Såväl Gunnar Wall som Lars Borgnäs har fört fram tanken att Palme eventuellt kan ha stämt träff med någon på mordnatten, (det så kallade mötesscenariot) och att Palme och gärningsmannen kanske kände varandra eller var bekanta. Det har spekulerats i att Palme och mördaren utbytt ord innan skotten föll. Något som grundas på att några vittnen anser sig ha sett gärningsmannen och paret Palme gå som vore de i sällskap. Det finns flera problem med den här teorin. Även om ett planerat möte inte kan uteslutas så förefaller det minst sagt långsökt att statsministern skulle ha stämt träff med någon utomhus, till råga på allt mitt i stan, en kall februarinatt. I synnerhet en fredag när det var mycket folk i omlopp. Och varför skulle Lisbet i så fall inte ha nämnt något om det?

En teori som förts fram är att polisen eller SÄPO skulle haft någon slags ”hållhake” på Lisbet och att hon därför tvingats att hålla tyst. Även det tycks lite väl långsökt. Däremot var Lisbet troligen mer traumatiserad än vad både hon själv och polisen insåg. Det faktum att hon hävdade att mördaren stått på ett avstånd av tio meter och varit klädd i blå täckjacka tyder på det. Den hon sett var med all sannolikhet vittnet Anders Björkman som stod på just detta avstånd och var klädd i blå täckjacka. Dessutom låter det som ett illa planerat mord att stämma träff med Palme när frun är med.

Förutom Wall, Borgnäs och Olle Minell hörde som bekant även Sven Anér till de journalister som engagerade sig mest i Palmemordet. Liksom Minell fattade Anér tidigt misstankar mot Skandiamannens berättelse. I december 1989 skrev Anér därför ett brev som han skickade till honom med ett antal frågor som polisen självklart borde ha ställt men aldrig gjorde.

Det var dessutom den enda gång någon ställde tuffa och ifrågasättande frågor direkt till Skandiamannen.

Frågorna Anér skickade lyder:

  1. Exakt vad var det som du arbetade med på övertid fram till kl 23.19 fredagen den 28.2.86?
  2. Lämnade du ditt arbete till någon, eller fick det ligga kvar på ditt rum under din semester?
  3. Då du kom ut på Sveavägen och tog av åt vänster, upp mot Kungsgatan, hur tror du det kommer sig att du inte ser skymten av en gärningsman?
  4. Du nämnde vid vårt personliga samtal att, från Palmes fötter räknat, Glantz, du och Anna Hage arbetade med Olof Palme – är det rätt?
  5. Har du efteråt träffat någon person, t ex Glantz eller Hage eller Karin/ Johansson eller Delsborn eller Björkman eller Morelius etc (eller Lisbet Palme, inte att förglömma) som har erinrat sig att ni setts vid brottsplatsen, talat med varandra eller liknande?
  6. Jag har mycket distinkta uppgifter från Anna Hage – med ett mellanled – som pekar på att det endast var Glantz och Hage som arbetade med Palme – kan du kommentera?
  7. Du uppger mycket bestämt att du i ett skede (vilket skede?) ställer dig i ”vittneskö” hos en ung polis, med en person före dig i kön. Du hör då mannen före dig ge ett signalement på – ja är det på gärningsmannen? – som överensstämmer med ditt eget. Då du kommer fram till polismannen och ska rätta till detta med signalementet blir du avvisad – är det riktigt?
  8. Mot detta påstående står förhör som Palmespanarna hållit med dels polismannen i fråga, dels med mannen före dig i kön (eller i varje fall en person som stått i denna kö). Av dessa förhör ska framgå (jag har uppgifterna i andra hand) att varken polismannen eller mannen i kön säger sig ha hört talas om något sådant signalement, och polismannen, som alltså är klart identifierad, säger sig aldrig ha talat med dig. Kan du kommentera?
  9. Du uppger att du vid ett tillfälle (när ungefär?) springer in i Tunnelgatan för att lämna springande poliser, från Södermalmspiketen, en signalementsuppgift.

a/ Varför avbryter du språngmarschen i höjd med Luntmakargatan?

b/ Hur kan du förklara att inget vittne sett denna språngmarsch ca sju minuter efter skotten?

c/ Däremot är ju en sådan språngmarsch sedd, nämligen gärningsmannen omedelbart efter skotten – kan du kommentera?

  1. Det signalement som t ex SvD lämnar (se bif) är ju inte helt olikt ditt eget signalement. Är det det här signalementet du säger att du hör men försöker stoppa? Men du lämnar ju aldrig det signalementet? Eller korrigerar det? (1)

Efter att ha erhållit brevet ringde Skandiamannen upp Anér och förklarade att han snart skulle svara på frågorna.

Därefter begår Anér tyvärr ett stort misstag.

Han skriver ett nytt brev till Skandiamannen där han först tackar för samtalet men sen berättar att han fortsatt att forska i vad som verkligen hände vid och på den plats där Olof Palme sköts till döds:

”Jag har talat med folk som verkligen var på platsen, och jag har nu kommit till den absoluta slutsatsen att du inte var på platsen. Jag accepterar att du går ut genom Skandias port och att du därefter går Sveavägen mot Kungsgatan. Så långt stämmer din beskrivning. Men sen, Stig E, stämmer det inte. Sedan dess har ingen sett dig, och det går inte att uppehålla sig på en lokalt så begränsad plats – och dessutom utföra en massa saker! – utan att någon får syn på en. Det går inte. Och ingen har fått syn på dig”. (2)

Man önskar verkligen att Anér h