Hur kom det sig att debatten i Sverige förvandlades till en intellektuell återvändsgränd, dominerad av människor som tycks ha fastnat i en verklighetsresistent åsiktskorridor? Där alla som ifrågasatte eller försökte problematisera det officiella narrativet beträffande  ämnen som migrationspolitik, grov brottslighet, klimatförändring eller genusteorier, reflexmässigt stämplades som rasister, nazister, stollar och sexister? Vad baserar de som anser sig ha tolkningsföreträde i dessa frågor egentligen sina påståenden på? Och hur kan det komma sig att styrande politiker, från vänster till höger, har kunnat tillåta en utveckling där Sverige utvecklats till ett av Europas våldsammaste länder och blivit känt som ett paradis för kriminella och en bankomat för bedragare? Med basis i den forskning som finns försöker författaren finna svaren på dessa frågor och dessutom titta på möjliga lösningar.

Efter att ha läst den här boken behöver du aldrig vara utan argument när du diskuterar ovanstående ämnen. Boken har 16 kapitel och 941 fotnoter med källhänvisningar.

”Den inbillade kloke: Om konsten att förneka verkligheten – Reviderad Upplaga” av Michael Delavante är på 428 sidor, varav de sista 84 utgörs av källor.

Boken finns att köpa här i en häftad version.

En E-Bok-version kommer inom kort att under fyra veckors tid säljas till rabatterat pris.

(Boken finns även i en tidigare upplaga men ni rekommenderas köpa den reviderade upplagan)

Exklusivt för Vakens läsare släpps här ett kapitel som inte fick plats i boken:

Respektlösheten

En viktig aspekt som måste vägas in när vi studerar våldet i Sverige är den respektlösa attityd som alltmer växt fram gentemot inte bara auktoriteter och myndigheter utan även  folk i allmänhet. ”Bristen på respekt för auktoriteter borde bekymra oss alla”,1 skrev Expressens Anna Dahlberg redan 2018 i artikeln ”Sverige lider av en auktoritetskris”:

”Inget annat land i västvärlden har lika stora problem med stök och sena ankomster som Sverige. Skolbränder och skadegörelse är idag så vanligt att det har lett till en snabb ökning av kameraövervakning i skolorna.”2  

Anmälningar om våld i skolorna har mer än fördubblats de senaste sex åren. Lärare har blivit skallade, fått sitt hår avslitet och tänder utslagna. I Göteborg uppgav mer än var tredje rektor inom grundskolan härom året att de varit utsatta för hot eller våld. Den vanligaste förövaren är en elev eller anhörig till eleven.

Samma trend kan ses inom vården. Sjukhus på flera håll i landet har utrustats med larmknappar, övervakningskameror, vakter, säkerhetszoner och slussar. På Södertäljes sjukhus går vårdpersonalen runt med en brosch i syfte att avhålla patienter och deras anhöriga från att kränka, hota eller slå dem.

Andra utsatta yrkesgrupper är tågvärdar och busschaufförer. Nästan dagligen rapporteras om incidenter där bussförare har blivit förolämpade, spottade på, slagna eller hotade med olika föremål. Det går inte att bortse från att problemen ökat närmast lavinartat sedan 2015 och är mest utbredda i så kallade utanförskapsområden.3

Sedan 2015 har dessutom antalet offer för dödligt våld med skjutvapen i gängkonflikter legat mellan 30 och 40 per år, rapporterar polisen. Det kan jämföras med runt 4 dödsskjutningar om året under tidigt 1990-tal och cirka 14 per år 2010–14.4 2015 körde Dagens Nyheter en kampanj om att Sverige var tryggare än någonsin och förre justitieministern Thomas Bodström skrev en artikel med titeln:”Sluta sprid myten att våldsbrotten ökar”.

Aftonbladets Peter Kadhammar däremot, skrev 2017 ett ärligt och viktigt reportage om Husby i Stockholm där affärsägare vittnade om ständiga snatterier, öppen knarkhandel och ett moln av haschrök. Kadhammar intervjuade bland annat en livsmedelshandlare som berättade att han hade fått fly två gånger under sitt liv: först från Kurdistan och sedan från Husby. Andra handlare sa att de inte vågade anmäla av rädsla för repressalier eller för att det är meningslöst. Antingen tar det för lång tid innan polisen kommer eller så leder brotten inte till någon påföljd. Den kurdiske livsmedelshandlaren valde till slut att stänga den affär som han drivit i 30 år.

