Ett av de överlägset viktigaste instrumenten som eliten haft till sitt förfogande för att manipulera och kontrollera massorna har varit televisionen, idag världens populäraste fritidssysselsättning. Tidigare skedde indoktrineringen i huvudsak via religioner, skolor, tidningar och skapade konflikter men tack vare den tekniska utvecklingens framfödande av radion och TV:n så fick eliten möjlighet att placera en hypnotisör direkt i hemmet hos folk.

”Jag blickar sannerligen med sympati ut över den stora massan av mina medmänniskor som läsandes tidningar lever och dör i tron om att de vetat någonting av det som hänt under deras livstid.”

Så uttryckte sig president Thomas Jefferson redan för över 200 år sedan. Sedan dess har mycket blod flutit under broarna på grund av den hänsynslösa elit som styrt och ställt sedan lång tid tillbaka.

Professor Gustav Korlén ägnade hela två och ett halvt år till att dagligen registrera SVT:s utbud. Granskningen gick ut på att föra statistik över antalet program från den anglo-amerikanska världen och jämföra det med antalet program på tyska och franska språk. Resultatet visade på 90 procent för de angloamerikanska mot 10 för de tyska och franska. Jag gjorde själv en liknande studie på flera av reklamkanalerna och kom fram till samma siffror där. Likriktningen är uppenbar och den är förödande.

Man kan tycka att den ensidighet och ytlighet som dominerar tv-utbudet är illa nog, men tyvärr är det ju ännu värre än så; den rådande eliten i världen är ju fullt på det klara med att det inte går att kontrollera 6 miljarder människor rent fysiskt, därför måste det ske på psykologisk väg. Därför har man sedan lång tid tillbaka använt sig av psykologiskt skolade propagandister.

En av den moderna propagandans pionjärer var Edward Bernays, brorson till Sigmund Freud, som i sin bok Propaganda, utgiven redan 1928, sa att den medvetna och intelligenta manipulationen av vanorna och åsikterna hos massorna är ett viktigt element i samhället. I första kapitlet ”Organizing Chaos” skriver Bernays bland annat:

”De som manipulerar denna osedda mekanism i samhället utgör en osynlig regering som är den verkligt styrande makten i vårt land. Vi styrs, våra medvetanden och vår smak är formade och våra idéer är givna, huvudsakligen av män vi aldrig har hört talas om.

Oavsett vad man tycker om det så förblir det ett faktum att i nästan varje del av vårt liv, om det så är politik, affärer, vårt sociala beteende eller vårt etiska tänkande, så är vi dominerade av ett relativt litet antal personer vilka förstår de mentala processerna och mönstren hos massorna. Det är de som drar i trådarna som kontrollerar allmänhetens uppfattningar.”

I andra kapitlet ”The New Propaganda” skriver han apropå demokratiseringen:

”Det har blivit möjligt att forma massornas medvetande så att de kommer att kasta bort sin nyvunna styrka i önskad riktning. I samhällets nuvarande struktur så är detta oundvikligt. Oavsett vad som sker av vikt idag inom politik, finans, tillverkning, jordbruk, välgörenhet, utbildning eller andra områden så måste det ske med hjälp av propaganda. Propaganda är den osynliga regeringens verkställande arm.”

George Orwell skrev en gång att vid varje givet ögonblick finns ett slags ortodoxi som genomsyrar allt, en tyst överenskommelse om att inte diskutera viktiga och obekväma fakta. John Swinton hette en chefredaktör på New York Times som inbjöds att hålla ett tal vid New York Press Club 1953 som bekräftade Orwells tes:

”Det finns inget som kan kallas en fri press i Amerika, annat än den i småstäder på landsbygden. Ni vet det och jag vet det. Inte en enda av er vågar uttala sin ärliga mening. Det är New York-journalistens plikt att ljuga, att förvränga, att smutskasta, att fjäska inför Mammon och att förråda sitt land och sitt folk för sitt dagliga bröd. Vi är redskap och lakejer åt de rika bakom kulisserna. Vi är nickedockor. Dessa män drar i trådarna, och vi dansar. Vår tid, våra förmågor, våra liv, vår duglighet är helt och hållet dessa mäns egendom. Vi är intellektuella horor.”

På 60-talet gjorde professor George Gerbner vid Annenberg School of Communications vid Universitetet i Pennsylvania studier som visade att tv:n har långtgående och uppenbara effekter på vår världsbild och mycket tv-tittande har större inverkan på hur vi uppfattar tillvaron än vad vårt dagliga liv i samhället har.

1971 gjorde Professor Herbert Krugman en studie som visade att det inte tar mer än 30 sekunder innan vi hamnar i ett slags hypnotiskt tillstånd efter att vi slagit på tv:n och att vi inte analyserar den information vi tar in. Det här hänger ihop med att den frekvens som tv-bilderna ligger på är nära det stadium vi upplever under hypnos. Vi slappnar av och stänger av den analytiska, vänstra delen av hjärnan varpå frontalloben får allt mindre kontakt med resten av hjärnan så att vi blir mer mottagliga för suggestion och oftast okritiskt tar in den information vi delges.

Det här beskrivs ingående i Dr Aric SigmansDr Aric Sigmans bok Remotly Controlled (Fjärrstyrd) som visar på hur inte minst barnen påverkas och skadas av televisionen. De flesta människor har effektivt drillats till konsensustrans, det vill säga de har sedan barnsben matats med vad av de styrande tycker är lämpligt att tycka och tänka. Barnen placeras framför tv:n innan de ens börjat gå och bombarderas med hysteriska filmer, oljud och reklam. Innan de nått tonåren är de mästare på att mörda och massakrera via dator- och tv-spel men många av dem orkar överhuvudtaget inte öppna en bok.

Deras hjärnor är ofta så speedade av alla intryck och av de drösvis med sockerprodukter de intar att de ofta blir en plåga både för sig själva och sin omgivning och man kan vara fullt förvissad om att det finns en läkare till hands som är snar att ge flera av dem ADHD-stämpeln.

Dagligen slungar medierna ut pseudohändelser om diverse mer eller mindre kända personer och deras upptåg. Vi får långa reportage om wannabes som förklarar att de är beroende av plastikkirurgi, stjärnor som är otrogna, super sönder skallen, frossar i droger eller bantar sig sjukligt smala.

Tv-kanalerna hamrar ut reklam med produkter vi vanligtvis skulle klara oss bättre utan och de är ofta så skickliga att folk till och med sitter och skrattar medan de blir indoktrinerade. Vem har inte upplevt att folk kommer fram och säger: ”Har du sett den där roliga reklamen?” Mitt eget svar är alltid detsamma: ”Nej, jag tittar inte på reklam!”

Filmbolagen massproducerar serier och filmer som hela tiden inpräntar schablonbilder, fördomar och annan idioti i tittarnas hjärnor. Ända sedan 50-talet har man successivt vräkt ut komedier där fadern framställs som en lallande fåne och modern som en gnällkärring. Barnen i serierna har i sin tur ingen respekt för de fåniga personer som i en normal värld skulle vara förebilder och ledsagare på deras väg in i vuxenlivet.

Utöver detta har man spytt ut enorma mängder våldsglorifierande filmer och serier som förhärdat människor så till den grad att de knappt blinkar för någonting som skulle fått folk att kvälj