Varför har överdödligheten i Sverige under 2022 varit så låg? 

Som bekant drabbades många länder av överdödlighet under 2020 p.g.a. covid och Sverige var ett av de länder som drabbades värst under våren 2020. Under 2022 ser vi åter en hög överdödlighet i många länder, men det beror till största delen inte på coronaviruset, utan har andra orsaker. Sverige är dock ett av få undantag och många har undrat vad det beror på. Här har dödligheten istället varit normal eller lätt förhöjd.

Här jämförs Sverige med Tyskland och ett par av de nordiska länderna, det vill säga länder med liknande covidvaccin täckning och många andra likheter. Enligt Eurostat var överdödligheten i  Tyskland 15 % i juli och 23 % i oktober. Sverige hade under samma månader 2,7 % och 0.6 %. Danmark hade 10.3 % och 12.7 % överdödlighet de månaderna,  medans Norge hade 14.8% och 12.8% och Finland 9.4 % och 17.5 %.

Hur kan vi förklara de här siffrorna? Den fakta som oftast förts fram är att vi i Sverige inte haft lockdown. Att stänga ner samhället må ha tillfälligt minskat antalet covid-döda men hade samtidigt stora sociala konsekvenser. Det förklarar dock inte varför dödligheten är så mycket högre i de andra nordiska länderna.

Troligtvis hade vi en betydande spridning av coronaviruset i Sverige redan första halvåret under 2020, och på en signifikant högre nivå än Danmark och Norge. De länderna stängde sina gränser under flera månader under våren och början på sommaren och även skolorna för yngre barn i en månad. En teori är att den höga grad av naturlig immunitet av det ursprungliga coronaviruset som många svenskar fick skyddar dem relativt bra inte bara mot nya varianter utan även gett en skyddande effekt mot biverkningar av vaccinet.  Att bli vaccinerad först kan förhindra den typ av steriliserande immunitet som naturlig infektion kan ge.

En annan förklaring är att en högre andel av befolkningen i Sverige, jämfört med de nordiska grannländerna, vaccinerades med Oxford AstraZenecas adeno-vector-vaccin. En stor del av åldersgruppen  65 år och äldre fick två doser av det vaccinet. Dessutom fick ca 180 000 yngre än 65 en dos av det vaccinet, varav flertalet sjukvårdspersonal. I Norge gavs bara 135 000 doser  av AstraZenecas vaccin. När AstraZenecas vaccin togs bort i Danmark  mars 2020 så hade 15 % vaccinerats med det vaccinet. Varför kan detta vara en faktor som förklarar den låga överdödligheten i Sverige då? Jo, enligt ett välrenommerat danskt team av forskare med professor  Christine Stabell-Benn i spetsen så var adeno-vector-covidvaccinen, t.ex. AstraZenecas, förknippad med minskad dödlighet av alla orsaker, till skillnad från mRNA-vaccinen som hade förhöjd dödlighet, i de kliniska studier som gjordes. I Pfizers ursprungliga vaccinstudie t ex var det 21 dödsfall i kontrollgruppen, jämfört med 17 i placebogruppen, dvs redan under den korta tid studien varade kunde man se en 23 % överdödlighet i kontrollgruppen.

Bell och det team av forskare hon tillhör är sedan många år specialiserade på att studera vaccins generella hälsoeffekter, alltså inte bara de effekter ett vaccin är avsett att ha, utan även de sekundära hälsoeffekter. De har bland annat kommit fram att traditionella vaccin som är baserade på levande men försvagade virus, t.ex. mässlingsvaccin och poliovaccin är förknippat med en generell ökad barndomsöverlevnad, som inte bara kan förklaras med att de skyddar mot just mässling och polio. Tyvärr ersätts dessa traditionella vaccin mer och mer med typer som inte har dessa positiva sekundära effekter.

Återigen så finns det nog inte ett enkelt svar på frågan varför Sverige, än så länge klarat sig relativt väl. Det kan vara multifaktoriellt och bero på flera samverkande faktorer, som en hög användning av adeno-vector-vaccin för den äldre delen av befolkningen. Den gruppen levde i mycket hög grad isolerat under 2020 och hade nog till relativt låg grad  naturlig immunitet när de erbjöds vaccin vintern 2021. Många av de yngre och de som inte var i riskgrupp levde mer normalt under 2020 och många av dessa hann bli naturligt immuna innan de erbjöds vaccin, och då främst mRNA varianterna.