Var och en för sig själv!

Det samhälleliga skyddsnätet krackelerar på område efter område och osäkerhet och otrygghet ökar då den politiska adeln prioriterar om dispositionen av skattemedlen till andra ändamål än hälsa, välfärd, säkerhet och trygghet för medborgarna.

Grundorsaken till välfärdsstatens sammanbrott är att folkstyret är under upplösning. Så snart en politiker lyckats bli vald till en maktposition, där vederbörande skulle kunna göra skillnad och se till att återupprätta välfärd och trygghet för folket, fångas hon eller han in i den allt rikare oligarkins nät med löften om guldkantade förmåner. Obcent högt avlönade positioner i av oligarkin dominerade överstatliga organisationer som EU, FN m.fl. ökar kraftigt, likaså fett arvoderade konsultuppdrag i oligarkernas banker och globala företag. Allt är villkorat av att politikerna driver oligarkernas globala intressen. Vad väljarna tycker blir allt oviktigare. Dagens politiker gör karriär på den internationella marknaden och inte hos hemlandets väljare.

Jag har tidigare beskrivit hur ett litet fåtal hyperrika i västvärlden bara blir rikare och rikare för vart år som går. Sedan början av 90-talet har hela den ekonomiska tillväxten hamnat hos denna lilla minoritet av rika personer och deras närmaste handgångna. Detta har skapat vidgade klyftor och enorma privata förmögenheter. Det ger de rika oligarkerna växande resurser medan medelklassen står och stampar och blir allt mer beroende av växande skulder till oligarkernas banker för att klara sig.

Oligarkerna får allt mer resurser att köpa de politiker som väljs till viktiga positioner. Man börjar med att finansiera deras valrörelse och belönar dem sedan efter fullgjort värv med fett arvoderade uppdrag. Vi ser idag hur våra ledande avsuttna politiker plötsligt blir uppseendeväckande rika, så snart de lämnat sina politiska positioner. Fredrik Reinfeldt tjänade 22 miljoner kr förra året. Detta är ett helt nytt fenomen som vi inte hade förr – en smygande korruption utanför lagens arm. Det finurliga är att betala mutorna efter fullgjort värv.

Den metabola pandemin
Jag har i otaliga krönikor skrivit om den metabola pandemi som drabbat människorna i västvärlden och som nu sprider sig till resten av världen. Orsakerna till denna pandemi är ohälsosam industrimat från oligarkernas globala livsmedelsföretag och falska kostråd, övermedicinering och massvaccinationer från en skolmedicin som är nästan helt styrd av oligarkernas läkemedelsföretag. Den politiska adeln lyfter i stort sett inte ett finger för att störa denna utveckling. Man arbetar däremot stenhårt för att driva igenom s.k. handelsavtal som skulle omöjliggöra framtida ingrepp mot farlig mat och farliga mediciner.

Initiativ för att få människor att undvika den ohälsosamma maten, att avslöja de felaktiga kostråden, att hindra överanvändning av vacciner och mediciner motarbetas på alla upptänkliga sätt från politiskt styrda myndigheter. Vissa politiker motionerar t.o.m. i Riksdagen för att vissa vaccinationer skall vara tvingade. De politiker som skulle kunna göra skillnad sneglar ängsligt på oligarkins ekonomiska intressen, så att de inte hamnar i onåd. Det skulle ju kunna skada den framtida karriären.

Med dagens korrumperade maktfördelning kan vi inte ha några realistiska förhoppningar om att politiskt kunna påverka Big Food och Big Pharma till det bättre. Vi är utelämnade till oss själva och måste skaffa oss egen kunskap för att själva kunna ta ansvar. Kanske kan vi, om vi ändrar våra köpvanor, påverka dessa industrier via marknaden. För att underlätta detta har vi några stycken startat Riksföreningen för Metabol Hälsa för att hjälpa varandra att sköta vår hälsa i ett samhälle som ger oss obefintligt stöd. Var och en för sig själv!

Det allt otryggare samhället
Oligarkerna driver ett projekt med öppna gränser och fri rörlighet för att skapa en hårdare konkurrens om jobben, svagare fack och billigare arbetskraft till sina företag.  Den korrumperad politiska adeln stödjer mot en massiv folkvilja, detta projekt som dränerar statsbudgeten på enorma belopp för att ta hand om hundratusentals fattiga migranter som söker lyckan här. Resultatet har blivit att utrymmet för att finansiera viktiga samhällsfunktioner krymper i snabb takt och välfärden krackelerar.

Sverige har inte längre resurser att erbjuda folket en dräglig ekonomisk trygghet på ålderdomen. Därför har den politiska adeln tvingats driva igenom en kraftig försämring av pensionsvillkoren i landet, en försämring som i praktiken helt raserar tryggheten för medborgarna på gamla dagar. Man försvarar sig med att människor lever så mycket längre, men låtsas inte om att dessa gamla blir allt mer metabolt sjuka och därför knappast kan jobba längre.

Vi måste inse att vi själva måste spara till vårt uppehälle på gamla dar när vi inte längre orkar med ett jobb eller sparkas ut därför att man inte vill ha gamlingarna kvar. Samhället har abdikerat.

Vi ser även hur politikernas omprioritering av samhällets resurser leder till en för var dag, allt sämre vård av våra sjuka. Sjukvårdsköerna växer och kvaliteten i vården sjunker. Även här tvingas vi att ta egna dyra försäkringar för att skaffa oss en grundtrygghet om vi blir sjuka. Hittills har vi kunnat avtala med vår arbetsgivare att bekosta dessa försäkringar, men nu har den politiska adeln beslutat att så får det inte gå till – vi måste betala vår vård själva. Var och en för sig själv!

I spåren av oligarkernas strömmar av migranter som politikeradeln släpper in i landet sprider sig en aldrig tidigare upplevd laglöshet. Mord, rån, gruppvåldtäkter och misshandel på gator och torg sprider sig som en löpeld. Långvarig brist på resurser till ordningsmakten och den övriga rättsskipningen medför att rättssäkerheten i samhället fallit ihop som ett korthus. Vi har i dagarna sett hur det numer är fritt fram för våldtäkt och misshandel av värnlösa kvinnor. Vi kan inte längre räkna med en ordningsmakt som skyddar liv och lem – vi är var och en för oss själva igen. Landet har tagit ett jättesteg 800 år bakåt i tiden.

Jag kan på detta sätt fortsätta att räkna upp samhällsområde efter samhällsområde där politikeradeln abdikerat från sitt ansvar och istället använder våra skattemedel till oligarkernas globaliseringsprojekt och till att berika sig själva. Sverige är ett av EU:s minsta länder, men vi har EU:s högst avlönade statsminister, i en tid när välfärden och tryggheten rustas ner på alla plan för folket.

Fråga dig vad fan du får för dina skattepengar i världens högst beskattade land?

Av Lars Bern

Originaltext: anthropocene.live

 

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here