Varför det är så viktigt att bygga starka och tydliga sociala värden som skapar ett fokus på ens positiva moraler och principer och som i sin tur leder till välbefinnande är för att sociala värden är de viktigaste aspekterna av ett socialt system som spelar en dominerande roll för att driva och upprätthålla den sociala ordningen.
De tillhandahåller inte bara de allmänna riktlinjerna för socialt uppförande och beteende utan fastställer också normerna i samhället. Till exempel – ärlighet är det mest uppskattade beteendet hos en individ i ett socialt system, även de som gör affärer baserade på förfalskning och falska produkter, de gillar också och förväntar sig ärlighet från andra. Sociala och familjära värden är avgörande för självutveckling – formning av din personlighet, känslor, uppfattningar, humör, känslomässig intelligens, etik, uppriktighet, patriotism, moraliskt mod, etc.
Man ska inte sträva efter att vara negativ i sin attityd som så men i mitten av det negativa visualiserandet uppenbarar sig hälso och kognitiva fördelar som är kopplade till visdom och inre goda principer och kognitiv kontroll som i slutändan kan skapa klarhet och en balanserande och djupare harmoni inombords av utveckling och förståelse av sig själv och för andra som leder till djupare glädje och lycka istället för mindre faktabaserade och de otydliga tankar som ofta uppstår av positivt visualiserande som leder till att man inte blir lika lycklig eftersom man ofta blir upptagen av konstgjorda önskemål som inte uppfylls och som i sig själva inte är identifierbara med sann lycka och istället förhindrar mer nödvändiga tankeprocesser och strävanden efter visdom.
Precis så som professor i praktisk filosofi Bengt Brülde skriver så är det också sant att livserfarenheter är en förutsättning för visdom och motgångar och negativa livshändelser kan ibland vara mer gynnsamma för utvecklingen av visdom än positiva erfarenheter.
Man kan inte utveckla sann visdom och djupa intelligensbaserade principer genom att endast leva positivt i stunden för sig själv i den bemärkelse av att man inte tillåter utomstående bekräftelse av andras lidande och problem att ta fäste inom sig. Utan man måste istället ta del av det negativa och visualisera det och verkligen ta tag i det och integrera ett konstant flöde av det inom sig med en balans av Mushin-flödetillståndet som gör att det negativa integreras och blir en del av ens personlighet utan att man upplever att det styr tankarna och känslorna för negativt och detta är då viktigt för att konstant kunna generera meningsfull visdom på mer löpande band som inte uppnås genom enbart positiv visualisering baserad på förnekelse eller ointresse för olika personliga problem, samhällsproblem och andras lidande, utan det är denna integrationen av det negativa som skapar en djupare mänsklighet och som tillåter en att vara i en konstant kontakt med och utleva sina inre goda principer och viljor av förändring, utveckling och uppnåelse av harmonisk balans.
För mer än tio år sedan så förstod jag många av dessa tankesätt som jag nu har beskrivit genom mitt undersökande av betydelsen av världen och genom att sätta mig ni hur andra tänker utan att vid den tidpunkten ha utforskat och tagit del av alla dessa filosofers och historiska personers perspektiv som i stor utsträckning har blivit verifierade av modern vetenskap att vara de viktigaste tankesätten att utgå ifrån som med Mushin som förhindrar upprepning av meningslösa detaljer som man annars på grund av upprepning lätt kan inbilla sig är värdefulla detaljer och som sedan kan bli detaljer man vidareutvecklar genom att dra trådar mellan flera olika meningslösa och kanske ofullständiga detaljer som man känslomässigt fäster sig vid och som man tenderar att reflektera för mycket över i en redan primitiv vardag.
Forskarna från University of Toronto som jag tidigare nämnde pekar också ut i deras studie från 2017 att det är viktigt och bra att man istället samlar på sig information i mobilen eller datorn som man kan gå tillbaka till när som helst och ta del av istället för att försöka lagra allt i sinnet. Här nuddar de vid vad som idag är ett av de största samhällsproblemen som existerar, då sanningen som de inte identifierar i denna studie är att folk generellt inte har något intresse att samla på sig viktig information och söker inte aktivt efter nya kunskaper och nyckelinformation. Statistik visar att all viktig och ny samhällskunskap som en regel endast blir läst av som mest ett par hundratusen individer globalt och därav förklaras det varför massorna sällan eller aldrig har de senaste inblickarna i de nya och viktigaste förståelserna.
Enligt psykologisk vetenskap så kan mer primitiva egenskaper som uppstår utöver människans redan primitiva natur, t.ex. primitiva upplevelser i formen av utanförskap, mobbning, en dålig barndom, traumatiserade händelser eller en neurologisk och kognitiv skada eller försämring som stoppar en från att utveckla akademiska kvaliteter, dra fram en djupare social intelligens, självgranskande förmåga och starkare psykologiska förmågor än de som går igenom livet mer lättsamt utan några hinder och blir mer akademiskt begåvade och sinnade med högre IQ och med livs-inriktningen av att jaga lönen och den ultimata karriären och som ofta går i hand med att de är drivna av överkonsumtion och behov av underhållning och ett erkännande av sin fysiska existens istället för att fokusera på självgranskade analyser, personlig utveckling, samhällsvetande och nya kunskaper.
