Tyst vår – efter 20 år

Dagarna efter nyår 2020 förekom det en engångsnyhet på TV-nyheterna och det blev en notis i dagspressen. Nyheten var att torskarna i Östersjön också de lider av vitaminbrist. Underlaget för nyheten stod forskaren Lennart Balk för. Han hade utifrån 50 sjuka torskar som fångats i Hanöbukten (Skåne – Blekinge) slagit fast att dessa var döende därför att de likt så många andra djurarter drabbats av en brist på vitaminet B1 =  tiamin.

Men nyheten för oss som nu i 20 år följt frågan visar på något mycket större. Dels att det pågår en dold miljöförändring av dimensioner som kan vara långt mer avgörande än vad den uppblåsta klimathysterin försöker påskina. Vi är fyra gammelgubbar, två har redan passerat de 70 åren, de andra två är strax där. Vi fyra som varit inblandade har alla reagerat på dessa miljöhot med uppriktig ilska, därför att nödvändiga åtgärder  drar ut i långbänk. Vi fyra är förutom jag själv, den förste som slog larm; naturfotografen Le Carlsson från Ronneby. Jag, Ingemar Ljungqvist, tidigare Ronneby, nu Uppsala, var nog först att 2003 göra en genomgripande analys av problematiken med en artikel redan 2003. Den återfinns här  Lennart Balk, Stockholms universitet, spikade med naturvetenskaplig noggrannhet fast att djuren vare sig det var skärgårdsfåglar, laxar eller älgar saknade tillräckliga mängder med tiamin för att kunna överleva.  Den fjärde var Torsten Mörner, SVA i Uppsala som hade den administrativa uppgiften att jämföra med annan internationell forskning och också vara kontaktperson gentemot Naturvårdsverk och Länsstyrelser i berörda län.

Le Carlsson
Just efter nyår blev det en förnyad kontakt från min sida. och i korthet får jag dessa kommentarer:  Le Carlsson, berättar att han nu gett upp hoppet om att bistå i processen. När man inte ens kan bekosta att jag kan besöka fågelskären, så inriktar jag mig numera på att inventera och skydda lodjursstammen i sydöstra  Sverige. Men det är en Le Carlsson som fortfarande är  heligt förbannad på hur långsamt det går fram.

Lennart Balk
Lennart Balk, som gång efter annan slagit fast sambanden, ser begränsningarna i vår egen tid. Hade larmklockorna om detta kommit för trettio år sedan hade detta varit en fråga av rang. Tidsandan var en annan förr då miljöproblemen kunde diskuteras efter deras vikt. Visst går kunskapsläget åt rätt håll – men det går för långsamt. Till detta bidrar att kompetensen hos våra myndigheter är fruktansvärt låg. Lennart Balk är också klar med att tiaminbristen inte är den grundläggande orsaken utan det är en allvarlig störning i miljön.

Torsten Mörner
Torsten Mörner, har fått nya insikter: Tiaminbristen hos djuren ger oss ett nytt forskningsuppslag för att förstå vår miljö. Tidigare har man alltid sökt efter gifter som orsakar död. Denna gången rör det sig om ett bristfenomen.  Detta med brister är mycket större än vi någonsin trott. Tiamin produceras av växterna i samband med fotosyntesen och är jämte syre och socker dess slutprodukt. Hit borde vi också rikta vår uppmärksamhet. Och då måste vi hålla mycket för öppet.  Nu är vår miljödebatt ostrukturerad. Han illustrerar det med de sjuka valarna-späckhuggarna utanför Nordamerikas kust, som lever på tiaminfattiga laxar.  När vi försöker övertyga våra amerikanska kollegor att se problematiken som ett bristfenomen  – istället för de gängse,  ja , då möts vi bara av oförstående.

Ingemar Ljungqvist
För egen del som länge hävdat att man i ska foga in tanken på att artificiella elektromagnetiska fält i debatten. Fågeldöden i Blekinge startade ju exempelvis bara halvåret efter det man startat upp den stora likstömsledningen som går mellan Karlshamn och polska Koszalin. Och just Mörners beskrivning att tiaminbristen kanske redan uppstår i fotosyntesögonblicket när det livgivande elektromagnetiska solljuset får medtävlare med artificiella frekvenser gör att här öppnar sig ett fält för forskning.

Men här kan det vara svårt. I  något fall hade Balks tidigare forskning finansierats med fondmedel där man klart uttryckt att anslagen enbart får användas till att undersöka biomolekylära orsaker. Det finns dock andra fonder som tillåter ett friare undersökningssätt.

Av Ingemar Ljungqvist, 2020 januari

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here