Sulforafan – en lovande antioxidant

Sulforafan kan ha en nyckelfunktion vid flertalet kroniska sjukdomar. Hos människor har sulforafan studerats avseende dess potentiella effekt vid diabetes, autism, cancer, neurodegenerativa-, hjärt- och kärlsjukdomar. Forskningen är spännande, och det finns ett flertal studier som visar att sulforafan kan ha en positiv effekt mot många olika kroniska sjukdomar.

Sulforafan och Alzheimers sjukdom 
Mats Sandbergs forskargrupp vid Sahlgrenska Akademin forskar på epigeniska faktorer. De har studerat transkriptionsfaktorn Nrf2 som kan aktiveras av antioxidanter, och då i synnerhet av sulforafan i broccoli. De har hypotesen att Nrf2 är nedreglerat i nervceller, mikrogliaceller och i hippokampus på individer som lider av Alzheimer’s sjukdom. Nrf2 kan därför även vara av intresse för de allra flesta kroniska sjukdomar som involverar hjärnan och som är kroppsligt systemiska, exempelvis ME och fibromyalgi. Källa

Sulforafan har visat sig vara effektivt mot diabetes 2 , Källa

Det kan ha effekt mot cancer, Källa

Det kan hjälpa mot läckande tarm, Källa

Det kan vara effektivt mot retrovirus, som i sig kan resultera i mastcellsaktivering, Källa

Det kan ha effekt mot autism, Källa

Broccoli är i detta sammanhang en mycket spännande grönsak
De flesta känner till att det är en av de nyttigaste grönsakerna, men alla känner nog inte till att den är väldigt rik på glukorafanin som vid reaktion med myrosinas bildar sulforafan. Betydligt rikare på dessa ämnen har broccoligroddar, ca 40-50 gånger.

Det finns även myrosinas i broccoli, men bildandet av sulforafan kan endast ske om grönsaken processas så att glukorafanin och myrosinas kan reagera kemiskt med varandra och bilda sulforafan. Det finns flera studier där man försökt få upp mängden sulforafan i broccoligroddar genom olika processer:

1. Att frysa ned till 20 minusgrader (förmodligen den mest effektiva processen)
Källa 1
Källa 2

2. Värma upp till 60 grader har en en märkbar effekt, Källa

3. Hacka (dock ej mixtra) är nödvändigt, Källa

4. Tillföra askorbinsyra (C-vitamin) höjer också nivån av sulforafan, Källa

Varmtorkade groddar innehåller mindre myrosinas varför det kan vara bra att tillföra myrosinas, som bland annat finns i gula senapskorn (måste malas innan förtäring). I en studie tillförde man 0.5% senapskorn (1g senapskorn av 200g kokt broccoli) vilket ledde till en fyrfaldig höjning av sulforafan.
Källa 1
Källa 2

Mest sulforafan får man som sagt genom att äta broccoligroddar. Jag har sett att mängden kan variera alltifrån 5-25 mg gram pulver (det beror på hur de odlats och processats enligt ovan). I de lyckade studier jag läst varierar doseringarna oftast mellan 20-50 mg per dag.
Källa

Vad gör Sulforafan?
Sulforafan aktiverar något som kallas för Nrf2 (Nuclear factor erythroid 2-related factor 2), ett protein som får igång antioxidativa processer i cellerna vilket skyddar dessa från skada och inflammation. Det aktiverar uppåt 500 gener som ansvarar för den antinflammatoriska förmågan i kroppen, även kroppens starkaste antioxidant glutation påverkas positivt. Lägre glutationsnivå kopplas till många kroniska sjukdomar samt åldrande.

Glutationens centrala roll i olika cellfunktioner relaterade till immunförsvar har påvisats i flera studier. Det har visat sig att en minskning av glutation i antigenpresenterande celler korrelerar med ökat Th2-svar. Dvs på bekostnad av Th1, vilket innebär ett sämre försvar mot virus och intracellulära bakterier.
Källa 1
Källa 2

Glutationsnivån ökade med 30% i kroppen på en vecka
I en studie fick 9 personer broccoliextrakt innehållandes ca 4 mg sulforafan en gång om dagen, och glutationsnivån ökade då i genomsnitt med ca 30 % på enbart en vecka. Det tyder på att man inte behöver använda megamängder av exempelvis broccoligroddar för att få en bra effekt.
Källa

Andra sätt att aktivera Nrf2
Aktivering av Nrf2 tros ge många hälsofördelar som minskad systemisk inflammation, oxidativ stress och förbättrad mitokondriell funktion. Man kan aktivera Nrf2 genom lägre kaloriintag.

Följande ämnen anses vara Nrf2 -aktivatorer:
Curcumin (finns i gurkmeja)
Resveratrol (finns i rött druvskinn och roten av parsklide/japansk knotweed)
Pterostilbene (finns i blåbär,tranbär och druvor)
Silybin (finns i mariatistel)
Sulforafan (finns i broccolli, brysselkål, kål, blomkål, grönkål, och senap)
Alpha Lipoic Acid (finns i rött kött, lever och jäst, särskilt bryggjäst)
D-vitamin (finns i äggulor, saltvattenfisk, lever och i mjölkprodukter)
Källa

Observera att detox kan vara farligt då levern inte alltid hänger med
Ett aktiverat Nrf2 leder till att kroppens förmåga att frigöra toxiner ökar. I de fall man har mycket toxiner i kroppen kan leverns olika faser hamna i otakt. I leverns fas 1 görs alla toxiner om till vattenlösliga, och i fas 2 binds de till andra ämnen, så att de kan lämna kroppen den naturliga vägen. Om man avgiftar sig för fort, så att levern inte hänger med kan de frigjorda toxinerna göra en person ännu sjukare. Ofta kan man läsa att bl a MSM, B-vitaminer, zink och mariatistel kan stödja denna process. Olika bindemedel som bentonitlera, pektin och läkemedlet kolestyramin kan också vara bra att stödja processen att få ut toxiner ur kroppen.

Läkemedel som aktiverar Nrf2
I mina efterforskningar om Nrf2 kom jag även in på något som heter BG-12 (aktiv substans: dimetylfumarat), som också aktiverar Nrf2. Det är ett läkemedel som numera används mot MS-skov respektive psoriasis. Det känns spännande. Dimetylfumarat finns i Tecfidera för MS och i Skilarence för psoriasis.

Följande kan man läsa i Fass om Skilarence
”De antiinflammatoriska och immunmodulerande effekterna av dimetylfumarat och dess metabolit monometylfumarat är inte fullt klarlagda men antas främst bero på interaktionen med intracellulärt reducerat glutation i celler direkt involverade i patogenesen vid psoriasis. Denna interaktion med glutation leder till hämmad translokering till kärnan samt hämmad transkriptionsaktivitet i NF-κB.”
Källa

Av Mats Lindström

Originaltext: newsaboutdisease.com

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here