De flesta lägger inte ner tid på att försöka förstå hur andra tänker och varför de tänker som de gör och på att kritiskt analysera sig själva och är oftast inte heller intresserade av litteratur som rör samhällsfrågor utan väljer istället enligt normen idag att fokusera på underhållning, sport och karriären.
Att studera och visualisera negativa mönster i historien och sätta sig in i andras kulturer och tankesätt och vad historiska händelser inneburit för andra människor och världen hjälper en att uppnå visdom. Kunskap är frihet, precis så som Bryant H. McGill säger, som är en nobel fredspris nominerad social entreprenör och en av världens främsta påverkare av sociala medier och FN: s utnämnda globala mästare, att “kunskap är den besittning som ingen olycka kan förstöra, ingen myndighet kan återkalla och ingen fiende kan kontrollera. Detta gör kunskap till den största av alla friheter.”
Jiddu Krishnamurti var filosof och världslärare som undervisade om hur ideologier är dåliga och hur viktigt det är att man inte avskiljer sig själv från resten av mänskligheten. Han sa “När du avskiljer dig själv genom tro, nationalitet, tradition, föder det våld. Så en man som försöker förstå våld tillhör inte något land, någon religion, något politiskt parti eller partiellt system; han är bekymrad över mänsklighetens totala förståelse.” Krishnamurti ville att vi alla ska förstå våra individuella sinnen istället för att följa sinnen hos de med makt. Krishnamurti betonade behovet av en revolution i varje människas psyke och betonade att en sådan revolution inte kan åstadkommas av någon yttre enhet, vare sig religiös, politisk eller social.
Bertrand Russell som var en filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist sa “Vi är nu igen i en epok av religionskrig, men en religion kallas nu en “ideologi.” – Bertrand Russell, ‘Philosophy and Politics’, Unpopular Essays, 1950).
I den fascinerande boken Divine Right of Politicians: The Biology of Tribal Politics av den f.d. utbildaren inom vetenskap James Lahde, visar Lahde hur vi från vårt avlägsna förflutna sitter fast med grym genetisk hårdvara som kräver troskap till stamideologier som skapar en oändlig cykel av politisk konflikt; att saker och ting blir på ett sätt istället för ett annat eftersom människor fattar beslut och agerar på dem på tribalistiska sätt med liten eller ingen hänsyn till generationens hållbarhet eller för dem som skadas i processen. Den politiska processen, menar Lahde, som kärlek och hat, är till stor del en biologisk snarare än en intellektuell process.
En studie från 2016 publicerad i tidskriften Scientific Reports som heter “Neural correlates of maintaining one’s political beliefs in the face of counterevidence” av Jonas Kaplan från University of South California visar hur människor blir hårdare i sin politiska tro när de förses med motbevis eftersom hjärnan kan uppfatta utmaningarna för politiska övertygelser på samma sätt som de uppfattar hot och ångest. Politiska övertygelser är som religiösa övertygelser i det avseendet att båda är en del av vem du är och viktigt för den sociala cirkel som du tillhör, att överväga en alternativ syn, då måste du överväga en alternativ version av dig själv.
Studien fann att personer som var mest motståndskraftiga mot att förändra sin övertygelse hade mer aktivitet i amygdalaen (ett par mandelformade områden nära hjärnans centrum) och den insulära cortexen, jämfört med människor som var mer villiga att ändra sig.
Enligt forskarna kan aktiviteten inom dessa områden, som är viktiga för känslor och beslutsfattande, relatera till hur vi känner oss när vi möter bevis mot vår övertygelse. Amygdalaen i synnerhet är känd för att vara särskilt involverad i att upptäcka hot och ångest. Det isolerade cortexet bearbetar känslor från kroppen och det är viktigt för att upptäcka den känslomässiga förmågan hos stimuli.
Det stämmer överens med tanken att när vi känner oss hotade, oroliga eller känslomässiga, så är det mindre troligt att vi ändrar oss. Ett system i hjärnan, standardnätverksläget, ökade också i aktivitet när deltagarnas politiska övertygelser utmanades. Dessa områden i hjärnan har kopplats till att tänka på vem vi är och med den typ av grubblande eller djupa tänkande som tar oss bort från häret och nuet.