Polisen beräknar att det i Järva, (där förutom Husby även Rinkeby och Tensta ingår), finns minst 500 yrkeskriminella och att det varit runt 60 skjutningar härom året. Sett över en två-årsperiod hade 20 människor mördats i området. Innevånarna i Husby berättar om sin oro och förtvivlan över situationen. De hade ju kommit till Sverige för att få trygghet och arbeta och leva i fred, men finner sig leva i ett samhälle där knarket flödar och människor rånas, misshandlas och skjuts ihjäl. De boende i området vill se fler poliser, utvisning av kriminella och ett indraget medborgarskap för dem som missköter sig.6

2018 skrev Kadhammar en artikel om Uddevalla, eftersom hot och hat hade blivit vardag inom busstrafiken. Flera bussförare hade drabbats av hjärtinfarkt vilket enligt skyddsombudet troddes ha koppling till stresspåslaget. ”Så vad sker i ett samhälle där de traditionella auktoriteterna, en uniformerad chaufför, en polis, en bibliotekarie, förlorar sin auktoritet?”7 frågar sig Kadhammar efter att ha gått igenom mängden incidentrapporter i Uddevalla. Anna Dahlberg beskrev det mycket riktigt som en auktoritetskris. Ett lågintensivt uppror mot kraven på att följa regler och en vägran att bli tillrättavisad och respektera gränser. Att våldet drabbar oskyldiga i form av lärare, bibliotekarier, affärsinnehavare, chaufförer, poliser, brandmän, ambulanspersonal, vårdpersonal eller sjuka, bryr man sig inte om.

För dem med ögon att se, öron att höra och förstånd att tänka, är detta förstås tydliga signaler på ett samhälle med en farlig riktning. I polisrapporten Utsatta områden av Nationella operativa avdelningen, (NOA), konstaterade man redan i juni 2017 att ”samhället är inte rustat för att hantera den stora numerär av kriminella aktörer, och polis och andra samhällsaktörer saknar förmåga att möta problematiken”,samt att en del av ”normalbilden att unga gemensamt går till attack mot polis” i de utsatta områdena, liksom att ”tröskeln att använda våld mot polis har sjunkit de senaste tio åren”. 9

Numera är våldsutvecklingen och problemen så enorma och uppenbara att det blivit praktiskt taget omöjligt för medierna, forskarna och politikerna att förneka dem. Dagligen hör vi rapporter om skottlossning, mord, öppen narkotikahandel, utpressning, rån, hot mot brottsoffer och vittnen som skräms till tystnad. Att de vuxna, goda förebilderna måste mobiliseras för att kunna vända den här våldsspiralen behöver inte betvivlas. Efter upploppen i Rinkeby 2017, där invandrargrupper vandaliserade butiker, misshandlade affärsägare, brände bilar samt attackerade poliser och brandkårspersonal med stora stenar, skrev Fatima Nur som var ersättare i Landstinget, sjätte valkretsen för Liberalerna:

”När polisen blir attackerad med stenar av barn, ungdomar och vuxna som skapar otrygghet på Rinkebys gator − var höll ni hus alla mammor, pappor och andra vuxna? Var befann ni er den kvällen?” (10) 

Situationen var så hotfull att poliserna fick retirera och invänta förstärkning. Något som i praktiken sågs som en seger för upploppsmakarna som gått lös på omgivningen med våld. Frågan är om det är försent att vända den här destruktiva utvecklingen? I synnerhet som en  stor del av kriminaliteten har visat sig härröra från släktbaserade nätverk som nästlat sig in i både politiken och bland myndigheter. För precis som kriminalinspektören och före detta polisen Fredrik Kärrholm har påpekat så är det oerhört svårt att förändra en kultur.11

