Två av de absolut största och mäktigaste sektorerna inom världsekonomin är idag industrierna för matprodukter och medicinska tjänster. Den globala livsmedelsindustrin domineras av ett drygt halvdussin jätteföretag och på samma sätt förhåller det sig inom läkemedel. Här skall jag låta dem illustrera det tidigare resonemanget i krönikan Vetenskapssamhällets dekadens del 1.

Industrialismen som började på 1800-talet ledde till en total demografisk förvandling av samhällena. Det stora flertalet människor som levt av och i nära anslutning till jordbrukarsamhället, där de hämtat sin föda, började flytta in till städer och bruksorter. De fick allt mindre andel av sina livsmedel och dagligvaror ifrån lokalsamhället. Istället växte det fram en global livsmedelsindustri som försörjde det stora flertalet med matvaror från hela världen. Precis som andra industrier eftersträvade man att hitta strategier som maximerade säljvolym och vinst.

Livsmedelsföretagen växte snabbt till globala mäktiga konglomerat. De kom ganska snart underfund om att det gällde att erbjuda kunderna produkter som i så stor utsträckning som möjligt var baserade på de billigaste råvarorna som man lätt kunde massproducera. Dessa råvaror var maskinellt producerade ettårsgrödor som odlades med massiva insatser av fossilbaserad konstgödning. Eftersom det rörde sig om enorma monokulturer blev de mycket känsliga för skadeinsekter och annan inkräktande växtlighet. Det möttes med att i stor skala använda olika gifter och sena