se även Hale Boggs. http://www.check-six.com/lib/Famous_Missing/Boggs.htm

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här