I boken ”Gangstervåld: Den nya brottsligheten” (2020) beskriver Fredrik Kärrholm bland annat vad han kallar för antisocialt dominansbeteende. Om polisen stoppar en efterlyst i ett bostadsområde så kan tiotals personer dyka upp och hindra dem. Kärrholm påpekar även att gangstervåldet får näring av att vissa rappare förhärligar de kriminellas livsstil och attityd med sin gangster-rap. Något som naiva makthavare i musikbranschen till och med kan belöna  genom att sen överösa dem med priser. På så vis skänker man prestige till glorifierande av en gangsterkultur som i förlängningen hotar att bryta sönder samhället. Expressen beskriver hur ”en ny våg av svenska rappare har tagit över topplistor och prisgalor – med stenhård förortsromantik, videor fyllda med vapen och pengar och texter som refererar till våldsbrott och droger”.12  

Frilansskribenten Hasan Ramic skrev: ”Det är melodiöst, förenklat och dansvänligt. Samtidigt har texterna blivit råare, mer nihilistiska och tömda på politisk ideologi. Den nya svenska gangsterrapparen är en kokainsnortande, tramadoltuggande, materialistisk mördarmaskin som vill få alla att dansa till tonerna av hans undergång och förfall – som är dessvärre en verklighet i Sverige 2019”. 13  

Det är också uppenbart att man mäter med dubbla måttstockar i dagens Sverige. Rapparen Yasin, som dömts för brott vid ett flertal tillfällen och även häktats för anklagelser om frihetsberövande av en annan artist, har hyllats och försvarats i svenska medier efter sitt pris i P3 Gulds musikgala. Man måste ju skilja på artisteri och privatliv, är ett av argumenten. Det kan ju låta rimligt, men när artisten Torsten Flink blev arg på en bilist och sparkade på dennes bil blev han genast avstängd från att delta i melodifestivalen. Tydligen gäller andra regler i hans fall för då skulle man inte skilja på artisteri och privatliv.

Låt oss studera ett annat exempel på dubbelmoral. Google har vid flera tillfällen stängt av personer för att de laddat upp videos på youtube som anses strida mot deras policy beträffande rasism. Man är dock inte konsekvent. I en video kan man höra den färgade rapparen Darko sjunga:

”I detta land som jag hatar så… fucking svennar  … jag kommer aldrig sluta att vara kriminell, det är livet som man lever … Dom som jag hatar, det är dom som har vit hud, fyfan va äckligt. Vi hatar sånt, vi spottar på sånt, jag hatar ju sånt…”. (14) 

Låten finns upplagd på youtube sedan flera år och den har inte plockats bort av google. Om en vit rappare boende i ett afrikanskt land hade släppt en låt på youtube med motsvarande rasistisk text om landet och dess innevånare så hade låten (med all rätt) blivit bortplockad direkt. Så blev inte fallet med Darkos låt. Så tydligen går det bra att vara rasistisk på youtube idag om rasismen riktas åt ”rätt håll”. Klokare röster finns lyckligtvis. Luai Ahmed, debattör, författare och invandrare från Jemen, skriver: I dag kan diverse invandrade opinionsbildare och skribenter på kultursidor jubla över faktumet att vita svenskar inte föder lika många barn, och över att de kommer att bli en minoritet i landet – de svenskar alltså som en gång i tiden öppnade sitt land och sina hjärtan för dem. Det är bottenlöst gement.”15

Idag är det vanligt att brottslingar värvar barn och ungdomar för att bli springpojkar och med tiden bli en permanent del av den kriminella världen.16  Om någon av de unga åker fast kan de inte straffas på grund av åldern. En ungdomsbrottsling på ett SIS-hem i Sverige har idag rätt att nyttja en smartphone med internet, vilket betyder att dömda våldsverkare i princip kan planera för sin egen fritagning. Brottslingar under 18 år döms inte till hårda straff, men även efter att de fyllt 18 år har de haft rejäla straffrabatter.

Brottsbalken är nämligen full av skäl för strafflindring, vilket innebär att det tar lång tid innan kriminella brott får några rejäla konsekvenser. Om de ens får några. En paragraf i brottsbalkens 34:e kapitel innebär absurt nog att man får mängdrabatt när man prenumererar på brott i Sverige. Domstolen måste enligt paragrafen ta hänsyn till påföljder för en åtalad i tidigare brottsåtal för att sedan göra en sammanvägd bedömning. I ett sådant fall kan domstolen välja att inte utdöma något straff  alls för ett av brotten.