1975 genomförde Stanford University en psykologisk studie som syftade till att avgöra om människors tro skulle ändras efter att de fick veta fakta. Denna antyder att även människor som verkar helt rationella och intelligenta ibland kan bete sig helt irrationellt, särskilt när deras tro ifrågasätts. Även om människor får höra sanningen, tenderar de ändå att vara trångsynta när det gäller den informationen och fortsätter istället att vidmakthålla sina gamla trossystem. Stanford-studierna blev berömda. Påståendet från en grupp akademiker på 1970-talet att människor inte kan tänka rationellt var chockerande. Det är det inte längre. Tusentals påföljande försök har bekräftat (och arbetat vidare på) detta påstående. Bekräftelse av en hypotes är det sätt människor måste ta till sig information som stöder deras övertygelse och avvisa information som strider mot den. Av de många sorters felaktigt tänkande som har upptäckts, är konfirmeringsbias bland de som bäst katalogiserats; det är ämnet för alla läroböckers försöksvärde.
En teori, känd som systemförsvar, beskriver människors tendens att försvara och motivera status quo – även när det innebär att stödja politiker eller politik som verkar vara i strid med deras egenintresse. “Människor är motiverade att försvara och motivera aspekter av status quo eftersom de är en del av status quo,” säger politisk psykolog John Jost, doktorand, meddirektör för Center for Social and Political Behavior vid New York University, som utvecklade teorin med Harvard-psykologen Mahzarin Banaji (British Journal of Social Psychology, Vol. 33, No. 1, 1994).
Detta hjälper oss också att förstå varför och hur vanliga människor blir aktörer i totalitära system som filosofen och den politiska teoretikern Hannah Arendt påpekade inte är en ovanlig verklighet.
Det är därför vi behöver många fler sanna epistemofilier (epistemophiles på engelska), och sophophilics, personer som älskar att söka visdom och kunskap. Epistemofilier som är självlärda experter kallas för autodidakter. En epistemofil är en person som har en kärlek till kunskap och som starkt strävar efter mer kunskap medans en sophophile främst söker visdom. Många anmärkningsvärda akademiska bidrag har gjorts av autodidakter inklusive av 11 nobelprisvinnare.
Något som de flesta inte har greppat om människan och inte känner till och för den delen inte gärna talar om heller är sanningen om människans grundläggande psykopati. Som den f.d. utbildaren inom vetenskap James Lahde säger så uppvisar alla människor psykopatiskt beteende i viss mån, hela tiden. Dr Lucy Foulkes Lektor i psykologi i utbildning och forskare i kognitiv neurovetenskap har visat att psykopatiska drag inte bara finns hos personer som har fullständig manifestation av personlighetsstörningen.
Detta beror på att, liksom alla psykiska sjukdomar, psykopatiska drag finns på ett kontinuum som går över hela befolkningen. Psykopatiska egenskaper är inte reserverade för fängelser eller psykiatriska sjukhus; vi alla ligger någonstans på det ”psykopatiska spektrumet”. Forskare vet att genetiska och miljömässiga faktorer avgör graden av psykopati hos människor.
Den franska filosofen Jean-Jacques Rousseau, liksom Shaftesbury, insisterade också på att människan föds med potentialen för godhet; och han hävdade också att civilisationen, med dess avundsjuka och självmedvetande, har gjort män dåliga.
Enligt Rousseaus teori om socialt kontrakt lämnar människor en anarkisk naturstat genom att frivilligt överföra sina personliga rättigheter till samhället i gengäld för livssäkerhet och egendom. Han hävdar att människor bör bilda ett samhälle som de helt skulle överlämna sig till. Genom att ge upp sina rättigheter skapar de faktiskt en ny enhet i form av en offentlig person som skulle styras av en allmän vilja. När människor går med i samhället går de frivilligt med på att följa gemenskapens allmänna vilja.
Även om Rousseau sympatiserade med de amerikanska förfäderna så var han inte lika politiskt skarp som dem. Men Rousseaus var ingen tyrann utan menade väl och ville bara att folk skulle uppföra sig civiliserat och fick därav starka tankar om ett fridfullt samhälle där den gemensamma tanken av civiliserat uppförande skulle härska över folket och deras sätt att vara och leva.
I modern tid vill jag argumentera att vi måste sträva efter något liknande kanske 50-100 år fram i tiden, där delvis artificiell genererad information förbättrar människan. Vi kallar det för artificiell intelligens men det handlar i verkligheten om något som kommer att förbättra oss och förstärka vår nuvarande intelligens istället för att den ständigt helt är genererad av en artificiell process.
Människan är menad enligt vår evolution att utvecklas på flera fronter, både kemiskt, genetiskt, teknologiskt och genom miljön. Som Stephen Hawkings sade, “Med genteknik kan vi öka komplexiteten hos vårt DNA och förbättra människans ras.”
Det är viktigt att finna en mening till livet bestående av förståelse, medvetenhet, visdom, empati, gott omdöme, intuition, uppskattning, kunskap och intelligens, tillsammans med en sträva av att vilja optimera sig i ett gemensamt humant samhälle (gärna med hjälp av en global forsknings myndighet) som bygger på intelligenta principer och där till slut universella sanningar som strömmar genom våra sinnen förbättrar oss utan att vi blir påtvingade en viss inriktning i livet.
Mushin: Var din egen lärare – del 3
Läs även del två
epistemofil
