Ny analys: Mobilanvändning ökar visst risken för hjärntumör

Wiens läkarförbund varningstext sämsta julklapp orsakar cancer KI-professorer Internationella experter varnar

En ny analys av tidigare kritiserade resultat från Örebro Universitetssjukhus visar att de svenska resultaten visar samma riskökning som den internationella WHO-studien som redovisades i maj. Samtidigt visas att WHO-studien genom sina märkliga avgränsningar undervärderat hjärntumörrisken. Allmänhet och i synnerhet barn.

När den internationella WHO-studien Interphone publicerades i maj i år skrev svensk press att resultaten visade att mobilen inte ökar risken för cancer. De svenska Interphone-forskarna från Karolinska Institutet hade under sin presskonferens tonat ner den ökade hjärntumörrisk som setts för dagens normalanvändare. De hävdade att de ökade riskerna var isolerade resultat. Man bortsåg från de resultat som gruppen vid Universitetssjukhuset i Örebro redovisat tidigare. De senare kritiserades för att ha visat högre risker än Interphone och andra mobilindustrifinansierade studier.

Jag och många andra utländska journalister och experter pekade däremot på att Interphone led av allvarliga brister som undervärderade risken, samt att studien, trots det, visade en ökad risk för dagens normalanvändare.

Forskarna vid Universitetssjukhuset i Örebro beslöt mot bakgrund av kritiken, som enbart baserades på att de sett högre risker än andra studier, att göra en analys av sina egna data utifrån samma förutsättningar som gällt för Interphone. Resultaten av analysen presenteras i senaste numret av International Journal of Epidemiology: Då samma avgränsningar görs i deras studie som i WHO-studien erhålls snarlika resultat och de observerade riskerna sjunker. Detta bekräftar att Interphone genom sina avgränsningar undervärderar risken samt att Interphone i själva verket bekräftar Örebroresultaten.

WHO-studien Interphone omfattade enbart personer som fått en hjärntumör när de var i åldern 30-59 år och man tog inte hänsyn till dem som använde vanliga trådlösa telefoner (DECT), trots att de utsätts för samma strålning som från mobiltelefoner. Dessutom begränsades den mest exponerade gruppen till dem som använt mobiltelefon i endast 1640 timmar eller mer. Det motsvarar enbart en halv timme om dagen utslaget på tio år eller lite drygt en timma i fyra år.

Örebrostudierna innefattade däremot patienter i åldern 20-80 år med hjärntumör. Användning av DECT-telefon kartlades på samma sätt som användning av en mobiltelefon. Analysen för den högst exponerade gruppen gällde en högre exponerad grupp: personer som använt mobilen i 2000 timmar eller mer.

När Örebroforskarna begränsade analysen till det som WHO-studien gjort, dvs. endast inkluderade patienter i åldern 30-59 år, uteslöt DECT-telefonanvändare, samt sänkte ribban för den högst exponerade gruppen till 1640 timmar, föll riskökningen för gliom från 131 % till 75 % för den mest exponerade gruppen (1640 timmar eller mer). Interphones motsvarande resultat var 40 % förhöjd risk, det vill säga nästan samma resultat. Snarlika resultat erhölls även för tumörer i den mest strålningsexponerade delen av hjärnan (tinningloben), men nu är det Interphonestudien som ger den högre riskökningen, 87 % mot Örebrogruppens 46 %

Förutom att liknande resultat erhålls under samma förutsättningar i båda studierna, bekräftar analysen den kritik som framförts om WHO-studien. Risken har undervärderats på grund av att Interphone uteslutit hjärntumörfall i åldrarna 20-29 år samt 60 år eller äldre, betraktat DECT-telefonanvändare som oexponerade och inte analyserat risken för de verkligt tunga användarna.

Det är inte längre hållbart att fortsätta att hävda att den mobilindustrioberoende Örebrogruppens resultat, som genomgående visat att mobilanvändning är kopplat till en förhöjd risk för hjärntumör samt att risken är högst för ungdomar, är isolerade. I själva verket har Örebroresultaten bedömts hålla högst kvalitet i såväl en internationell analys av samtliga studier, publicerad 2009.

Förtroendet för forskarna från Karolinska Institutet måste nu allvarligt ifrågasättas. De har, till mobilindustrins lättnad och belåtenhet, på konstiga grunder tonat ner de ökade hjärntumörrisker de själva obeserverat. Dessutom har de avfärdat Örebroresultaten enbart på den grunden att de visat högre risker än andra, något som nu visats vara fel. Detta är allvarligt i synnerhet som KI-forskarna har mycket stort inflytande över myndigheters riskbedömningar av mobiltelefonin då de är experter åt såväl regering, Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen. De har dessutom påtagliga intressekonflikter som verkar påverka deras bedömningar.

Den senaste forskningen visar således en statistiskt säkerställd ökad risk för den mycket allvarliga och ofta dödliga hjärntumörformen gliom. Det är hög tid att man går ut och varnar allmänheten för riskerna med mobiltelefoner. Barn och ungdomar bör undvika att använda mobiltelefon och trådlös telefon eftersom riskerna för dem är högre än för vuxna.

Artikel skriven av Mona Nilsson


monanilsson.se

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here