Det är precis vad som hände i ett exempel som kriminalreportern Lasse Wierup, författare till ”Gangsterparadiset: så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd”, (2020) tar upp där en restaurangägare blev misshandlad med sparkar och slag. Ynglingen var ilsken efter att ha portats från restaurangen på grund av droger och dömdes till 3 månader för två andra brott, (vilket bara blev två månader efter straffrabatten), men för misshandeln av restaurangägaren ansåg domstolen att inget straff skulle utdömas.17 Med andra ord kunde han begå det brottet gratis.

Sveriges förhållningssätt till brott och straff går i i princip ut på att brottslingar i absolut sista hand ska dömas till fängelse och systemet vi har innehåller både ungdomsrabatt,  mängdrabatt, och villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden. För att belysa vad systemet kan medföra skrev en annan polis, Fredrik Marklund, i november 2020 en artikel i Expressen.18

Marklund berättade om en man som kommit till Sverige 2006 och redan efter ett par månader dömts för våld och hot mot tjänsteman, grovt rattfylleri samt två fall av våldtäkt. Mannen fick tre års fängelse och livstids utvisning för tio olika brott. Efter att ha suttit av två år blev han villkorligt frigiven hösten 2008. Utvisningen verkställdes dock inte eftersom regeringen tyckte att han skulle få nåd. Tre dagar efter frigivningen gjorde han sig åter skyldig till våld mot tjänsteman och dömdes till ytterligare en månad i fängelse. Under kommande år fortsatte mannen begå brott och dömdes bland annat för grov misshandel, våldsamt motstånd, penningtvätt, narkotikabrott, olaga hot, ofredande, flera fall av rattfylleri och olovlig körning.

Under sina första 14 år i landet dömdes han för sammanlagt 45 olika brott, oftast med skyddstillsyn, dagsböter och ibland kortare fängelsestraff som följd.  2014 begick han ännu en våldtäkt och dömdes då till två år och åtta månader. Efter att ha suttit av två tredjedelar av straffet släpptes mannen ut.19

Marklund menar att lagstiftarna låtit sig förledas av vanföreställningen att långa fängelsestraff inte gör någon nytta och att den idén ”har cementerats på grund av en snäv medierapportering där kriminologen Jerzy Sarnecki haft i stort sett ensamrätt när det gällt att uttala sig i frågan”.20 ”Jag menar att matematiken är så enkel att det är svårt att ta Sarnecki på allvar”, skriver Marklund ”Om återfallsförbrytaren redan efter de första två våldtäkterna hade suttit i fortsatt förvar hade den tredje våldtäkten aldrig ägt rum, och han hade inte heller haft möjlighet att begå de andra brotten han senare dömts för”.21 Marklund påpekar att brottsligheten i Sverige har förändrats i en takt som lagstiftningen inte har hängt med i och att staten har ett ansvar att skydda medborgarna från de grovt kriminella. Fokus måste skifta från vad som är bäst för gärningsmannen, menar han, till att ge de brottsutsatta offren upprättelse och förhindra att ytterligare offer blir drabbade.

Vidare skrev Marklund att (dåvarande) statsministern var tvetydig: I ena stunden sa han att de kriminella gängen skulle knäckas men i nästa stund kunde han uttrycka förnöjsamhet över att landets fängelser redan var  fullbelagda och att det beror på de åtgärder regeringen vidtagit. Det faktum att landets fängelser är fulla borde istället tolkas som att den grova kriminaliteten ökar, påpekar Marklund. ”Det Löfven och hans ansvariga minister Morgan Johansson inte verkar inse är att dessa marginella lagändringar inte gör någon avgörande skillnad”, förklarade han. ”Det krävs betydligt kraftigare åtgärder för att vända utvecklingen”.22

