FN:s klimatforskare som anlitats av IPCC, har blivit påkomna med att manipulera data. Detta i syfte att övertyga världen om deras alarmistiska syn på klimatutvecklingen. Forskarskandalen, som i internationell press går under namnet ”Climategate”, kan ändra grundförutsättningarna för det stundande Köpenhamnsmötet. Det skriver professor Ingemar Nordin.

För drygt en vecka sedan kopierades flera filer med e-mails, koder och mätserier från servern tillhörande University of East Anglia’s Climatic Research Unit (CRU). Sedan dess har innehållet i dessa filer diskuterats livligt på bloggar och i internationell press. Inte minst med tanke på det stundande Köpenhamnsmötet är det viktigt att förstå betydelsen av dessa avslöjanden.

Vad innebär den här skandalen egentligen? Vilken betydelse har den för FN:s klimatpanel, IPCC? Bland dem som tidigare utan reservationer trodde på allt som kom från IPCC:s förment objektiva granskning av världens samlade klimatforskning, men som nu vill ta avstånd från de 10-12 personer som berörs av e-mailkorrespondensen, sägs i allmänhet att skandalen enbart rör dessa personer och inget annat: Det här är bara några forskare som i sin iver har gått lite för långt. Sådant händer i vetenskapen.

Men saken är betydligt allvarligare än så. Det här är inte vilka forskare som helst – och då åsyftar jag inte deras vetenskapliga tyngd utan snarare deras oerhörda politiska inflytande. Låt mig sammanfatta läget lite grand:

En del av de forskare som berörs i korrespondensen sköter CRU:s databas, en av de mest betydelsefulla databaserna för att beräkna den globala temperaturen över land för 1900-talet. Den ligger till grund för alla beräkningar av hur den globala temperaturen utvecklats under 1900-talet och följaktligen är det bland dessa data som IPCC:s forskare hittar sitt ”nästan säkra” spår av koldioxidens starka påverkan.

Den andra delen av forskargruppen använder sig av proxies (trädringar, sediment, isborrkärnor, etc) för att beräkna klimatets utveckling över 1000 år. IPCC har vid flera tillfället lutat sig tungt mot dessa, sinsemellan ”oberoende” forskare, för att visa att dagens temperaturnivåer är unika i ett 1000-års perspektiv. Om så vore fallet så skulle det starkt tala för att det är just industrialismen och människans utsläpp av koldioxid som orsakar dagens uppvärmning.

Nu har följande avslöjats:

1) Redan tidigare hade man uppdagat att CRU:s databas på något mystiskt sätt har försvunnit, precis när andra forskare började fråga efter den. Endast de av CRU:s medarbetare egenhändigt tolkade mätserierna finns kvar. Nu visar CRU-filerna hur koderna för programmeringen ser ut: Alla ”justeringar” som görs utgår från att det är koldioxiden som är drivande för 1900-talets temperaturkurva. Således ”konfirmerar” de modifierade mätserierna teorin att det är koldioxid som orsakar 1900-talets globala uppvärmning. (Fler avslöjande är att vänta allteftersom de olika, mer tekniska, datafilerna penetreras.)

2) Redan tidigare hade kanadensaren Steve McIntyre och andra ifrågasatt en del proxistudier av 1000-års-perspektivet av Michael Mann m.fl. Man hade pekat på den felaktiga statistiska behandlingen av data och man hade pekat på att den s.k. ”hockeyklubbans” utseende helt berodde på en mätserie från Bristlecon-tallar från klippiga bergen. Mätserien ifråga fick en oerhörd tyngd i den statistiska vägningen och hela grafen vilade på den. Denna graf spelade sedan en framträdande roll i IPCC:s rapport från 2001. Kritiken innebar att man kunde visa a) att Bristlecon-tallarna förmodligen var mer CO2-känsliga än temperaturkänsliga och b) att utan denna mätserie så gick det inte att trolla bort medeltidsvärmen (som verkar ha varit högre än dagens). McIntyre har också visat att de räddningsförsök som senare gjorts av bl.a. Keith Briffa utifrån trädringsserier från Yamal i nordöstra Sibirien hade likartade fel. Nu avslöjar CRU-breven att dessa vetenskapliga artiklar ingalunda var oberoende; både Mann och Briffa tillhör den innersta kretsen och kommunicerar hela tiden om hur man skall kunna ”bekräfta” varandras arbeten. Breven visar också hur man friserat kurvorna för att de skall stämma överens med nutida instrumentdata.

Men saken är till och med allvarligare än så. Visst är det trist när en grupp forskare talar sig samman och manipulerar data för att få sin älsklingshypotes bevisad. Problemet är att just denna grupp av forskare helt dominerat IPCC:s arbete med att utvärdera världens klimatforskning. Filerna från CRU visar hur de valt medarbetare i detta arbete och hur de motat bort andra. Breven avslöjar också hur de sållat bort vetenskapliga artiklar och kritiska kommentarer som talar mot teorin om koldioxiden och istället hållit fram allt som stödjer den.

Och inte bara det. De har dessutom, ikraft av sin status som FN-organets ledande forskare, lyckats påverka många redaktörer och granskare i världens främsta tidskrifter att endast publicera artiklar som stödjer den av IPCC sanktionerade synen. Breven avslöjar hur de väljer tidskriftsredaktörer som i sin tur väljer ”rätt” granskare, och hur de mobbar och marginaliserar de tidskrifter och redaktörer som vill stå oberoende.

Därmed har inte bara världens klimatpolitik utan hela klimatforskningen korrumperats av existensen av det politiskt skapade organet IPCC. Utan dess existens så hade aldrig en sådan här grupp – med sitt patetiska konspirerande, med sitt manipulerade av data och med sitt alarmistiska budskap – haft en chans att slå sig fram i den vetenskapliga världen.

Det är nu hög tid att gå till botten med IPCC och denna affär. Världen behöver få reda på hur tillförlitlig FN:s klimatpanel egentligen är och på vilken vetenskaplig grund som Köpenhamnsmötet egentligen vilar.

newsmill.se, Professor: ”Climategate” är en katastrof för FN:s klimatforskare

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här