Det hela blir inte bättre av att domstolarna i Sverige sedan flera år tillbaks har tonat ner allting som påminner om auktoritet. Dagens rättssalar ser snarast ut som sammanträdesrum och tilltalet i rätten är informellt. ”I linje med detta”, skriver Daniel Claesson i Dagens Juridik,  ”har domarna sett som sin uppgift att, likt vanliga tjänstemän på en myndighet, bara studera och följa regelverket”.23 I november 2020 publicerade Expressen en ljudfil från rättegången mot ett kriminellt nätverk. ”Det är minst sagt skrämmande hur vidrigt de tilltalade beter sig”,24  skrev Claesson. och refererade till några av de ord som användes av åtalade för att skymfa och hota  i rättssalen. När en polis vittnade i början av november möttes han av ”grisljud” från en av de åtalade och i slutet av rättegången fick den som utpekats som gängledare ett utbrott och skrek bland annat ”din syster är en hora”.25

Dagen därpå skickade åklagarna en skrivelse till tingsrätten om att gängledaren och en medåtalad skulle placeras i ett så kallat medhörningsrum resten av rättegången och förklarade att ”Ordningsstörningarna, som ju har pågått sedan förhandlingens början, påverkar möjligheterna att genomföra rättegången på ett rättssäkert sätt”. Vidare stod att läsa att ”vi har även fått information om att kriminalvården upplever situationen som ohållbar och farlig”.26  

En konsekvens av det här beteendet bland de åtalade är att man har fått tillsätta extra ordningsvakter och poliser på plats i domstolarna för att kunna hålla ordning i rättsalen. Domstolarna är, precis som Claesson säger, en omistlig del i rättsstaten och demokratin: ”Genom att straffa brottslingen får brottsoffret en upprättelse. Gör inte domstolarna detta blir följden att det istället är styrka och våldskapital som bestämmer. Tyvärr är det just det vi ser är på väg att hända i Sverige”.27 Numera har det gått så lång att till och med nämndemän som ska döma i domstolarna hotas av både anhöriga och kriminella.

Bristen på respekt syns också i det faktum att kostnaderna för skadade polisbilar ökat enormt. Kostnaden uppgick 2021 till nära 100 miljoner kronor, en ökning med hela 40 procent mot för året före.28  Kollisioner, prejningar och blåljussabotage blir också allt vanligare i dagens Sverige. ”Man måste bromsa den här utvecklingen inom polisen””29 sa trafikskadeforskaren Jörgen Lundälv som menar att ett allt mer våldsamt samhälle resulterat i en ökning av polisens våldsanvändning i trafiken och att trafiksäkerheten satts ur spel. Idag är det inte ovanligt att blåljuspersonal utsätts för attacker med kastade föremål när de anländer till förortsområden, oavsett om det är polis, brandkår eller ambulans som kommer.

Ett annat motbjudande fenomen som har uppstått är att bilister, ofta danska sådana, utsätts för livsfarlig stenkastning, framförallt i Malmö. Även på andra hålla i landet har hundratals bilar attackerats med stora stenar som kastats från bland annat broar.30 Det här farliga beteendet visar på en total brist på respekt för människoliv. Nu har de flesta riksdagspartier annonserat hårdare tag mot brottsligheten. ”Det har, sent omsider, formats en konsensus om att det behövs både repression och sociala insatser för att bekämpa brottsligheten. Det är bra”, skrev Kärrholm, numera riksdagspolitiker för moderaterna. ”Det som många fortfarande inte förstår eller vill erkänna är behovet av en restriktiv migrationspolitik samt fokus på kultur och moral”.31

Extra oroväckande är att så många barn ägnar sig åt våldsbrott. Mellan 2015–2019 skedde en ökning med 40 procent av våldsbrott i Sverige med misstänkt gärningsperson under 15 år.32

Den ökade omoralen och bristande respekten blir i förlängningen ett hot mot samhället i stort. Om allt fler dras till en extremistisk eller kriminell livsstil och om stora grupper innevånare inte vill identifiera sig med det samhälle de lever i utan föredrar att skapa parallellsamhällen riskerar folkhemsbygget att krackelera. Tilliten mellan människor kommer ofrånkomligen urholkas om en stor andel av befolkningen vänder sig bort ifrån landets mest grundläggande värderingar. Förlorarna blir både medelsvenssons och majoriteten skötsamma invandrare.

Michael Delavante

Källor:

(1) Sverige lider av en auktoritetskris, Anna Dahlberg, Expressen,  13 okt 2018.

(2) Sverige lider av en auktoritetskris, Anna Dahlberg, Expressen,  13 okt 2018.

(3) Sverige lider av en auktoritetskris, Anna Dahlberg, Expressen,  13 okt 2018.

(4) Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014.Brottsförebyggande rådet 2015.

(5) Sluta sprid myten att våldsbrotten ökar, Thomas Bodström, Expressen, 31 augusti, 2015

(6) Laglöst Land, Peter Kadhammar, Stefan Mattsson, Aftonbladet, 22 februari, 2017.

(7) Laglöst land, Peter Kadhammar, Stefan Mattsson, Aftonbladet, 22 februari, 2017.

(8) Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen.  Nationella operativa avdelningen. Underrättelseenheten Juni 2017.

(9) Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen.  Nationella operativa avdelningen. Underrättelseenheten Juni 2017.

(10) Var är ni när era barn bränner bilar? Fatima Nur, Aftonbladet, 26 februari, 2017.

(11) Studio Axess 2020 – Fredrik Kärrholm – Så kan vi stoppa gangstervåldet!. Axess TV, 11 sep. 2020.

(12) Unga artisterna gör succé – berättar om sitt mörka förflutna, Expressen, 8 april, 2019.

(13) Svensk gangsterrap – en kriminell framgångssaga, Hasan Ramic, arbetet.se, 12 mars, 2019.

(14) Darko – Rasismen & Sverigedemokraterna (DISSEN) https://www.youtube.com/watch?v=_NwMjLLXyfM

(15) Ahmed: Får svenskar vara stolta över någonting? Luai Ahmed, bulletin.se, 14 okt 2022

(16) Allt yngre barn utsätts för aggressiva rekryteringsförsök av gängkriminella, DN, 29 september, 2021.

(17) ”Gangsterparadiset: så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd”, 2020, Ljudbok.

(18) Fredrik Marklund, En återfallsförbrytares karriär i slappa Sverige, 21 nov 2020 kl 06.

(19) Fredrik Marklund, En återfallsförbrytares karriär i slappa Sverige, 21 nov 2020 kl 06.

(20) Fredrik Marklund, En återfallsförbrytares karriär i slappa Sverige, 21 nov 2020 kl 06.

(21) Fredrik Marklund, En återfallsförbrytares karriär i slappa Sverige, 21 nov 2020 kl 06.

(22) Fredrik Marklund, En återfallsförbrytares karriär i slappa Sverige, 21 nov 2020 kl 06.

(23) DEBATT: ”Domarna har själva bäddat för kaos i rättssalen”, Daniel Claesson, Dagens Jurik, 2020-11-17.

(24) Gängledarens hånskratt – skriker könsord i salen, Expressen, 14 nov 2020.

(25) Gängledarens hånskratt – skriker könsord i salen, Expressen, 14 nov 2020.

(26) Gängledarens hånskratt – skriker könsord i salen, Expressen, 14 nov 2020.

(27) DEBATT: ”Domarna har själva bäddat för kaos i rättssalen”, Daniel Claesson, Dagens Jurik, 2020-11-17.

(28) Rekordnota för kvaddade polisbilar – prejningsskador ökar, Johan Wikén Sofia Yohannes, 24 juli 2021

(29) Trafikskadeforskaren: ”Säkerheten är satt ur spel”, Per-Olof Stjärnered, Sofia Yohannes svt.se, 24 juli, 2021.

(30) Totalt 110 bilar utsatta för stenkastning på drabbade sträckan i Skåne, Dagens Nyheter, 2021-07-20. Se även:

Chaufförer utsatta för stenkastning vid Hultsfred – en person till sjukhus, Louise Löfgren, 10 september 2021.

(31) Fredrik Kärrholm, twitter, 17 december, 2021.

(32)  Kraftig ökning av unga våldsbrottslingar, securityuser.com, 2022-07-12.  Se även: ”Vi måste sänka toleranströskeln för oacceptabla beteenden”, Nyhet från Polisen Publicerad 09 juli 2021.

1 KOMMENTAR

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här